Syftet med vÄr rapport har varit att undersöka om poliser kÀnner att de kan anmÀla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gÀller för polis nÀr det gÀller undantagsbestÀmmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjÀnstegraderna polisen har att rÀtta sig efter dÄ de kör bil. I vÄrt teorikapitel berÀttar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att fÄ in empiriskt material har vi anvÀnt oss av att skicka ut enkÀter.

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

Syftet med studien var att undersöka om man med olika metoder, pÄ ett lustfyllt sÀtt, kunde öka barnens koncentration. Utvecklingsarbetet Àgde rum pÄ en skola i Jokkmokks kommun. Klassen jag arbetade med var en Ärskurs tvÄa med 8-Äringar. Eleverna fick jobba med olika, lustfyllda metoder vid olika tidpunkter för att se nÀr dessa gav bÀst effekt eller nÀr de var mindre passande. För att studera eventuella förÀndringar i barnens koncentration sÄ valde jag att observera eleverna och att reflektera tillsammans med min praktikhandledare.

Examensarbetet har genomförts med utveckling och undersökning av signalbehandlingsalgoritmer för MEMS-gyron. Idag anvÀnds mÄnga MEMS-gyron i olika elektronikprodukter. Företaget Motion Control utvecklar elektronik och inbyggd programvara och de har bland annat tagit fram MultiPos, som Àr en huvudmus för rörelsehindrade. MultiPos Àr en MEMS-gyro-baserad datormus. MEMS-gyron anvÀnds för att kÀnna av huvudrörelser som anvÀndaren gör, men det Àr önskvÀrt med en bÀttre signalbehandling, d.v.s.

Att ha barn eller ett syskon som Àr sjukt i cancer innebÀr en stor omstÀllning för alla familjemedlemmar och skapar mÄnga nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende pÄ kön, Älder, stödjande miljöer bÄde pÄ sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förÀndrade familjesituation som uppstÄr i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, dÀr resultatet bygger pÄ skönlitterÀra böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rÀdsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glÀdje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer pÄ olika sÀtt.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr organisationer stÀndigt mÄste förÀndras för att behÄlla sin konkurrenskraft. Alla dessa förÀndringar mÄste ledas av nÄgon ? en förÀndringsagent. En förÀndringsagent Àr den som ska se till att en förÀndring genomförs sÄ effektivt som möjligt. DÄ förÀndringen kan vara av olika slag var vÄrt syfte att undersöka om agenten mÄste inneha olika kompetens beroende pÄ förÀndringens kontext.

DÄ artificiella intelligenta agenter försöker navigera i en virtuell vÀrld med statiska hinder sÄ behöver dess vÀg berÀknas. För denna berÀkning anvÀnds ett lager som beskriver hur och vart agenten kan röra sig i vÀrlden kallat för sökrymd. Detta kan göras pÄ flera olika sÀtt vilket ger skillnad i prestanda och minnesÄtgÄng samt indirekta fördelar genom sÀttet sökrymden Àr uppbyggd pÄ. Genom att jÀmföra dessa skillnader i olika miljöer sÄ kan resultatet pÄvisa vilka egenskaper sökrymdstyperna ger i de olika miljöerna.Rapporten visar att n-sidat polygonbaserat navigationsnÀt ger mycket bra egenskaper i de olika mÀtningarna och ger Àven flera fördelar pÄ grund av dess utformning som gör att det kan anpassa sig bra till olika miljöer..

Syftet med studien Àr att undersöka hur socionomer, utifrÄn den kunskap de fÄrmed sig frÄn socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien Àr tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien Àr att en gemensam vÀrdegrund formas underutbildningen och sÀtter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som vÀntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsÀttningaroch pÄverkar dÀrför identitetsskapandet pÄ olika sÀtt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den lĂ„ga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av mĂ€nninskor som blev olika typer av prĂ€ster, Ă€ven Ă„lder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast pĂ„verkan pĂ„ huruvida en prĂ€st blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivĂ„. Även Ă„lder spelar ocksĂ„ in, men dessa kan möjligen vara relaterade..

PrestationsmÀtning anvÀnds för att mÀta anstÀlldas prestationer och ett sÀtt att utvÀrdera dessa Àr genom att anvÀnda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan anvÀndas för att pÄverka ett beteende och framförallt för att pÄverka en individs arbetsinsats. NÀr feedback ska förmedlas Àr det viktigt att Äterkoppling Àr anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli sÄ effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som nÄgot positivt för att förstÄ hur dennes handlingar pÄverkar bÄde sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera pÄ grund av att olika professioner ocksÄ utvÀrderas pÄ olika sÀtt.

I detta arbete har jag undersökt om det finns nÄgra skillnader pÄ gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av instÀllningen till övning och tagit reda pÄ om, och i sÄ fall varför det uppstÄtt skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex gitarrlÀrare, tre inom varje genre, som undervisar pÄ olika nivÄer. Svaren har varierat en del men jag har fÄtt fram en generaliserad bild med en del skillnader, men ocksÄ med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istÀllet uppstÄtt mycket pÄ grund av media.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur undervisningen bedrivs i nÄgra utvalda klasser i Är 1-5. Vi ville undersöka om lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lÀrares undervisning och sedan intervjuat de berörda lÀrarna. Det gÄr att hitta spÄr av lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lÀrarens syn pÄ hur kunskap bildas pÄverkar undervisningen..

Examensarbetet Àr en beskrivande rapport om tillverkningsprocessen av ett gesÀllprov. Rapportens syfte Àr att beakta olika konstruktioner och hur de förvÀrvade kunskaperna anvÀnds för att utföra en slutprodukt, i det hÀr fallet ett gesÀllprov. Rapporten försöker svara pÄ vilka faktorer som varit mest avgörande för ett lyckat resultat.Tyngdpunkten i arbetet ligger i att beskriva tillverkningsprocessen. Rapporten beskriver resonemanget kring valet av en möbel. Den presenterar olika trÀslag och hur de kan pÄverka möbelns uttryck.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.