Studiens övergripande syfte är att på en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagogeroch rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsärskola och grundskola, uppfattardenna samverkan. Ett delsyfte med studien är att kunna ta fram och bidra med ett underlag tillskolans fortsatta utvecklingsarbete genom att påvisa vilka problem och utmaningar man ser iden aktuella skolkulturen. Arbetet utgår från en socialkonstruktivistisk ansats i denbemärkelsen att innebörden av inkludering och tillämpandet av inkludering är något somkonstrueras.Utifrån mitt syfte valde jag att använda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Somdatainsamlingsmetoder användes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstruktureradesamt en enkätundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans?inkluderingsgrupp? medan enkätundersökningen riktade sig till skolansresterandepedagoger.

Denna studie undersöker unga män och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldern 17-23 år. Studien undersöker även om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan härledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori där utgångspunkten för förståelsen av kön och genus är socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man på kön och genus som kulturellt producerade produkter. Män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars Olikhet, vilket bl a får till följd att män och kvinnor behandlas olika.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Syfte: I dagens skolor är målet att elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs i den elevgrupp hen tillhör i så stor utsträckning som möjligt. Åtgärder för att ge alla barn möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen kan se ut på olika sätt, och samtidigt som syftet är att inkludera barn kan de åtgärder som genomförs också fungera som särskiljande. I en social arena som skolklassen på en skola är, handlar det inte bara om vad som sker i klassrummet, det pågår hela tiden ett socialt samspel där barnen påverkar och påverkas av varandra. Det finns formella och informella regler som förhandlas fram och som barnen agerar utifrån. Denna studies syfte är att se hur en inkluderande skolmiljö påverkar samspelet mellan barnen i en klass.

Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person.

Examensarbetet har skrivits med utgångspunkt i ett välkänt traditionellt tillverkande företag, vilket producerar bulkprodukter. Bulkföretaget är en stor aktör på såväl den svenska som den internationella business-to-business marknaden. Långsiktig tillväxt genom ständiga förbättringar har under de senaste åren varit en viktig del för företagets affärsverksamhet. Förutom det faktum att ideligen sträva mot att bli bättre finns även andra bakomliggande orsaker till det ständiga förbättringsarbetet, bland annat att kompensera för en årlig reell sjunkande prisnivå på de produkter som bulkföretaget producerar. Förbättringsarbetet har tillämpats utifrån ett introvert kostnadseffektivt synsätt, vilket har gjort bulkföretaget till experter på att göra saker rätt.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell roll där fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov av varandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft en stark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

IntroduktionUtifrån den samhällssyn som råder diskrimineras ofta personer med funktionsnedsättningar genom att betraktas som otillräckliga för att inkluderas i samhället. Inkludering av barn och ungdomar inom idrottsorganisationer ser olika ut. Å ena sidan inkluderas de i idrottsrörelsen genom handikappsidrottsföreningar, å andra sidan inkluderas de i idrottsföreningar som erbjuder dem att vara medlemmar i verksamheten. Genom att inkluderas i idrottsföreningar kan allmänhetens attityd om olika funktionsnedsättningar avdramatiseras. Orter med begränsat deltagarantal kan även försvåra bildandet av speciella handikappidrottsorganisationer.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera Olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera Olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Igf2 (insulin-lik tillväxtfaktor 2) och H19 är präglade gener hos däggdjur. Präglade gener uttrycks ojämnt; den allel som ärvts från den ena föräldern uttrycks mer än den från den andra. Igf2-genen kodar för en viktig embryonal tillväxtfaktor och uttrycks till protein bara från den paternella allelen. H19 transkriberas bara från den maternella allelen, men translateras inte till protein. Igf2 spelar en viktig roll under dräktigheten, då den bidrar till tillväxten av både placenta och foster och reglerar såväl näringstillgång och tillväxthastighet för embryot. Enligt en teori kallad ?the genetic conflict theory? (~konflikten mellan genomen) så ligger det i honans intresse att fördela resurserna jämnt mellan alla syskon.