Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt.

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvärldens och branschens krav och förväntningar. Som yrkeslärare skapas mycket eget läromedel och syftet med rapporten är att ta reda på hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv.De begrepp som används i studien är sociokulturellt perspektiv, motivation och läromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgångspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkätundersökning.Resultaten av vår undersökning visar på en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar träning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gärna ha både teoretiska och praktiska presentationer av läraren.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick.

Syftet med denna studie är att, på tre skolor i en sydsvensk kommun, granska vilket perspektiv som råder - det relationella eller det kategoriska - och undersöka om någon perspektivförändring ägt rum i samband med implementeringen av regeringens proposition Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) samt huruvida specialpedagogens relationella perspektiv haft någon betydelse i detta förändringsarbete. I inledningen beskrivs de tre huvuddelarna i studien; vilka perspektiv som kommer att fokuseras, specialpedagogsutbildningens utveckling och utvärdering samt implementeringen av elevhälsapropositionen. I litteraturdelen presenteras ramen för hela studien dvs. specialpedagogik. Därefter belyses innehållet i elevhälsapropositionen samt resoneras kring elever i behov av stöd.

Lärobokens framställning av islam och muslimer är en uppsats som syftar till att ge ettdiakront perspektiv i utvecklingen av islam i läroböcker samt studera hur islam framställs isvenska läromedel. Författarna har utgått från fyra läroböcker som används i två olikagymnasieskolor i Halmstad. Böckerna kommer från olika förlag för att här försöka framställaom där finns en generell framställning av islam som används i olika förlag. Läroböckerna ärskrivna både före och efter 2001 för att se om det har skett en förändring i hur islam framställsefter 11 september, detta eftersom att synen på islam förändrades i media då World TradeCenter byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.Framställningen av islam ställs även här i kontrast till den judiska och kristna religionenspresentation. Denna undersökning har författarna gjort utifrån islamologen Jonas Otterbecksmodell..

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn använder sig av förskolegården i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material använder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer på förskolegården eftersom det i dag finns färre möjligheter att lämna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar på att förskolegårdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum på förskolegården och både naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas.

Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt.

Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielärare ser på specialpedagoger och deras arbete på högstadiet. Det visar också lärarnas inställning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att inställningen hos lärarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. Lärarna använde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, där lärarna i kärnämnena använde sig mer av den specialpedagogiska resursen än övriga lärare..

Syftet med mitt arbete är att få en djupare kunskap om rollen som sjukhuslärare, vad den innebär, hur den och hur undervisningen som sjukhusläraren bedriver har förändrats i ett historiskt perspektiv. Jag har försökt besvara mina frågeställningar, vilka är: Hur har yrkesprofessionen förändrats under tiden 1958-2005? Hur fungerar undervisningen och hur har den förändrats under samma tid? Jag har gjort en empirisk undersökning genom att intervjua två nu verksamma sjukhuslärare och två pensionerade sjukhuslärare. Det framkommer hur sjukhusskolan startade, vad en vanlig arbetsdag kan innebära för sjukhusläraren och hur den förkortade vårdtiden har påverkat professionen..

I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra.

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Jag har skrivit om inspelning av sång i studiomiljö ifrån mitt perspektiv som sångerska och även genom en intervju med en producent som ofta spelar in sång.Syftet med arbetet var att jag och andra sångare ska få en inblick i hur det kan kännas att arbeta med sånginspelning, hur man kan undvika nervositet och nå ett så bra sångresultat som möjligt. Jag har beskrivit min egen upplevelse när jag under en månad sjöng på en skivinspelning och reflekterat över de problem som uppstod. Alla låtar är skrivna och producerade av mig och mina medmusiker i Distant Crown. I resultatet tar jag upp hur det gick efter de förutsättningar vi hade med skivinspelningen och hur viktigt det är att våga..