Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna.

Syftet med vår studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, när det gäller samhällsproblematiken våld i nära relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod där vi jämfört två socialtjänster, en från storstadsområde samt en från landsbygdsort. Våra frågeställningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/Olikheter hos de professionella i attityder, förhållningssätt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsätts för våld av närstående man.Den här studien ville vi göra då regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot våld i nära relationer med 56 punkter på olika åtgärder. Vi har valt att titta närmare på hur socialtjänsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillämpat tre av områdena.

I läraryrket är det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man läsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Därför är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lärare möter och ser på en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lärare ser på konflikter på olika sätt och detta resulterar i Olikheter vid bemötandet av konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan några ser det som en möjlighet till utveckling.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka elevernas inställning till den grundläggande tabellträningen i skolan och huruvida de genom olika träningsmetoder kan förbättra sina resultat.Undersökningen bygger på en elevenkät, ett förkunskaps- och ett uppföljningstest, som eleverna fått genomföra under tidspress, samt intervjuer med några elever och inblandade lärare.Resultatet visar att de flesta elever har en god inställning till tabellträningen i skolan och att träningsmetoderna, trots sina likheter och Olikheter, medförde att de flesta eleverna lyckades förbättra sina resultat.Slutsatserna är att majoriteten av eleverna i den här undersökningen har en god inställning till tabellträningen och när dessa elever själva fick välja den träningsmetod de trivdes bäst med, presterade de ett bättre resultat på kunskapstestet..

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och få en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och påverkan på laget och dess individer. Metoden som används för detta är tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken är en väldigt vikig del av idrottslag. Stämningen som finns är byggd på gamla traditioner om hur män i grupp ska fungera samt på en rollsättning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som främjar vi-känslan och samhörigheten.

Uppsatsen är avsedd att vara ett inlägg i frågan om hur vår grundläggande yrkesidentitet präglar våra identiteter som psykoterapeuter. Den tar upp frågan om man kan urskilja identiteten hos socionomer och psykologer efter den gemensamma psykoterapeututbildningen, utifrån de svarsalternativ en grupp psykoterapeuter gör i en vinjettundersökning.De teoretiska ingångarna är psykologi respektive socialt arbete och centrala begrepp för de bägge professionsfälten idag.Resultaten har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och visar på en skillnad mellan de två grupperna, framförallt när det gäller begreppen kognition och empowerment.I diskussionen framgår att det finns en linje även i fler av resultaten, som understryker att likheterna är större än skillnaderna, men att man kan se grundutbildningens påverkan i psykologens mer intrapsykiska förhållningssätt medan  socionomen reflekterar över  faktorer som berör människans kontextuella och samhälleliga tillvaro.  .

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra de elevkonflikter som förekommer i skolan och vilka konflikthanteringsmetoder de arbeta med samt genom att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter bidra till en bättre förståelse för konflikt elever sinsemellan. Vi har valt att intervjua sex lärare i tre olika skolor i Göteborgs stadsdelar. Vår tanke bakom valet av de tre olika skolorna är att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till elevkonflikter i skolan alltså hur konflikt uppstår, vilka orsaker kan finnas bakom konflikt i skolan samt hur pedagogerna hanterar förekommande konflikter.Vårt arbete ger en översikt av hur pedagoger handskas med konlikt i skolan och vilka metoder som används i skolan, samt att de faktorer som är vållande till konflikt i skolan. Vi intervjuade våra informanter alltså de sex verksamma pedagoger genom våra frågor kring konflikt och de faktorer som vållar till konlikt samt de metoder som används i skolan.Vi genomför vårt arbete med en kvalitativ undersökning, som består av frågor kring konflikt och konflikthantering och lärarnas erfarenheter kring ämnet konflikt i skolan. Vi vill även belysa hur lärarna upplever konflikter i skolan och vad de anser att konflikt kan bidra till.

Kok Haal-Tau i centrala Tian Shan påverkas som resten av världens glaciärer av klimatförändringar. Avrinningen från glaciärerna påverkar vattenflödet i Tarimbäckenet, i och med glaciärernas koppling tillklimatförändringar riskeras vattenflödet att ändras. Genom fjärranalys av området avgörs hur förändringen har sett ut mellan 1990 och 2013. Den uppmätta glaciärarea i området har ökat kraftigt samtidigt som dess tungor har dragit sig tillbaka. Skillnaden mellan uppmätt area och tillbakadragande tillskrivs Olikheter i snötäcken mellan åren samt förekomst av supraglacialt material.

Syftet är att beskriva lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalärplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielärare somarbetat med lärplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrån intervjuerna försöktfinna likheter och Olikheter i hur lärarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. Lärarnas utsagor delades in under treområden. De områden som avses är funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter.Utifrån mina resultat kan jag konstatera att lärarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen.Intressant vidare forskning inom området vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmåluppfyllelse för eleverna..

Syftet med denna studie är att med en vetenskaplig kvalitativ metod undersöka hur avslappningsövningar upplevs av människor med diagnosen borderline. Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Undersökningen svar har bearbetats med en fenomenologisk ansats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån förda teorier. Min avsikt med den här uppsatsen är att försöka synliggöra hur olika variationer av en upplevelse kan te sig och om det trots Olikheter kan finnas en stimulans för deltagarna att använda sig av avslappningsövningar. För att belysa och utforska problemet har jag använt mig av egna observationer för att kunna kort beskriva känsloläget i rummet innan övningen börjar.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas Olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor.I resultatet så fann vi både likheter och Olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet..

I och med västerlandets kulturella och historiska möte med österlandet har båda parter fått integrera med varandra och ta del av varandras skiljaktigheter. Dessa Olikheter, kulturer emellan tar sedan en positiv, negativ eller relativ neutral ställning till varandra. Denna uppsats fokuserar på att se hur mötet mellan västerlandet, med fokus på Sverige och dess möte med buddhismen har tagit sig uttryck. Mötet och integreringen dessa emellan har pågått i mindre form sedan 1970-talet, men inte blommat upp förrän slutet av 1990-talet. Då mötet mellan buddhismen som livsfilosofi och Sverige tagit sig an olika uttryck anser jag det är problematiskt att komma fram till ett fullständigt svar i den nedan angivna frågeställningen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare bemöter utåtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhåller sig till utåtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utåtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lärare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har använts där vi har gjort observationer av tre lärares bemötande av två utåtagerande barn.

Syftet med studien är att undersöka de praktiska möjligheter och svårigheter som gymnasielärare i ämnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers Olikheter, för att skapa optimala förutsättningar för deras lärande. Möjligheterna och svårigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmärksammat, då individualisering praktiseras som individuellt arbete med få gemensamma samtal och genomgångar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielärare i ämnet svenska. Frågorna handlade framförallt om möjligheter och svårigheter för lärare att skapa förutsättningar för elevers lärande inom olika arbetsformer. Resultaten visar på likheter i de intervjuade lärarnas syn på möjligheten att skapa förutsättningar för elevers lärande med hjälp av kollektiva genomgångar i helklass.