Sök:

Sökresultat:

1169 Uppsatser om Oljeförorenat vatten - Sida 12 av 78

Stureholms myllrande vÄtmark under 250 Är : en fallstudie av en vÄtmarks tillblivelse

Vatten, en förutsÀttning för livet pÄ jorden. För att kunna odla jorden krÀvs vatten bÄde i form av nederbörd och vÀxttillgÀngligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgÄng till vatten kan skapa odlingsproblem pÄ Äkermark, i skog samt i trÀdgÄrd och park. FÄ vÀxter klarar lÀngre perioder av översvÀmning, de flesta riskerar att dö av bristen pÄ syre. Alltsedan antikens dagar har mÀnniskan med smÄ medel reglerat sitt vattenbehov.

EnergiÄtervinning av processvattenlÀckage vid kraftvÀrmeverket i Lugnvik

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av JÀmtkraft AB pÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik. AnlÀggningens vattenkrets fylls pÄ med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lÀmnar ocksÄ kretsen som vattenlÀckage vilket resulterar i stora energiförluster. PÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik lÀmnar största delen av dessa lÀckageflöden via tvÄ utblÄsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. FrÄn dessa utblÄsningstankar dumpas Ängan pÄ anlÀggningens tak och lÀckaget i vÀtskefas spÀds med kylvatten till en utloppstemperatur pÄ 40°C till avlopp.

Energieffektivisering : Campingkök

MÄlet med detta projekt har varit att undersöka möjligheter för att förbÀttra verkningsgraden för campingkök under vÀxlande förhÄllanden. Projektet har baserats pÄ designmetodik, utvÀrderingar av befintliga system, anvÀndarstudier och grundlÀggande teori för vÀrmeöverföring. Tre olika koncept arbetades fram utifrÄn resultaten frÄn anvÀndarstudierna vilka sedan analyserats för att vidareutvecklas till ett resultat. Resultater Àr en vÀrmevÀxlare som bygger pÄ konvektion vilket under tester kokar upp vatten med bÀttre verkningsgrad under skiftande förhÄllanden..

Dimensionerande vattenförbrukning och dess variationer

I Sverige anvÀndes det Är 2010 ca 907 miljoner kubikmeter dricksvatten frÄn kommunala uttag. Allt detta vatten mÄste kunna transporteras, vilket görs genom vattenledningar. För att dimensionera dessa krÀvs att man vet hur mycket vatten som skall distribueras och hur det varierar bl.a. beroende pÄ nÀr under dygnet, veckan och Äret som uttag sker.Vid dagens tillvÀgagÄngssÀtt för dimensionering av vattenledningar till nya omrÄden anvÀnder man bland annat typexempel pÄ förbrukningsvariationer under dygnet för ett liknande omrÄde. Dessutom anvÀnds erfarenhetsbaserade vÀrden pÄ maxtim- och maxdygnsfaktorer.Dagens dimensioneringsÀtt har ej kunnat sÀkerstÀllas pÄ grund av otillrÀcklig och bristfÀlligt detaljerad data över förbrukningsmÀngd.

Energieffektiv utformning av luftaren airTURBO 101

Företaget Eden Aquatech har utvecklat en ytluftare som heter airTURBO 101. Luftare anvÀnds för att syresÀtta vatten i bassÀnger och dammar inom biologisk vattenrening. AirTURBO 101 skapar med hjÀlp av en impeller en vattenvirvel som transporterar ner luft under vattenytan. Impellern Àr nedsÀnkt i vattnet och Àr omsluten av en plastcylinder. I nuvarande utformning tar sig vattnet in i cylindern genom en krans av hÄl i cylinderns vÀgg.

VÀtske- och saltbalans i samband med transport av hÀst

HÀstar har transporterats lÀngre strÀckor i Ärhundraden, först med bÄt och tÄg och dÀrefter pÄ vÀg och med flyg. Antalet hÀstar som transporteras pÄ vÀg har ökat i takt med att antalet hÀsttÀvlingar har ökat. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ vad som kan göras för att förhindra och ÄtgÀrda de störningar som kan uppkomma i vÀtske- och saltbalansen i samband med transport genom bland annat utfodring och bra rutiner. I studien ingÄr Àven en presentation av gÀllande regler för transport av hÀst. Hur hÀsten ska transporteras Àr reglerat i djurskyddslagen (SJVFS 2000:133). Transporttiden fÄr högst vara Ätta timmar dÀrefter mÄste hÀsten vila.

Hydroakustisk kommunikation : nya förmÄgor i marinen?

Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r att visa pĂ„ ett behov av och möjligheterna med hydroakustiskkommunikation mellan ubĂ„tar, ytstridsfartyg och helikoptrar. UbĂ„tars upptrĂ€dande stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„kommunikationsvĂ€gar. Idag sker kommunikation till och frĂ„n svenska ubĂ„tar huvudsakligen med hjĂ€lp avradio vilket begrĂ€nsar deras taktiska upptrĂ€dande. Inom ramen för det nĂ€tverksbaserade försvaret kommerdet att bli nödvĂ€ndigt att utnyttja nya kommunikationsdimensioner.Hydroakustisk kommunikation utnyttjar ljudvĂ„gsutbredning i vatten vilket skiljer sig avsevĂ€rt frĂ„nradiovĂ„gsutbredning i luft. Östersjön med sitt brĂ€ckta, skiktade vatten stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ utformningenav ett hydroakustiskt kommunikationssystem men skapar ocksĂ„ möjligheter.

Opera i Stockholm, GalÀrvarvet

En ny Opera pÄ GalÀrvarvet i Stockholm. Klippformad volym som landar i vattnet och sveper ner över land. Absolut nÀrhet till Stockholms hjÀrta, vattnet, samt influenser frÄn kobbar och skÀr frÄn stockholm yttre skÀrgÄrd..

Textil fotokatalys : biomimetik med textila processer

Fotokatalys Àr en reaktion som kan anvÀndas vid rening av avloppsvatten vilket Àr viktigt dÄ avloppsvatten Àr en kÀlla till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillrÀckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strÄlning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjÀlp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet Àr att med hjÀlp av tre appliceringsmetoder fÀsta titandioxid pÄ en termoplastisk textil. HÀrigenom skapas en vattenrenande textil.

Nyhamnen - lÀnk mellan stad och vatten

Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar pĂ„ hur Malmös vattenfront ser ut och hur den anvĂ€nds.

SmÄ barns utforskande i vattenlek

SammanfattningBakgrundI lÀroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998, rev 2010) stÄr det att barnen ska genom sin dag i verksamheten söka och inta ny kunskap med hjÀlp av att leka, umgÄs med andra, utforska omgivningen och skapa pÄ olika sÀtt, de ska Àven undersöka olika fenomen och prata med andra barn och vuxna samt reflektera över det som de gjort. Detta tillsammans med litteratur frÄn forskare sammanfattar allt vad bakgrunden behandlar pÄ ett bra och övergripande sÀtt som ger en kunskap om barns lek och lÀrande och matematik i förskolan.SyfteTanken med vÄr studie Àr att observera hur nÄgra smÄ barn utforskar genom en handling olika material i vatten och om deras handlingar förÀndras.Hur gör barn nÀr de fÄr utforska olika material i vatten pÄ egen hand? NÀr barn möter samma material flera gÄnger, hur förÀndras deras handlingar?MetodStudien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av fenomenologin som teoretisk ansats för bearbetning och analys. Observationerna gjordes med hjÀlp av verktyget löpnande protokoll. Det var sju barn som observerades vid ett till fem tillfÀllen.

Karakterisering av lakvatten genom fraktionering och multivariat modellering

Bakgrunden till föreliggande examensarbete Àr att lakvatten frÄn upplag med till exempel hushÄllsavfall och industriavfall kan ha miljöstörande egenskaper. För karakterisering av lakvatten finns inte nÄgra faststÀllda allmÀnna metoder. PÄ IVL, Institutet för Vatten- och LuftvÄrdsforskning, pÄgÄr ett projekt vars syfte Àr att utveckla en metodik med vilken lakvatten frÄn avfallsupplag kan karakteriseras. Detta examensarbete utgör en del av karakteriseringen och syftar till att karakterisera lakvatten med hjÀlp av fraktionering efter partikelstorlek och multivariat modellering. Fraktioneringen grundade sig pÄ en laborativ del baserad pÄ tidigare utförda försök.

Klimatanpassning av mjukpappersfabrik

Denna rapport Àr en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet vÄren 2006. Arbetets storlek Àr 20 poÀng varav 5 poÀng utgörs av en litteraturstudie.Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. BÄde för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem.Fabriken har ett behov av produktionsÄnga. Solen kan anvÀndas för att producera Änga.

Vattenskydd och markanvÀndning : Hanteringen av ersÀttningar till markÀgare och verksamhetsutövare vid tvÄ svenska vattentÀkter

I denna fallstudie har FlÀsta vattentÀkt i BollnÀs kommun samt Ljung vattentÀkt i Linköpings kommun studerats. Det som studerats Àr hur myndigheterna i dessa tvÄ fall hanterat frÄgor kring ersÀttningar till markÀgare samt arrendatorer och andra nyttjanderÀttsinnehavare i samband med att vattenskyddsomrÄdet inrÀttats. Studien Àr genomförd som en fallstudie dÀr strukturerade analyser gjorts av utvalda dokument. En ansats har ocksÄ gjort att relatera det studerade problemet till Ulrich Becks teorier om risksamhÀllet. Studien Àr avgrÀnsad till att enbart studera hur ersÀttningar till jordbruket hanterats.

En utvÀrdering av de skogliga vattenplaneringsverktygen NPK+ och BlÄ mÄlklassning med avseende pÄ vattenkvalitet och vattenkemi

Intresset för vattenfrÄgor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvÄrd och hÀnsynstagande till vatten inom skogsbruket fÄtt större fokus. MÄlet med vattendirektivet Àr att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhÄlla en god kemisk och ekologisk status innan Är 2015 samt att ingen försÀmring fÄr ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter pÄ vattenmiljöer. NPK+ och BlÄ mÄlklassning Àr tvÄ skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhÀnsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvÀrde (N), pÄverkan (P), kÀnslighet för skogsbruk (K) samt plusvÀrden (+).

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->