Sök:

Sökresultat:

47948 Uppsatser om Olika nivåer av cyberloafing - Sida 57 av 3197

Läsutveckling i år 1 : Lärare beskriver hur de arbetar med läsutveckling

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att spegla hur lärare beskriver arbetet med läsutveckling i år 1. Jag har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lärare. Det jag funnit är att lärarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med språklig medvetenhet. Elevernas förmåga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sätta ihop ljud till ord testas. Lärarna kontrollerar också vilka bokstäver eleverna känner till och om de kan läsa.

Miljöundervisning i skolan

AbstractStudiens utgångspunkt är att studera elevers och lärares miljömedvetenhet utifrån två olika arbetssätt. Dels är det två skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels är det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det även vilka faktorer som under elevernas skoltid påverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill även lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. Undersökningen visar att skillnaden finns när det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna.

Individualisering

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras.

Varför lär vi oss matematik?

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur läroplan och kursplaner förhåller sig till dessa argument. Därigenom hoppas jag kunna befästa skolmatematiken som sådan, men även bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. Därefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar på en ganska osäker grund, medan andra är väl underbyggda.

Förskolebarn med koncentrationssvårigheter - Utifrån pedagogers perspektiv

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda på olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvårigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssätt som lämpar sig bäst för att hjälpa dessa barn. Syftet var även att ta reda på om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvårigheter annorlunda än andra förskolebarn och om man behöver ta reda på orsaken till svårigheterna för att kunna hjälpa barnet. Två förskollärare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svårigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkäter av olika pedagoger.

Vad kvinnor och män vill ha : En studie om önskad ledarskapsstil

Ledarskap kan utövas på många olika sätt och en ledare kan anamma en eller flera olika ledarstilar, både positiva och negativa. Men hur upplever medarbetare olika ledarstilar och vill kvinnor och män bli ledda på samma sätt? Ledarskapsforskning är ofta fokuserad på att undersöka vad en effektiv ledare bör ha för egenskaper och utgår sällan ifrån medarbetarens perspektiv. Vidare behövs studier som undersöker kvinnor och mäns preferenser vad gäller önskad ledarskapsstil då det kan vara till nytta för ledare att vara medveten om hur medarbetare av olika kön vill bli ledda. Av den orsaken studeras i den här uppsatsen ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

Videokompression och användarnytta

Digital video är ett område som expanderat kraftigt senaste åren. På grund av avancerade videokompressionsmetoder kan numera en hel långfilm rymmas på mobiltelefonen eller den handhållna videospelaren. Men hur fungerar videokompression och hur hårt kan man komprimera en viss filmsekvens med bibehållen användarnytta? I denna uppsats görs en genomgång för grunderna inom videokompression. Dess förhållande till användarnyttan undersöks genom ett experiment.

Tillit till e-handelsplatser: ur ett konsumentperspektiv

Vi har i denna uppsats valt att undersöka olika faktorer som påverkar konsumenters tillit till e-handelsplatser. Vi har med hjälp av olika teorier, en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkät undersökt i vilken grad och hur olika faktorer påverkar konsumenters tillit till e-handelsplatser. Enkätundersökningen gjordes i form av en webbenkät med hundra respondenter. Intervjuundersökningen gjordes i form av telefonintervjuer med sju respondenter. Den slutsats vi kommit fram till visar på att rykte, upplevd säkerhet och upplevt skydd av personuppgifter är de faktorer som påverkar konsumenters tillit till e-handelplatser i störst grad.

Nära men ändå så långt bort : En studie om kommunikations- och ledarskapsproblem utifrån olika dimensioner av distans

Under årens lopp har forskare gradvis introducerat distans som en variabel för att analysera organisatoriska fenomen. De flesta studier fokuserar på att studera distans utifrån ett fysiskt avstånd, vilket ger en ofullständig bild av hur människor faktiskt upplever distans. Under 2000-talet har forskningen kring distans vidareutvecklats och forskare föreslår att distans bör studeras utifrån olika dimensioner, så somstrukturell-, statusbaserad- och psykologisk distans. Då få eller inga studier har undersökt hur eventuella kommunikations- och ledarskapsproblem inom en organisation kan beskrivas utifrån olika dimensioner av distans, ämnar vi att genom en explorativ studie utforska detta. Denna explorativa studie har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare på ett större svenskt företag.

Fria tyglar? - En fallstudie om kopplingen mellan empowerment och arbetsengagemang på Scandic

Idag används empowerment av olika serviceföretag för att förbättra gästens upplevda servicekvalitet och för att skapa ökat engagemang och självförtroende hos de anställda. Det sägs finnas ett gap i den upplevda servicekvaliteten mellan olika aktörer i ett servicemöte, det vill säga mellan gästen, frontpersonalen och företagets ledning. Utifrån detta resonemang frågar vi oss om det kan finnas ett gap i hur empowerment och engagemang förstås i olika hierarkiska nivåer. Genom att undersöka empowerment och dess koppling till engagemang bland frontpersonal upp till högsta cheferna på Scandic har vi sett både skillnader och likheter i deras syn på dessa begrepp..

Event Management

en small case studie av event med olika karaktär föregås av en kartläggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgång och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen växer fram överensstämmer på de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

En studie av konsumenters lyssningsnivåer på TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud via kabel-TV

Syftet med detta arbete är att undersöka vad konsumenter anser vara en tillfredställande ljudnivå för NICAM- och MPEG-ljud i nyhetssändningar sända för kabel-TV i Luleå. Målet med studien är att se om ljudnivån är lika eller olika för respektive TV-kanaler och vilken lyssningsnivå som föredras av konsumenter. Undersökningen har genomförts i form av ett lyssningstest på Institutionen för Musik och Media i Piteå med studenter som försökspersoner, indelade i olika grupper. Referensutrustning användes för uppspelning av testexemplen där försökspersonerna ställde in vilken lyssningsnivå de föredrog för varje testexempel. Testexemplen som har testats är inspelat från TV-kanalerna SVT, TV4 samt TV3.

Utbildningsavkastning i Sverige

I denna uppsats kommer två olika mått på utbildningsavkastning att beräknas. Det ena måttet kommer att använda sig av tvärsnittsdata och den andra av paneldata. Tvärsnittsmåttet kommer att användas för att beräkna förväntad framtida avkastning av en fyraårig universitetsutbildning. Måttet som baseras på paneldata kommer att användas för att beräkna det egentliga utfallet för avkastningen på fyra olika utbildningsnivåer. Dessa två mått kommer sedan att jämföras för att se om förväntningarna har infriats.

Att bli sedd i kris : Patienters upplevelser av bem?tandet i ambulanssjukv?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Den nya skolan: debatten kring läroplansreformerna 1965, 1970 och 1994

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ledarsidor från tidningar med olika politiska inriktningar/åskådningar kom att ställa sig till de nya läroplansreformerna från 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka åsikter tidningarna ger uttryck för angående läroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade läroplansreformerna. Resultaten visar att även om tidningarna var oeniga i värderingarna kring läroplansreformerna, så är de emellanåt eniga i sakfrågor. Det förekommer ej någon reell debatt tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika åsikter och åskådningar som de olika tidningarna ger uttryck åt..

<- Föregående sida 57 Nästa sida ->