Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat.

Det här examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I läroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska präglas av ett synsätt som bygger på respekt för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människor lika värde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstå egna rättigheter (Utbildningsdepartement, 1998).

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning.

BAKGRUND: Mobbning är ett uppmärksammat problem i samhället. I bakgrundenbeskrivs en begreppsförklaring av mobbning, styrdokument och lagar. I forskning ommobbning beskrivs litteratur som kan relateras till syftet och handlar bland annat om attmobbning är något som förekommer i förskolan. Samspelsteorin och den sociokulturellateorin redogörs i den teoretiska utgångspunkten.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan uppfattarbegreppet mobbning och att ta reda på hur förskolepedagoger upplever att mobbning visarsig samt deras upplevelser av mobbning i förskolan. Undersökningens syfte är även att tareda på hur pedagoger i förskolan beskriver förebyggande arbete och om de anser attmobbning för med sig några konsekvenser.METOD: Undersökningen bygger på kvalitativ metod och fenomenografisk ansats.Fenomenografisk ansats handlar om att ta reda på människors uppfattningar om ettfenomen.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrån pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsättningar för arbetet med demokrati och värdefrågor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig på pedagogers utsagor. Syftet med arbetet är att åskådliggöra på vilket sätt pedagoger förhåller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma närmare ett svar på syftet ställs följande frågor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrån demokratisk grund skapa en verksamhet där de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som väsentliga för att en verksamhet på demokratisk grund ska kunna nås? Föreliggande studie är genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förståelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig på teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad pedagoger tolkade att barnen lär och utvecklar i olika leksituationer på förskolan och att se om det var någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare i deras tolkningar. Detta skulle sedan kopplas samman och sättas i relation till fyra olika teorier. Teoretikerna till dessa teorier är Piaget, Vygotskij och forskarna som utgått ifrån dessa är Knutsdotter Olofsson och Pramling Samuelsson. De metoder vi använde oss av i undersökningen var observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på barn som lekte på en förskola och det dokumenterades med hjälp av digitalkamera.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande.

Forskning visar att rörelse har betydelse för läs- och skrivinlärning när rester av reflexer från småbarnsåren kan försvåra läs- och skrivinlärning när koncentration och handmotoriken störs. Koncentrationsförmåga har en indirekt betydelse för läs- och skivinlärningen när detta till viss del kräver koncentration från barnet sida. Forskning visar även att mer rörelseövning i skolan ökar barns skolresultat i svenska och barn med läs- och skrivsvårigheter stärker sina resultat. Det finns även forskare som menar att motorik och läs- och skrivinlärning inte har något samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma pedagogers uppfattning om detta.

Detta är en C-uppsats som är skriven för institutionen ?Individ ? omvärld och lärande? vid Lärarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig åt dels bland de olika pedagogerna men även mellan de olika skolorna.

Uppsatsen belyser två förskolors syn på fri lek och pedagogernas deltagande i barnens fria lek på förskolan. I slutet av uppsatsen finns en del där vi jämför förskolornas likheter och skillnader kring empirin vi samlat in och tolkat. Förskolorna som har deltagit i studien har två olika pedagogiska inriktningar, varav en är Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra förskolan har en utomhuspedagogisk inriktning. Frågor vi har tagit hjälp av i vårt examensarbete är: Hur ser pedagogerna på den fria leken i de båda förskolorna samt på vilket sätt deltar pedagogerna i barnens lekar? För att söka svar på frågorna har metodvalet varit kvalitativa intervjuer och icke deltagande observationer.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vad elever har för åsikter gällande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger på fritidshem arbetar med hälsa. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger från fyra olika skolor. På dessa skolor delades även enkäter ut till 148 elever i årskurs tre med frågor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn på hälsa spelar roll för hur de arbetar med hälsa på fritidshem. Genom enkätsvaren gick det att utläsa att de flesta elever äter skolmaten varje dag men få tycker det är gott, vilket kan tolkas som att elever ser värdet i att fylla på kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsättning i grundskolan. En kvalitativstudie ur några pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att är att belysa hur några pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. Studien utgår från litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Children ?s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet.