Sök:

Sökresultat:

1169 Uppsatser om Oljeförorenat vatten - Sida 14 av 78

Filtrering av vatten frÄn Lovisagruvan genom obehandlad respektive jÀrnoxyhydroxidbelagd anrikningssand frÄn StrÄssa i syfte att minska halterna av zink och bly

I Lovisagruvan i Bergslagen bryts zink och bly, gruvvattnet (med pH 7-8) Àr förorenat av framförallt dessa metaller (577 ppb Zn, 341 ppb Pb). Reningen i de sedimentationsbassÀnger som finns pÄ omrÄdet fungerar inte tillrÀckligt bra. I denna studie anvÀndes sand frÄn StrÄssa (s.k. StrÄssamull) som filtermaterial för att rena vattnet. TvÄ olika sorters filtermassor testades, obehandlad StrÄssamull (SM) och jÀrnoxyhydroxidbelagd StrÄssamull (JSM).

Rörflen som strömedel i djupströbÀddar för nötkreatur

PÄ grund av de blöta höstarna de senaste Ären har priset pÄ halm stigit. Intresset har dÀrmed ökat för att börja odla och anvÀnda energigrÀset rörflen som alternativt strömedel. Rörflen slÄs sent pÄ hösten eller tidigt pÄ vÄren för att sedan balas i slutet pÄ april, eller i början pÄ maj. Praktiska erfarenheter tyder pÄ att rörflenets ströegenskaper Àr likvÀrdiga med halmens men inga vetenskapliga studier har hittats pÄ exempelvis uppsugningsförmÄga eller dammförekomst. Tidigare erfarenheter har ocksÄ visat att spridning av gödsel med inblandning av rörflen orsakat oönskad rörflenstillvÀxt i spannmÄlsfÀlt. Syftet med studien var att ta reda pÄ mer fakta om rörflenets ströegenskaper.

Amiralitetsparken Karlskrona

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Statlig eller privat vattenförsörjning? : En debattanalys

The purpose of this essay is to illustrate the debate of water politics and privatisation of water distribution. My method is debate analysis and qualitative idea analysis and for my essay I used three books that try to persuade the reader that his or her idea is the best for this water crisis. My main question is to illustrate the debate concerning water privatisations. I will also look at the arguments for or against privatisations and finally determine how the authors think the state should act towards this subject. The first book I used was Vandana Shivas ?Water Wars? that when published started an international discussion about the water privatisations.

Fiskpassagelösning i LuleÄ innerfjÀrdar

LuleÄs innerfjÀrdar har ett stort rekreationsvÀrde med möjlighet till bad, fiske, samt promenadstrÄk med utsikt över vattenspeglar. Landhöjning tillsammans med övergödning gör att de rekreativa vÀrdena hotas i form av minskad yta med fria vattenspeglar och sÀmre vattenkvalitet. PÄ sikt kommer innerfjÀrdarna pÄ grund av landhöjningen avsnöras frÄn havet och till sist vÀxa igen helt och hÄllet. För att fördröja igenvÀxningsprocessen genomförde LuleÄ kommun ett uppdÀmningsföretag Ären 1992-93. TvÄ överfallsdammar byggdes med en dÀmningshöjd pÄ ca en halv meter över normalt vattenstÄnd i havet.

Mikrobiell riskanalys för ökat ytvattenintag Ät HÄbo kommun

HÄbo kommun har tillstÄnd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten frÄn MÀlaren per dag som medeltal över ett Är. DÄ befolkningsmÀngden i HÄbo kommun förvÀntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstÄnd att ta mer vatten frÄn MÀlaren. I och med den rÄdande klimatförÀndringen förutspÄs den mikrobiella belastningen pÄ vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och sÀkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet anvÀndes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag frÄn MÀlaren kan innebÀra i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade Àven till att studera HÄbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.PÄ grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begrÀnsad information om relevanta patogener i vattenverkets rÄvatten, baserades den genomförda riskanalysen pÄ patogenhalter sammanstÀllda av Svenskt Vatten. FrÄn dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvÀrderas och smittorisken för vattenkonsumenter i HÄbo kommun studeras.FrÄn modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriÀrer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

VÀxtbÀddar och avvattningslösningar för sportgrÀsytor : pÄverkan pÄ drÀneringsintensitet och förhÄllande mellan luft och vatten i jorden

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

KÀnsla för vatten : rekreation i innerstad med fokus pÄ bad

This graduation thesis is about baths and beach like places in city centers. It focuses on recreation and the creation and development of public, social spaces in the city containing water as a visual and useable element. The thesis is divided into three parts; background, inspiration and application. The background examines four factors which we consider important for the occurrence of inner city baths; water, the history of bathing, inner city recreation and social life in public places. A discussion of the (future) importance of inner city baths and beach like places' is then presented. The inspirational part is divided into examples of existing places and examples of types of places. The first is used in an attempt to examine the function and importance of inner city baths and beach like places as well as the opportunities and challenges associated with them. The latter contains a presentation of six categories developed by us to facilitate the planning of inner city baths and beach like places.

Briband - Vattendistribueringssystem

Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-berÀkning pÄ en detalj i systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jÀmförelse mot det traditionella vattenledningssystemet. BÀsta lösningen pÄ uppgiften var att visualisera vattenledningssystemet med hjÀlp av animerade filmer. Detta med tanke pÄ att visualisering har ingÄtt till stor del i utbildningen Virtuell Produktutveckling & Design..

100% svensk reklam och Àkta vatten: TV-reklamens mÄnga skepnader

MÄlet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur svÀngningar inom kommunikation och formsprÄk artat sig inom svensk TV-reklam frÄn 1990-talet, dÄ de kommersiella TV-sÀndningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag Àven tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestÄtt av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktÀristiska bestÄndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. NÀr jag hittat den röda trÄd som inbegriper de dominerande karaktÀrsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat sjÀlva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktÀrspunkterna har sedan applicerats pÄ ett fiktivt schablonvarumÀrke, i detta fall ett flaskvatten vars varumÀrke jag valt att döpa till "100" eftersom innehÄllet Àr just 100% vatten. Varje Ärtionde jag valt att behandla, frÄn 1990-tal till 2010-tal, har fÄtt en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktÀrspunkter.Förhoppningen Àr att hitta cykliska tendenser frÄn 1990-2010-tal och dÀrigenom förutspÄ hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsÀtter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istÀllet tvÀrvÀnder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar : En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstads kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

?Blod Àr tjockare Àn vatten ? men för vems bÀsta??

Syftet med studien Àr att ur ett barnperspektiv fÄ en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig frÄn de professionellas och familjehemsförÀldrars. MÄlet Àr att vi utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar kring detta ska kunna fÄ en kunskap om hur man bedömer vad som Àr barnets bÀsta och om uttrycket ?blod Àr tjockare Àn vatten?, alltsÄ att biologiska förÀldrar i stort sÀtt alltid har rÀtt till sina barn, överensstÀmmer med detta. För att fÄ detta besvarat har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebÀr det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar pÄ ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgÄtt frÄn barnets bÀsta under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsförÀldrar och barnsekreterare.

InlÀckage till spillvattennÀti östra Knivsta : VolymbestÀmning med hjÀlp avberÀkningar, modelleringoch fÀltarbete

Allteftersom dag- och spillvattenledningarna blir Ă€ldre sĂ„ uppstĂ„r skador och defekter som ökar riskenför att vatten lĂ€cker in i dessa ledningar. Detta inlĂ€ckage kan leda till att ledningarnas kapacitetöverskrids med en möjlig brĂ€ddning eller översvĂ€mning som resultat.Detta examensarbete anvĂ€nde sig av modellering, TV-inspektion, jĂ€mförelse av meteorologiska datamot spillvattenavrinning och fĂ€ltarbete i form av omrĂ„desinspektion, okulĂ€rbesiktning,ammoniummĂ€tning och flödesmĂ€tning i spillvattenledning. Med hjĂ€lp av dessa moment faststĂ€lldesbelastningen pĂ„ ledningar och pumpstationer, genom att bestĂ€mma volym pĂ„ spillvattenproduktion ochdagvattenbildning i det studerade omrĂ„de i östra Knivsta.BerĂ€kningar visade att utan inlĂ€ckage var belastningen pĂ„ spillvattenledningarna lĂ„ngt under denmaximala kapaciteten. Simulering av dagvattenbildningen visade dock att dagvattenledningarnaskapacitet Ă€r för liten för 2-, 5- och 10-Ă„rsregn.Ur TV-inspektionen framgick att det fanns mĂ„nga defekter pĂ„ bĂ„de dag- och spillvattensystemen,vilket kan leda till inlĂ€ckage. Öppna sprickor kan under kraftig nederbörd innebĂ€ra en stor extra volymi spillvattenledningen.

Rom II:s inverkan pÄ lagvalet vid fartygskollisioner

I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Sedimentkarakterisering genom dubbelfrekvensekolodning.

Ekolod Àr en teknik som anvÀnds inom hydrografin för att kartlÀgga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina omrÄden. Tekniken bygger pÄ att det finns skillnader i olika materials förmÄga att fortplanta tryckvÄgor, vilket innebÀr att reflektioner uppstÄr i övergÄngen mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvÄg breder ut sig i vattnet till dess att vÄgfronten trÀffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig frÄn den för vatten. Vid grÀnsytan kommer en del av vÄgen att reflekteras Äter mot vattenytan, en del att fortsÀtta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat pÄ grund av ojÀmnheter lÀngs botten. MÀngden energi som reflekteras Äter mot vattenytan Àr beroende pÄ skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytrÄhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie Àr dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen upptrÀder i grÀnsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->