I denna uppsats Ă€mnar författaren genom en fallstudie kartlĂ€gga den förĂ€ndringsprocess som utbildningsföretaget IT Gymnasiet Sverige AB genomgĂ„tt i samband med implementeringen av projektet We love IT. Studien syftar vidare redogöra för olika personalkategoriers perspektiv pĂ„ detta projekt och dess effekter pĂ„ verksamheten. Studien visar att förĂ€ndringsprojektet har genomgĂ„tt vissa steg, men att det finns skillnader mellan de tĂ€nkta moment som organisationsledningen planerat att projektet ska ta och de faser som projektet faktiskt genomgĂ„tt. Studien visar att ledningen inte Ă€r de enda som kan pĂ„verka vilka delar av projektet som kommer att genomföras respektive inte genomföras. Även att andra organisationsmedlemmar nĂ€mligen influerar processen.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. VÄra huvudfrÄgor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lÀrande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika Äldrar och av olika kön. Vi anvÀnde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lÀr sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna anvÀnder sig av lek i sitt dagliga arbete pÄ förskolan.

Detta Àr en intervjustudie vars syfte Àr att belysa Synen pÄ en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till lÀsning. En metod som förÀndrar den traditionella lÀs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden Àr ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till lÀsning finns om Àn i nÄgot annan form Àven i andra lÀnder, Arne Tragetons metod har fÄtt stor uppmÀrksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar nÀrmare pÄ tvÄ skolor inom en kommun och vad metoden Àr för aktörerna, studien baseras pÄ 16 intervjuer fördelat pÄ fem olika aktörnivÄerna skolledningen, rektorer, lÀrare, förÀldrar och elever.

ReporÀntan Àr en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. FörÀndringen i rÀntan pÄverkar investeringar, produktionsnivÄ och inflation, dÀribland aktiepriser.Effekten av en förvÀntad Àndring av rÀntan kommer att avgöra rÀntekÀnsligheten pÄ olika aktiepriser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka och avgöra om det förekommer skillnader i rÀntekÀnslighet mellan olika aktieindex genom att tillÀmpa instrumentvariabelmetoden, i form av den generaliserade momentmetoden (GMM).Resultatet i uppsatsen tyder pÄ att vissa aktieindex tenderar vara mer kÀnsliga för en höjning- respektive sÀnkning av rÀntan. Branscherna fastighet- & finans samt IT har benÀgenhet att drabbas av en högre rÀnterisk gentemot lÀkemedel, telekom- och verkstadsindex. Marknaden för olika aktieindex ser olika ut i form av antal aktörer, konkurrens och riskbenÀgenhet.

Barn och ungdomar lÀgger idag mindre tid pÄ fysisk aktivitet och mer tid pÄ olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkÀtundersökning riktad till barn i 10-13 - ÄrsÄldern har syftet varit att ta reda pÄ hur mycket tid de lÀgger pÄ olika fysiska aktiviteter, i skolan och pÄ fritiden, samt hur mycket tid barnen lÀgger pÄ olika skÀrmbundna aktiviteter sÄsom dator, tv och surf- och lÀsplatta. VÄr hypotes Àr att det finns ett samband mellan hög frekvens av anvÀndandet av olika skÀrmbundna aktiviteter och lÄg grad av fysisk aktivitet. NÄgot sÄdant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att mÄnga barn tillbringar mer Àn rekommenderad tid framför en skÀrm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat Ätta supportrar frÄn olika delar av Sverige. UtifrÄn deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Det lÀttlÀsta sprÄket undersöks inom tre olika texttyper pÄ Centrum för lÀttlÀst. Texttyperna Àr tidningen 8 SIDOR, böcker frÄn LL-förlaget samt samhÀllsinformation (broschyrer) frÄn LÀttlÀst-tjÀnsten. Syftet Àr att ta reda pÄ hur texttypen pÄverkar den lÀttlÀsta texten. Texterna undersöks nÀr det gÀller ordnivÄ, meningsnivÄ och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lÀttlÀst koncept. Men det finns ocksÄ stora skillnader, bÄde mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och sĂ€rskilt hur dessa uppfattningar pĂ„verkas av illustrationer med varierande innehĂ„ll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 mĂ€n. Åldersspannet var frĂ„n 22 till 67 Ă„r. Deltagarna fick individuellt markera pĂ„ skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.

Det hÀr examensarbetet handlar om olika flÀtningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hÄllbar kombination som gÄr att anvÀnda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltsÄ abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögrÀs. Till detta har jag valt att jÀmföra olika typer av glesa flÀtningar, dels pÄ grund av att mÄnga sittmöbler idag Àr tÀtt flÀtade, och att jag vill hitta ett annat uttryck Àn det. Dels för att glesa flÀtningar innebÀr en mindre materialÄtgÄng och ger möbeln en lÀtt och luftig karaktÀr.Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, dÀr jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fÄtölj i flÀtad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gÄ vidare med hampa, sjögrÀs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flÀtningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjÀrt.Till sist har jag kommit fram till att mÄnga fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och sÄ Àven mÄnga olika flÀtningar.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lÄgpolygonkaraktÀrer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktÀrsmodeller frÄn ett antal olika spel frÄn etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller frÄn spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjÀlp av samma program gjorde jag ocksÄ en kort statistisk sammanstÀllning över hur mÄnga polygoner som anvÀnds för olika karaktÀrer i olika spel. Detta var i avseendet att fÄ en uppfattning om vad som rÀknas som lÄgpolygonmodeller. Vad jag kom fram till hÀr var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som rÀknas som lÄgpolygonmodell.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrÄn de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, dÀr de fick berÀtta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstÄ aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjÀlp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att nÄgra av deltagarna valde att avstÄ frÄn att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende pÄ olika funktionsnedsÀttningar som var relaterade till deras sjukdom.

I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frÄnandra bolagsformer dÄ aktiebolaget Àr uppbyggt pÄ olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkstÀllandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svÄrt att direkt urskiljagrÀnsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frÄgan var en grÀnsdragning mellan styrelsens och VD:skompetens gÄr, vilka kriterier och faktorer som kan anvÀndas vid en bedömning samt vilka ÄtgÀrder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.