Sök:

Sökresultat:

47951 Uppsatser om Olika världar - Sida 31 av 3197

Undervisning i samhÀllskunskap : En studie om hur lÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet undervisar

Denna uppsats behandlar hur olika lÀrare pÄ gymnasiet undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lÀrare pÄ kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. UtifrÄn dessa lÀrarintervjuer studeras sÄvÀl likheter som variationer i olika undervisningssÀtt och pedagogiskt synsÀtt och hur de lÀgger upp sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap. Har ocksÄ tolkat de olika synsÀtt och arbetssÀtt som framkommer i intervjuerna med hÀnvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. LÀrarnas könstillhörighet beaktas Àven i analysen.

Hundars rÀdslor - orsaker, effekter och ÄtgÀrder

Stress kan definieras pÄ mÄnga olika vis. En del författare beskriver det som förÀndringar i biologiska funktioner. Andra författare beskriver det som pÄverkan frÄn miljön som överbelastar individens kontrollsystem och minskar dess ?fitness?, eller uppenbart kan komma att göra det. NÀr djur utsÀtts för en potentiellt hotfull situation startar en mÀngd olika reaktioner som kan fungera som en indikator pÄ djurs rÀdsla.

För Àndan och ÀndamÄlets bÀsta : HÄllbarhet över tid och kostnad för olika grundstoppningsmaterial till kullerstoppade sitsar

MÄlet med detta examensarbete har varit att presentera ett relevant beslutsunderlag för val av grundstoppningsmaterial till sittmöbler i dagligt bruk.Genom test av hÄllbarhet och förslitning hos fem olika sitsar med olika stoppningsmaterial och genom blindtester av dessa fem sitsar, före och efter hÄllbarhets- och förslitningstest, har jÀmförbara vÀrden, bÄde objektiva och subjektiva upplevelser tagit fram.Det ur alla synvinklar bÀsta alternativet bÄde med hÀnsyn till pris, hÄllbarhet och subjektiv upplevelse av komfort och hÄllbarhet visades sig vara vulkaniserat tagel..

Differentiering ? en möjlighet att möta elevers olika förutsÀttningar och behov

Studiens syfte Àr att fokusera pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare sÀger sig omsÀtta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexÄringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lÀrare sÀger sig differentiera i sexÄrsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lÀrare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar pÄ att lÀrare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom dÄ lÀromedel anvÀnds samt att innehÄllet i undervisningen inte differentieras. LÀrarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsÀttningar och behov..

Vem vill ha en 70-Äring? : Uppfattningar om Àldre arbetskraft i ett organisationsperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Hur bör vÀrdeförÀndringar pÄ förvaltningsfastigheter redovisas?

Hur bör vÀrdeförÀndringar pÄ förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte Àr att utreda vilken redovisningslösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att fÄ fram argument frÄn tre företag som redovisar vÀrdeförÀndringar pÄ olika sÀtt. Intervjuer med revisorer och rÄdgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och dÄ frÀmst IAS 40. Studien pekar pÄ att den lösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av praxis Àr redovisning av vÀrdeförÀndringar inom rörelseresultatet.

Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Kreativa Metoder : En utforskning i visuell karaktÀrsdesign för datorspel

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna frÄn etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men ocksÄ egna, för att svara pÄ min huvudfrÄga: Vilka olika kreativa metoder kan anvÀndas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oÀndligt mÄnga, men att vad som har fungerat bÀst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas dÀr jag utforskar olika idéer med hjÀlp av karaktÀrssiluetter, med fokus pÄ intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det Àr viktigt att vara öppen för influenser frÄn alla hÄll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för sÄvÀl kreativiteten som sin konstnÀrliga utveckling..

Multikulturella ideal eller assimilerande praxis? : En analys av svensk integrationspolitik i relation den europeiska diskursförskjutningen.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Faktorer som pÄverkar egenvÄrden vid diabetes mellitus typ 2

Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvÄrden. DÀrför Àr det viktigt att kÀnna till de olika faktorer som hindrar samt frÀmjar patienter i deras egenvÄrd. Syftet med studien var att belysa de faktorer som pÄverkar egenvÄrden hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information frÄn vÄrdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvÄrd.

Hur Àr en bra lÀrare? : Ur ett elevperspektiv

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som gÄr i lÄg- mellan- och högstadiet pÄ tvÄ olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. En kort historisk tillbakablick över lÀrarrollen tillför förstÄelse för hur den sett ut genom tiderna. LitteraturgenomgÄngen behandlar olika delar av lÀrarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi pÄ hur olika teoretiker ser pÄ barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv.

En skola för alla ? Är det möjligt? : LĂ€rares uppfattningar och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt i mötet med alla elevers olika förutsĂ€ttningar

Vi stÀller oss frÄgan hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs med tanke pÄ alla elevers olikheter. Syftet i denna studie Àr att studera tillfÀllen dÄ lÀrarna eventuellt upplever inkludering svÄrt. Genom att studera lÀrares uppfattningar och deras tillvÀgagÄngssÀtt i mötet med alla elevers olika förutsÀttningar och behov och vilka tÀnkbara svÄrigheter som kan tillkomma, vill vi framhÄlla lÀraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsÀttningar. Vi fann i vÄra delstudier att det finns svÄrigheter att inkludera alla elever i en sammanhÄllen undervisning med hÀnsyn till elevernas olika förutsÀttningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och dÄ med avsikt att skapa bÀttre förutsÀttningar för eleven att nÄ kunskapsmÄlen.

MÀtmetoder i alkolÄs

Föreliggande uppsats avser att undersöka vilka mÀtmetoder anvÀnds i dagens alkolÄs, och vilka felkÀllor och störningar pÄverkar mÀtresultat samt att jÀmföra de olika mÀtmetoderna. I jÀmförelse och validering av de olika mÀtmetoderna i litteraturen anvÀndes begrepp som har olika definition i olika litteratur vilket gav en oklar bild av mÀtmetodernas tillförlitlighet. I uppsatsen definieras begreppen med hjÀlp av Simonsen (2003) och valideras och jÀmförs alkolÄs som tillhör lÄg och mellan pris nivÄ. BerÀkningarna baseras pÄ tabeller av data gjorda av Sveriges Provnings och Forskningsinstitut (SP) (Rauno Pyykkö). Validering av alkolÄsen gick ut pÄ att analysera och jÀmföra instrumentenas tillförlitlighet.

Individualisering och Individuell Utvecklingsplan

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer dÀr fyra olika pedagoger frÄn tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individualisering och IUP utifrÄn sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering Àr mÄnga men att de huvudsakligen domineras av nivÄgruppering..

LÀrarens ledarroll : En kvalitativ studie om lÀrarens ledarskap i förskolan och i skolans tidigare Är

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lÀrare har om ledarskap. Ledarstilar Àr en del av begreppet ledarskap och anvÀnds ocksÄ i arbetet. Studien omfattas av tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare för skolans tidigare Är och har en kvalitativ ansats som Àr en smÄskalig studie bestÄende av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förstÄelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lÀrare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under mÄnga av observationerna att lÀrarna anvÀnder olika ledarstilar vid ett och samma tillfÀlle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lÀrarnas sÀtt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollÀrarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lÀrarna har mer fokus pÄ uppgiften.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->