Sökresultat:
48314 Uppsatser om Olika synsätt - Sida 58 av 3221
Uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll : -en kvalitativ studie
Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll pÄ olika grundskolor inom en kommun och förutsÀttningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll.Undersökningen Àr kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lÀrare och rektorer för att nÄ syftet. Som teoretisk utgÄngspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummetI studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte anvÀnds fullt ut, pÄ tvÄ av skolorna, enligt specialpedagogerna sjÀlva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förÀndra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. LÀrarna anser dock att kompetensen anvÀnds och de Àr nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas.Det framtrÀder tre olika specialpedagogiska verksamheter dÀr specialpedagogens arbete styrs och genomförs pÄ olika sÀtt.
Finns det ett samband mellan olika förÀldrastilar och individers framtida kÀnsla av sammanhang?
Begreppet kÀnsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshÄllning som Àr relaterad till mÀnniskors förmÄga att hantera problem som uppstÄr i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, dÀr förÀldrarnas samspel med barnet vanligtvis Àr central. Hur en förÀlder förhÄller sig till ett barn kan dÀrför ses om en viktig del i barnets utveckling dÀr olika uppfostringsstilar kommer att pÄverka barnets utveckling gÀllande olika förmÄgor. En förÀlders förhÄllningssÀtt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmÄgor, dÀribland KASAM.
Livsstilskompetens : - vems ansvar Àr medarbetarens hÀlsa?
Mot bakgrund av den allt mer ökande ohÀlsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens sÄ som det definieras av Prevent. FöretagshÀlsovÄrden var det forum jag vÀnde mig till för att inhÀmta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika mÀnniskor kan ha olika attityd till egenansvar för hÀlsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens krÀver en inlÀrningsprocess. Olika strukturella faktorer sÄ som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjÀlpa, eller hindra, den utvecklingen.
FrÄn Rekrytering till Hantering : Internt mot Externt
Syftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra olika företags tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€tt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frĂ„gan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en sĂ„ passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Ăven vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frĂ„gor undersöks pĂ„ tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna.
Belöningssystem : Regiformens betydelse för belöningssystemet
Regiformerna har olika mÄlsÀttningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte Àr likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..
Kan man bötfÀlla en kollega?
Syftet med vÄr rapport har varit att undersöka om poliser kÀnner att de kan anmÀla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gÀller för polis nÀr det gÀller undantagsbestÀmmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjÀnstegraderna polisen har att rÀtta sig efter dÄ de kör bil. I vÄrt teorikapitel berÀttar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att fÄ in empiriskt material har vi anvÀnt oss av att skicka ut enkÀter.
Att hantera elevers olika förutsÀttningar i matematikundervisningen
Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..
Ăkad koncentration genom olika, lustfyllda metoder
Syftet med studien var att undersöka om man med olika metoder, pÄ ett lustfyllt sÀtt, kunde öka barnens koncentration. Utvecklingsarbetet Àgde rum pÄ en skola i Jokkmokks kommun. Klassen jag arbetade med var en Ärskurs tvÄa med 8-Äringar. Eleverna fick jobba med olika, lustfyllda metoder vid olika tidpunkter för att se nÀr dessa gav bÀst effekt eller nÀr de var mindre passande. För att studera eventuella förÀndringar i barnens koncentration sÄ valde jag att observera eleverna och att reflektera tillsammans med min praktikhandledare.
Utveckling och undersökning av algoritmer för MEMS-gyron
Examensarbetet har genomförts med utveckling och undersökning av
signalbehandlingsalgoritmer för MEMS-gyron. Idag anvÀnds mÄnga MEMS-gyron i
olika elektronikprodukter. Företaget Motion Control utvecklar elektronik och
inbyggd programvara och de har bland annat tagit fram MultiPos, som Àr en
huvudmus för rörelsehindrade. MultiPos Àr en MEMS-gyro-baserad datormus.
MEMS-gyron anvÀnds för att kÀnna av huvudrörelser som anvÀndaren gör, men det
Àr önskvÀrt med en bÀttre signalbehandling, d.v.s.
Familjemedlemmars upplevelser i samband med cancer hos barn
Att ha barn eller ett syskon som Àr sjukt i cancer innebÀr en stor omstÀllning
för alla familjemedlemmar och skapar mÄnga nya upplevelser. Varje familjemedlem
ser dessa upplevelser olika beroende pÄ kön, Älder, stödjande miljöer bÄde pÄ
sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva
familjemedlemmars upplevelser i den förÀndrade familjesituation som uppstÄr i
samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie,
dÀr resultatet bygger pÄ skönlitterÀra böcker skrivna av familjemedlemmar till
barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser),
dessa var rÀdsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glÀdje/tacksamhet
och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer pÄ olika
sÀtt.
FörÀndringsagentens kompetens i olika typer av förÀndringar:
en fallstudie i tre organisationer
Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr organisationer stÀndigt mÄste förÀndras för att behÄlla sin konkurrenskraft. Alla dessa förÀndringar mÄste ledas av nÄgon ? en förÀndringsagent. En förÀndringsagent Àr den som ska se till att en förÀndring genomförs sÄ effektivt som möjligt. DÄ förÀndringen kan vara av olika slag var vÄrt syfte att undersöka om agenten mÄste inneha olika kompetens beroende pÄ förÀndringens kontext.
JÀmförelse av vÀgpunkter och navigationsnÀt för vÀgfinning
DÄ artificiella intelligenta agenter försöker navigera i en virtuell vÀrld med statiska hinder sÄ behöver dess vÀg berÀknas. För denna berÀkning anvÀnds ett lager som beskriver hur och vart agenten kan röra sig i vÀrlden kallat för sökrymd. Detta kan göras pÄ flera olika sÀtt vilket ger skillnad i prestanda och minnesÄtgÄng samt indirekta fördelar genom sÀttet sökrymden Àr uppbyggd pÄ. Genom att jÀmföra dessa skillnader i olika miljöer sÄ kan resultatet pÄvisa vilka egenskaper sökrymdstyperna ger i de olika miljöerna.Rapporten visar att n-sidat polygonbaserat navigationsnÀt ger mycket bra egenskaper i de olika mÀtningarna och ger Àven flera fördelar pÄ grund av dess utformning som gör att det kan anpassa sig bra till olika miljöer..
?Vi kommer ut som nya smÄ socionomarméer? en fokusgruppsstudie om socionomers konstruerande av yrkesidentitet
Syftet med studien Àr att undersöka hur socionomer, utifrÄn den kunskap de fÄrmed sig frÄn socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien Àr tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien Àr att en gemensam vÀrdegrund formas underutbildningen och sÀtter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som vÀntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsÀttningaroch pÄverkar dÀrför identitetsskapandet pÄ olika sÀtt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.
KarriÀrstegen i himmelriket : En studie i prÀsterskapets social bakgrund i HÀrnösands stift under 1700-talet
Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den lĂ„ga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av mĂ€nninskor som blev olika typer av prĂ€ster, Ă€ven Ă„lder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast pĂ„verkan pĂ„ huruvida en prĂ€st blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivĂ„. Ăven Ă„lder spelar ocksĂ„ in, men dessa kan möjligen vara relaterade..
Utveckling av eldrift för bandklaffar i Renholmens enstycksmatare
PrestationsmÀtning anvÀnds för att mÀta anstÀlldas prestationer och ett sÀtt att utvÀrdera dessa Àr genom att anvÀnda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan anvÀndas för att pÄverka ett beteende och framförallt för att pÄverka en individs arbetsinsats. NÀr feedback ska förmedlas Àr det viktigt att Äterkoppling Àr anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli sÄ effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som nÄgot positivt för att förstÄ hur dennes handlingar pÄverkar bÄde sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera pÄ grund av att olika professioner ocksÄ utvÀrderas pÄ olika sÀtt.