Inom skadeståndsrättens område gäller som ett av de grundläggande kraven att det skall förekomma kausalitet, d v s orsakssamband mellan en föreliggande händelse och den uppkomna skadan. Detta krav är absolut på så vis att skadestånd överhuvudtaget inte kan bli aktuellt utan att kausalitet föreligger. Det finns åtskilliga problem kopplade till prövningen av kausaliteten. Domstolarnas bedömning försvåras exempelvis av situationer som innebär att det finns fler än en möjlig skadeorsak. Denna framställning har haft till syfte att uppmärksamma problematiken i den svenska rättstillämpningen gällande bedömningen av ansvarsfrågan i dessa situationer, samt att belysa de bevissvårigheter som då kan uppstå för käranden.

Alla strävar vi efter att tala det fina språket, det språk som är accepterat av de mesta i samhället. Vad som nu menas med ett fint språk finns många uppfattningar om, ett kan vara att när man talar fint är det i de sammanhang man inte svär, andra menar att det är när man kan uttrycka sina känslor och åsikter i alla situationer med väl valda ord. Närmare in på detta tänker jag inte gå utan var och en har egen och personliga uppfattning om vad som är ett fint språk.Det denna uppsats ska fokusera på är svordomar och valet av ämne gjordes på grund av en personlig uppfattning om att svordomar är en viktig del i ett språk och även på grund av svordomarnas effekt i språkbruk då de är väldigt flexibla och mångtydiga. I uppsatsen görs en jämförande enkätundersökning mellan svenska svordomar och makedoniska svordomar, i vilka situationer svär vi, vad svär vi om och vad finns det för olika typer av svordomar i dessa två grupper?Resultatet av enkätundersökningen bekräftade teorin om att de svenska svordomarna handlar till stor del mycket om djävulen och/eller Gud och att majoriteten av de makedoniska svordomarna handlar om någons mamma, det finns alltså en stor skillnad i svordomsbruket bland dessa två språk..

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

I de allra flesta länder regleras redovisningen på ett eller annat sätt. Det finns dock ingenting som visar på vilket sätt som är mest lämpligt när det gäller att framföra en rättvisande bild av en verksamhets ekonomiska situation till dess intressenter. Om en situation är komplex vilket kännetecknas av svårigheter att få en helhetsbild av situationen och osäkerhet råder då situationen är svårhanterlig och riktlinjer, rekommendationer samt praxis saknas kan en rättvisande bild bli svårt att förmedla. Stadsomvandlingen av Kiruna är en komplex situation då främst för att det i Sverige aldrig hanterats en liknande situation men också på grund av att situationen bland annat berör många olika områden. En fallstudie där syfte är att beskriva och analysera utmaningarna inom kommunal redovisning i komplexa situationer genomfördes.

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental.Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm.Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Då hästar är flyktdjur och bytesdjur och vanligen hålls i miljöer som är långt ifrån deras naturliga, uppstår ofta situationer som kan upplevas som stressande för hästen. Syftet med detta arbete var att undersöka om hästars ras och grundpersonlighet har inverkan på hur stressbenägna de blir, samt även se om hästar kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Arbetet syftade dessutom till att undersöka om det finns någon träningsmetod som visat sig ha bättre eller sämre effekt gällande hästar och rädslor, samt vilken effekt feromoner har hos hästar i de sammanhang där hästar utsätts för situationer som är stressande för dem. Stress kan påverka både individens fysiologi och beteende. Studier har visat att hästar som hade olika typer av skador eller sjukdomar hade förändrade nivåer av kortisol, ACTH, serotonin och adrenalin, jämfört med en frisk kontrollgrupp.

Det här examensarbetet behandlar lärares rädslor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka rädslor som påverkar lärare. Jag har därför undersökt vilka rädslor lärare har i Olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav en är en fokusgrupp. Totalt deltog nio lärare som undervisar på gymnasiets Individuella program. Resultatet visar att de situationer som kan väcka rädslor hos lärare i skolmiljön har mycket varierande karaktär.

SammanfattningSyftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. Frågeställning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? Vår hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och självtillit i arbetsrelaterade situationer.För vår undersökning krävdes att vi kan mäta två variabler; stressnivå och självtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi har använt oss av en webbaserad enkät. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrågat 100 kvinnor som alla har någon form av relation till oss.

Många människor dör till följd av hjärtstopp och behandlingen för att öka överlevnaden utvecklas ständigt. De flesta hjärtstillestånd inom sjukhus sker på intensivvårdsavdelningar. Det är dock få studier som belyser intensivvårdssjuksköterskornas upplevelse av behandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser vid hjärt- och lungräddning. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades individuellt.

Förskolan ska sträva mot att lägga en god grund för barns språkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns språkliga utveckling och lärande via högläsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns språkliga utveckling och lärande som sedan följs av metod. Därefter följer delstudier från oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och därefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns språkliga utveckling och lärande.

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Språket och människans förmåga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur Olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer påverkats. Både det verbala och icke-verbala språket har inverkan på hur individen mottar, tolkar och förstår den information som presenteras för dem. Språkets betydelse blir speciellt märkbar i t.ex. svåra samtal. Svåra samtal innefattar situationer, händelser samt personer och präglas av en känsla av svårighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer.

Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  är att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.