Examensarbetet som presenteras i denna rapport är utfört som ett samarbetsprojekt mellan SSAB Special Steels i Oxelösund, Swerea Mefos och Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är den avslutande delen på Civilingenjörsprogrammet Hållbar Energiteknik med inriktning mot energieffektivisering och bioenergi.Arbetets mål var att bygga, demonstrera och testa en operatörsstyrningsmodell för koksverket i Oxelösund. Syftet med modellen var att kunna simulera olika driftsituationer och ta fram förslag på driftparametrar som operatörer kan använda för att hantera den dagliga driften. Som stöd för operatörer utarbetades även en operatörsmanual till modellen.I inledningen av arbetet identifierades fyra huvudområden som ansågs allra viktigast för SSAB och mest fokus lades på dessa i byggandet av modellen. Dessa var koksningsprocessen, värmeledning i ugnar, flödet av koksgas och masugnsgas till verket samt tillförsel av luft till förbränningsprocessen.

Syftet med rapporten är att försöka öka förståelsen till varför möbler bör underhållas och genom att ge tips, avdramatisera, så att man själv om intresse finns, kan och vågar utföra underhåll och/eller att i varje fall kunna se när en restaurerare eller konservator behöver anlitas.Arbetet inleddes genom att information söktes genom litteratur, via internet och genom intervjuer. Detta informationssökande fortskred sedan genom hela arbetet. Efterforskningarna gjordes för att ta reda på vad som rekommenderas vad det gäller möbelvård, så som metoder och produkter och vilken roll lekmannen respektive yrkesmannen har. Vidare testades en del av de rekommenderade metoderna och produkterna. Efter att all information, tester och resultat samlats, kunde det konstateras att det från olika håll finns många tips att tillgå kring ämnet men man bör vara medveten om att de här tipsen om material, verktyg och tekniker inte alltid kan användas på alla möbler. Varje möbel har sin historia att berätta och den är viktig att bevara.

Dagens förtätning av städer och tätorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att få bort vattnet så fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och främst vägdagvatten är ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, både på flora och fauna. Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hänvisas till trafikens utsläpp, slitage av vägbana och däck, läckage och korrosion. Näringsämnena fosfor och kväve, suspenderat material, zink, salt, kolväten och Olja är bara exempel på de ämnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vägdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt är bly, men tack vara en förändrad lagstiftning och övergång till blyfri bensin har mängden bly i naturen minskat.

Användningen av personbilar har ökat stadigt i Sverige och världen i stort de senasteåren, vilket lett till ökade utsläpp av koldioxid. Samtidigt har oljepriset nåttrekordnivåer, och många menar att utvinningen av Olja redan har nått sin topp. EU hardessutom satt som mål att medeltemperaturen på jorden inte får stiga med mer än maxtvå grader Celsius, och att till år 2050 reducera koldioxidutsläppen med 80 %. Detta ärenbart möjligt om nya, gröna drivmedel och drivlinor fortsätter utvecklas ochframförallt kommersialiseras. Användningen av förnyelsebara energikällor har ökatkraftigt, vilket skapat förutsättningar för bilar drivna av el.

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och är ett av världens mest trafikerade sund. När utskeppningen av Olja från Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar även risken för ett oljeutsläpp på havet. För att kunna hantera ett oljepåslag arbetar kustkommunerna i Skåne Nordväst med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. Målet med denna rapport är att arbeta fram ett underlag som kan användas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepåslag i Skåne Nordväst.

Mänskligheten står inför många utmaningar. Påtaglig är den förändring av klimatet som sker till följd av mänsklig aktivitet. En förändring av den globala energiförsörjningen är ett måste för att undvika ytterligare klimatförändringar. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att minska användandet av fossila bränslen som kol, Olja, och naturgas och istället öka användningen av långsiktigt uthålliga och miljövänliga energikällor.Skogsindustrin har alltid varit en stor användare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skärpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvärmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlägga den framtida utvecklingen av kraftvärme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), där elcertifikatsystemets påverkan är i fokus.

Det inträffar ett ökande antal bränder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbränder i genomsnitt tre gånger varje vecka. De flesta av dessa bränder uppstår i bussens motorrum. Att installera ett väl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet är därför en viktig säkerhetshöjande åtgärd. För närvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvärdera brandsläckningssläcksystem i bussar.

Fjärrvärmebehovet i Luleå förses till största delen av kraftvärmeverket LuleKraft som främst bränner processgaser från stålproducenten SSAB. Lågkonjunkturen i stålbranschen de senaste åren har gjort att gastillgången har minskat varpå start av spetslastanläggningar och användande av stödbränsle har ökat. Frågan om energilagring har därför blivit ytterst aktuell. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka om en eller flera ackumulatortankar utplacerade i nätet är en fördelaktig investering.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över Luleå fjärrvärmenät samt ackumulatortankar. Därefter undersöktes placeringen av ackumulatortanken.

Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) är ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi på KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebär att värdera erfarenheter och metoder för kustzons planering där olika intressekonflikter finns kring såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedläggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden är den största oljedepån i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till år 2011.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet var dels att identifiera vilka föroreningar som finns på Gällivare bangård, dels att få en uppfattning om toxicitetstest, främst bioluminescenta test och att utföra en screening med vatten från Gällivare bangård med ett bioluminescent bakterietest. Försök gjordes även med en metallösning av koppar och PAH-förorenat vatten samt en blandning av koppar och PAH. EC50-värden efter 15 och 30 minuter har beräknats för de vattenprov där så varit möjligt. Vattnet från Gällivare bangård analyserades på laboratorium för att om möjligt kunna identifiera vilka eller vilket ämne som ger upphov till eventuell toxicitet.

Genom litteraturstudien undersöktes rapsOljans kemiska sammansättning och faktorer som påverkar sammansättningen av rapsfröet och rapsOljan under odling. Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och är en diploid korsning mellan kålrot (B. oleracea) och rybs (B. rapa). Vid vegetativ fas bildas blad och pålroten etableras.

Dagens samhälle är beroende av Olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge Oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen.Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år.

Examensarbetet behandlar kvalitetsproblem som kan hänföras till tillverkning, hantering och montering av kassettätningar System 500. Det har visat sig att orsakerna till läckande tätningar ofta har varit föroreningar inuti tätningarna, ofullständigt monterad fjäder, tryckmärken och skador på tätningseggen, repor på metalldelar och skägg efter formpressning. Som en avgränsning i examensarbetet har de två sistnämnda orsakerna inte behandlats. Repor på metalldelar har uppkommit hos underleverantörer. Att minska förekomsten av skägg arbetas det redan på från annat håll.Problemet med fjädern har varit att vara säker på att den finns med och att den ligger rätt inuti tätningen.

I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism.

Rapsmetylester (RME), även kallat biodiesel, är ett biobränsle som produceras av rapsOlja. Trots att RME är förnybart är växthusgasutsläppen i ett livscykelperspektiv inte försumbara, eftersom odlingen av raps ger upphov till utsläpp. Jordbruket är en av Sveriges största källor till klimatpåverkande gaser. Utsläppen sker framförallt i form av den högpotenta äxthusgasenlustgas som härrör från produktion och användning av gödsel, men även utsläpp som beror på användning av fossila bränslen är signifikanta. År 2009 antogs EU-direktivet 2009/28/EG, som bland annat syftade till att säkerställa de förnybara bränslenas klimatprestanda, det så kallade förnybartdirektivet.