Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skildra hur lÀrare för de tidiga Ären avlÀser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svÄrigheter detta medför. Vi valde dÀrför att fokusera pÄ hur lÀrare anpassar undervisningen utifrÄn elevers olika behov samt om det finns en viss inlÀrningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lÀrare för de tidigare Ären, vars svar ligger till grund för vÄr analys. Resultatet visade i huvudsak att lÀrarna var medvetna om att alla elever lÀr pÄ olika sÀtt och att variationen i undervisningen dÀrför Àr viktig. Problematiken kring detta var enligt lÀrarna brist pÄ tid, pengar och resurser vilket medförde svÄrigheter med att tillgodose alla elevers olika behov.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lÄgpolygonkaraktÀrer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktÀrsmodeller frÄn ett antal olika spel frÄn etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller frÄn spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjÀlp av samma program gjorde jag ocksÄ en kort statistisk sammanstÀllning över hur mÄnga polygoner som anvÀnds för olika karaktÀrer i olika spel. Detta var i avseendet att fÄ en uppfattning om vad som rÀknas som lÄgpolygonmodeller. Vad jag kom fram till hÀr var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som rÀknas som lÄgpolygonmodell.

Studiens tvÄdelade syfte motiveras utifrÄn rÄdande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mÀtas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulÀr avsett att mÀta olika typer av kohesion. FormulÀret kom att innehÄlla 12 olika aspekter av kohesion baserade pÄ tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. FormulÀret undersöktes (N=404) utifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formulÀret? FormulÀret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper.

I detta arbete undersöks utifrÄn olika aspekter, barn med koncentrationssvÄrigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv Àr motivationsteorin. Min hypotes Àr att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Mina forskningsfrÄgor Àr föjande; Vad Àr viktigt för att ett barn skall bibehÄlla sin koncentration? Vad har förskollÀrarna för ansvar för att bibehÄlla barnens koncentration? Vad har förskollÀrarna för strategier sÄ att barnen skall kunna bibehÄlla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmÄga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollÀrare med olika erfarenheter och Är inom yrket.

Syftet med denna uppsats var att undersöka pÄstÄendet att ?basisten ska driva? i ett rock-/bluessammanhang, ett pÄstÄende de flesta basister inom genren nog har hört nÄgon gÄng. I undersökningen spelade jag in en blues-shuffle i fem olika versioner med inspelningsprogrammet Cubase. I de olika versionerna varierades timing och betoningar i basen: i övrigt var de identiska. Inspelningarna anvÀndes i ett lyssningstest med en jury pÄ sex personer, tvÄ professionella basister, tvÄ professionella musiker och tvÄ ickeprofessionella musiker.

Mobbning kan leda till lÄngvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lÀrare kan bedöma mobbning olika beroende pÄ mobbningsform. Hur individen bedömer situationer Àr beroende av en mÀngd kognitiva processer och synen pÄ vad som Àr mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes pÄ 268 högstadieelever och 70 lÀrare. En enkÀt beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.

I den hÀr litteraturstudien syftar vi till att ta reda pÄ varför olika behandlare inom tandvÄrden fÄr olika resultat vid kariesdiagnostik och registrering, vilka metoder som frÀmst anvÀnds idag samt vilka metoder som Àr under utveckling. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ mer om tandhygienistens roll vid kariesdiagnostik. Att diagnostisera karies kan vara svÄrt och resultaten varierar ofta mellan olika behandlare och tillfÀllen. För att diagnostisera karies finns olika metoder. De som Àr framförallt anvÀnds idag Àr sondering, visuell inspektion och röntgen.

I mitt examensarbete gör jag en jĂ€mförande studie mellan tvĂ„ verk av glasformgivarna Bertil Vallien som arbetar pĂ„ Åfors glasbruk och Mats Jonasson som arbetar för MĂ„lerĂ„s glasbruk. Den frĂ„gestĂ€llning som jag har valt Ă€r: ?vad kommunicerar verken?? och ?varför ser de sĂ„ olika ut??. För att ta reda pĂ„ det har jag anvĂ€nt mig av Bourdieus teorier om de olika kapitalen. Att deras verk ser sĂ„ olika ut beror pĂ„ de olika platser med sina respektive kulturer som de har vĂ€xt upp med.

Riskkapitalbranschen Àr en vÀxande bransch i Sverige och bÄde en viktig finansiÀr samt kunskapskÀlla för bÄde nystartade företag och företag med ambition att vÀxa sig stora och internationella. Beroende pÄ vart i livscykeln ett företag befinner sig stÄr de inför olika utmaningar och behöver hjÀlp med olika saker, en hjÀlp som riskkapitalbolagen kan bidra med. Studien syftar till att generera kunskap om svenska riskkapitalbolag och bidra med kunskap till den kunskapslucka vi observerat inom Àmnet. Studien fokuserar pÄ nÀtverksstrukturen bland de företag som svenska riskkapitalbolag har valt att investera i samt skillnaden i nÀtversstrukturen beroende pÄ vart i livscykeln företagen befinner sig.Med en kvantitativ metod har vi, genom att identifiera relationerna mellan de företag som riskkapitalbolagen investerar i, kartlagt nÀtverken mellan de olika aktörerna. Populationen bestod av svenska riskkapitalbolag och urvalet skedde strategiskt utifrÄn vad olika kÀllor ansÄg vara de tvÄ största och mest framgÄngsrika riskkapitalbolagen i norden.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur anstÀllda i servicesektorn uppfattar och vÀrderar strukturen hos de organisationer som de Àr yrkesverksamma i. Vi har intervjuat fyra personer som arbetar inom olika organisationer. Alla personer Àr yrkesverksamma i ett servicerelaterat yrke. Vi redogör för olika organisationsteorier och söker finna vilken teori som de anstÀllda anser att de arbetar i. Vi beskriver Àven organisationen över tid dÀr vi berÀttar om organisationens olika mÄl.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lÄgpolygonkaraktÀrer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktÀrsmodeller frÄn ett antal olika spel frÄn etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller frÄn spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjÀlp av samma program gjorde jag ocksÄ en kort statistisk sammanstÀllning över hur mÄnga polygoner som anvÀnds för olika karaktÀrer i olika spel. Detta var i avseendet att fÄ en uppfattning om vad som rÀknas som lÄgpolygonmodeller. Vad jag kom fram till hÀr var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som rÀknas som lÄgpolygonmodell.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur högstadielÀrare verksamma pÄ olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsÀttningar kan pÄverka lÀrares förvÀntningar pÄ elevernas prestationer i skolan, vilket ocksÄ var grunden till de tre frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ. Vi har genomfört studien med hjÀlp av kvalitativa metoder. Resultatet frÄn fyra semistrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor har tolkats med hjÀlp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsÀttningar har stor betydelse för elevers resultat. PÄ grund av elevernas olika socioekonomiska förutsÀttningar hade majoriteten av lÀrarna olika förvÀntningar pÄ sina elever.

Vi lever idag i ett samhÀlle som omger oss med olika budskap. Tv, radio och tidningar förser oss med ett konstant flöde av information oavsett vi vill det eller ej. Denna information Àr i grund och botten texter av olika slag. I skolans vÀrld förknippas begreppet text fortfarande oftast med skriven text i en lÀrobok. Men behöver det vara sÄ? I denna forskningskonsumerande uppsats har jag tittat nÀrmare pÄ tre olika begrepp som alla behandlar arbete med text inom undervisning pÄ ett annat sÀtt Àn det traditionella.