Sök:

Sökresultat:

47951 Uppsatser om Olika världar - Sida 57 av 3197

FörÀldrar separerar, men inte frÄn barnen : en studie om socialtjÀnstens handlÀggning enligt FörÀldrabalken 6:20

Denna studie Àr en beskrivning av tvÄ socialtjÀnsters olika handlÀggningsstrategier i samband med att de lÀmnar upplysningar till domstolen i mÄl om vÄrdnad, boende och umgÀnge och motiven till de olika strategierna. VÄrdnadstvister som tas upp i domstol Àr en lÄng process och kan vara pÄfrestande bÄde för barnet och förÀldrarna. Om förÀldrarna i en vÄrdnadstvist vÀnder sig till domstolen involveras Àven socialtjÀnsten. Detta dÄ domstolen enligt FörÀldrabalken ska begÀra in upplysningar om barnet och förÀldrarna frÄn socialtjÀnsten. Inför dessa upplysningar vÀljer vissa kommuner att samtala med förÀldrarna medan andra kommuner inte gör det.

Metoder för köldbryggeberÀkningar i designprocessen

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

LÀsutveckling i Är 1 : LÀrare beskriver hur de arbetar med lÀsutveckling

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning Àr att spegla hur lÀrare beskriver arbetet med lÀsutveckling i Är 1. Jag har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lÀrare. Det jag funnit Àr att lÀrarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med sprÄklig medvetenhet. Elevernas förmÄga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sÀtta ihop ljud till ord testas. LÀrarna kontrollerar ocksÄ vilka bokstÀver eleverna kÀnner till och om de kan lÀsa.

Miljöundervisning i skolan

AbstractStudiens utgÄngspunkt Àr att studera elevers och lÀrares miljömedvetenhet utifrÄn tvÄ olika arbetssÀtt. Dels Àr det tvÄ skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels Àr det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det Àven vilka faktorer som under elevernas skoltid pÄverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill Àven lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. Undersökningen visar att skillnaden finns nÀr det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna.

Individualisering

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i lÀroplaner och litteratur samt vad ett antal lÀrare sÀger om individualisering och om olika sÀtt att individualisera i lÀs- och skrivinlÀrningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter pÄ individualisering dÀr jagförst har tittat pÄ vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. DÀrefter har jag studerat lÀroplanerna frÄn Lgr-62 till Lpo 94 och ocksÄ respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom Ären. Olika synvinklar pÄ individualisering i undervisningen dÀr jag tittar pÄ olika former, vilka Àmnen som Àr lÀmpliga att individualisera, lÀrarens roll och individualisering i Äldersblandad undervisning Àr nÀsta del av min litteraturgenomgÄng. Det sista jag beskriver Àr hur nÄgra författare ser pÄ hur- och varför lÀs- och skrivinlÀrningen bör individualiseras.

Varför lÀr vi oss matematik?

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur lÀroplan och kursplaner förhÄller sig till dessa argument. DÀrigenom hoppas jag kunna befÀsta skolmatematiken som sÄdan, men Àven bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. DÀrefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar pÄ en ganska osÀker grund, medan andra Àr vÀl underbyggda.

Förskolebarn med koncentrationssvÄrigheter - UtifrÄn pedagogers perspektiv

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda pÄ olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvÄrigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssÀtt som lÀmpar sig bÀst för att hjÀlpa dessa barn. Syftet var Àven att ta reda pÄ om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvÄrigheter annorlunda Àn andra förskolebarn och om man behöver ta reda pÄ orsaken till svÄrigheterna för att kunna hjÀlpa barnet. TvÄ förskollÀrare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svÄrigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkÀter av olika pedagoger.

Vad kvinnor och mÀn vill ha : En studie om önskad ledarskapsstil

Ledarskap kan utövas pÄ mÄnga olika sÀtt och en ledare kan anamma en eller flera olika ledarstilar, bÄde positiva och negativa. Men hur upplever medarbetare olika ledarstilar och vill kvinnor och mÀn bli ledda pÄ samma sÀtt? Ledarskapsforskning Àr ofta fokuserad pÄ att undersöka vad en effektiv ledare bör ha för egenskaper och utgÄr sÀllan ifrÄn medarbetarens perspektiv. Vidare behövs studier som undersöker kvinnor och mÀns preferenser vad gÀller önskad ledarskapsstil dÄ det kan vara till nytta för ledare att vara medveten om hur medarbetare av olika kön vill bli ledda. Av den orsaken studeras i den hÀr uppsatsen ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

Videokompression och anvÀndarnytta

Digital video Àr ett omrÄde som expanderat kraftigt senaste Ären. PÄ grund av avancerade videokompressionsmetoder kan numera en hel lÄngfilm rymmas pÄ mobiltelefonen eller den handhÄllna videospelaren. Men hur fungerar videokompression och hur hÄrt kan man komprimera en viss filmsekvens med bibehÄllen anvÀndarnytta? I denna uppsats görs en genomgÄng för grunderna inom videokompression. Dess förhÄllande till anvÀndarnyttan undersöks genom ett experiment.

Tillit till e-handelsplatser: ur ett konsumentperspektiv

Vi har i denna uppsats valt att undersöka olika faktorer som pÄverkar konsumenters tillit till e-handelsplatser. Vi har med hjÀlp av olika teorier, en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och en kvantitativ tvÀrsnittsstudie i form av en enkÀt undersökt i vilken grad och hur olika faktorer pÄverkar konsumenters tillit till e-handelsplatser. EnkÀtundersökningen gjordes i form av en webbenkÀt med hundra respondenter. Intervjuundersökningen gjordes i form av telefonintervjuer med sju respondenter. Den slutsats vi kommit fram till visar pÄ att rykte, upplevd sÀkerhet och upplevt skydd av personuppgifter Àr de faktorer som pÄverkar konsumenters tillit till e-handelplatser i störst grad.

NÀra men ÀndÄ sÄ lÄngt bort : En studie om kommunikations- och ledarskapsproblem utifrÄn olika dimensioner av distans

Under Ärens lopp har forskare gradvis introducerat distans som en variabel för att analysera organisatoriska fenomen. De flesta studier fokuserar pÄ att studera distans utifrÄn ett fysiskt avstÄnd, vilket ger en ofullstÀndig bild av hur mÀnniskor faktiskt upplever distans. Under 2000-talet har forskningen kring distans vidareutvecklats och forskare föreslÄr att distans bör studeras utifrÄn olika dimensioner, sÄ somstrukturell-, statusbaserad- och psykologisk distans. DÄ fÄ eller inga studier har undersökt hur eventuella kommunikations- och ledarskapsproblem inom en organisation kan beskrivas utifrÄn olika dimensioner av distans, Àmnar vi att genom en explorativ studie utforska detta. Denna explorativa studie har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare pÄ ett större svenskt företag.

Fria tyglar? - En fallstudie om kopplingen mellan empowerment och arbetsengagemang pÄ Scandic

Idag anvÀnds empowerment av olika serviceföretag för att förbÀttra gÀstens upplevda servicekvalitet och för att skapa ökat engagemang och sjÀlvförtroende hos de anstÀllda. Det sÀgs finnas ett gap i den upplevda servicekvaliteten mellan olika aktörer i ett servicemöte, det vill sÀga mellan gÀsten, frontpersonalen och företagets ledning. UtifrÄn detta resonemang frÄgar vi oss om det kan finnas ett gap i hur empowerment och engagemang förstÄs i olika hierarkiska nivÄer. Genom att undersöka empowerment och dess koppling till engagemang bland frontpersonal upp till högsta cheferna pÄ Scandic har vi sett bÄde skillnader och likheter i deras syn pÄ dessa begrepp..

Event Management

en small case studie av event med olika karaktÀr föregÄs av en kartlÀggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgÄng och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen vÀxer fram överensstÀmmer pÄ de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

En studie av konsumenters lyssningsnivÄer pÄ TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud via kabel-TV

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad konsumenter anser vara en tillfredstÀllande ljudnivÄ för NICAM- och MPEG-ljud i nyhetssÀndningar sÀnda för kabel-TV i LuleÄ. MÄlet med studien Àr att se om ljudnivÄn Àr lika eller olika för respektive TV-kanaler och vilken lyssningsnivÄ som föredras av konsumenter. Undersökningen har genomförts i form av ett lyssningstest pÄ Institutionen för Musik och Media i PiteÄ med studenter som försökspersoner, indelade i olika grupper. Referensutrustning anvÀndes för uppspelning av testexemplen dÀr försökspersonerna stÀllde in vilken lyssningsnivÄ de föredrog för varje testexempel. Testexemplen som har testats Àr inspelat frÄn TV-kanalerna SVT, TV4 samt TV3.

Utbildningsavkastning i Sverige

I denna uppsats kommer tvÄ olika mÄtt pÄ utbildningsavkastning att berÀknas. Det ena mÄttet kommer att anvÀnda sig av tvÀrsnittsdata och den andra av paneldata. TvÀrsnittsmÄttet kommer att anvÀndas för att berÀkna förvÀntad framtida avkastning av en fyraÄrig universitetsutbildning. MÄttet som baseras pÄ paneldata kommer att anvÀndas för att berÀkna det egentliga utfallet för avkastningen pÄ fyra olika utbildningsnivÄer. Dessa tvÄ mÄtt kommer sedan att jÀmföras för att se om förvÀntningarna har infriats.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->