SammanfattningBegreppet integrering är något man ständigt kommer i kontakt med i skolans värld. Men vad innebär integrering? Och vad är skillnaden mellan integrering och inkludering?När man behandlar dessa begrepp hamnar man ständigt inom det specialpedagogiska fältet. I den specialpedagogiska forskningen finns det två perspektiv som är framträdande, dessa är det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det är det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka rollen som hjälpfröken i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta är en roll som flickor i förskolan ofta får på medveten eller omedveten uppmaning från pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv är det viktigt att se till det sociala livet på förskolan för alla barn. Det vill säga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna på förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur Olika perspektiv för att ge enövergripande bild av ämnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien är inspirerad av.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de använder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lärande.MetodI vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att nå fram till ett resultat som har relevans för vårt syfte. Fenomenografi har använts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju använts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i två skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i.

Syftet med följande arbete är att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar på min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjälp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lärandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att pedagoger och elever har en positiv inställning till utedagar. Eleverna är medvetna om att en utedag innebär undervisning ute och upplever att de lär sig en mängd olika saker.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur det har påverkat ett barn att växa upp med en familjehemlighet. Vi har intervjuat en person vars familjehemlighet grundade sig i att hennes pappa hade ett alkoholmissbruk. Vi belyser hur ett barn påverkas av att bevara en familjehemlighet utifrån tre olika miljöer; familjen, skolan och kompisrelationer samt om och i så fall hur det har gjort intryck i hennes vuxna liv. För att besvara uppsatsens syfte har vi genom en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad livsvärldsintervju samlat in vår empiri. Teoretiska perspektiv vi använt oss av är systemteori och KASAM- Känsla av sammanhang, som speglar individen, samspelen och sammanhangen mellan de teman vi valt att fokusera på.

Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts.Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Syftet med studien är att få ökad insikt i körledares förhållningssätt till och hantering av sångtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sångrösten som instrument, och olika ? i sångsammanhang ? vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgångspunkt.Undersökningen är genomförd med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nuläget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn på vad röst- och sångteknik innebär och hur de går tillväga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som används för ändamålet.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrån de mål som står i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. Våra frågeställningar vi utgår ifrån är: ? Vad kännetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget på?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrån examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ och för att inhämta information har en onlineenkät används. Enkäten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartläggning och analyser om tre och fyra åringar i förskolanordnar och sorterar olika föremål i två planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrågor var: hur ordnar och sorterar barn föremål individuellt? Vad säger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremål? Undersökningen har utgått ifrån ettsociokulturellt perspektiv som betonar språkets och kommunikationens betydelse för barnslärande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult.Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

I den här uppsatsen redogör jag för mitt arbete som C-foto på långfilmen Äta, Sova, Dö där jag jobbade i två månader under våren 2011. Man får följa min väg från förberedelserna jag gjorde inför filmen och mina tidigare erfarenheter i området, till hur det gick för mig på inspelningen. Jag beskriver även min undersökning av idéarbete och produktionsprocesser inom långfilmen ur mitt perspektiv. Jag visar två olika sätt man kan arbeta med idéarbete på film utifrån intervjuerna jag gjorde med regissören Gabriela Pichler för Äta, sova, dö och filmregissören Johan Lundborg på hans film Isolerad. Skildringar gör jag också via intervjuerna jag hade med produktionsbolaget AFOS och teaterregissören Kent R Andersson mot hur idéarbete fungerar under reklamproduktioner och teater. För att lättare visa hur arbetet i de olika produktionerna kan se ut har jag sammanställt produktionsprocesser för varje produktion steg för steg från idé till färdig produkt..

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.