Sök:

Sökresultat:

47947 Uppsatser om Olika lösningsmetoder - Sida 66 av 3197

AnvÀndarmedverkan vid systemutveckling : en jÀmförande metodstudie

Ordet anvÀndarmedverkan anvÀnds ofta inom systemutvecklingsomrÄdet, men vad som egentligen menas med anvÀndarmedverkan Àr enligt min uppfattning otydligt. MÄnga metoder specificerar att anvÀndarna skall involveras pÄ olika sÀtt men det slutliga engagemanget sker ÀndÄ utifrÄn vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa tvÄ systemutvecklingsmetoder frÄn olika lÀnder och hur de stÀller sig till anvÀndarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie..

This is Spinal Tap : en narratologisk jÀmförelse mellan fiktiv och genuin musikdokumentÀr

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den fiktiva dokumentÀren ?This is Spinal Tap? och tre andra dokumentÀrer, dÀr jag anvÀnder mig av narratologisk analys för att besvara mina frÄgor kring berÀttarstruktur. Uppsatsen har delats upp med en narratologisk teoridel samt terminologi som förklarar och redogör för hur berÀttarstruktur fungerar samt en förklarning kring de olika diegetiska nivÄerna. Detta leder till en ingÄende analysdel dÀr jag förklarar hur ?This is Spinal Tap? samt de andra tre dokumentÀrerna Àr uppbyggda med hjÀlp av berÀttarstrukturella diagram som skildrar hur de olika diegetiska nivÄerna smÀlter samman.

Hot och vÄld mot socialsekreterare : en studie vid tre socialkontor

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Barns lÀrande: En studie om de yngsta barnens lÀrande inom olika ÄlderssammansÀttningar i förskolan

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens lÀrande inom olika ÄlderssammansÀttningar i förskolan. FrÄn tvÄ olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som sÀrskilt arbetar med de yngsta barnen. Resultatet visade att sÄvÀl barngruppen som miljön Àr aktiva delar i barnens lÀrande eftersom barn lÀr genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhÄlls Àven inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. En slutsats som dras Àr att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men ocksÄ med de vuxna i förskolan.

Hur pÄverkar licensjakt björnstammens (Ursus arctos) tillvÀxt i GÀvleborgs lÀn?

Licensjakt pÄ brunbjörn har varit tillÄten i GÀvleborgs lÀn i mer Àn ett decenium, samtidigt kan jakt pÄverka populationstillvÀxten stark eftersom björnar har en naturligt lÄg dödlighet. Detta gör det viktigt att förstÄ hur kön och Älder hos de fÀllda björnarna pÄverkar populationens framtida tillvÀxt. Syftet med denna studie var att studera befintlig littertur om björn i GÀvleborgs lÀn, analysera data om björnar fÀllda genom licensjakt och att, med hjÀlp av populationsmodell, ta reda pÄ hur populationen utvecklas vid olika jakttryck. Senare anvÀndes en populationsmodell för att ta reda pÄ hur populationen utvecklas vid olika jakttryck. PÄ grund av att honor har större pÄverkan pÄ populationers överlevnad tog modellen enbart hÀnsyn till björnhonor och deras Älder, reproduktion och överlevnad över tid. Resultaten i studien har tagits fram genom olika scenarion som skapats i modellen. Könsfördelningen hos fÀllda björnar under perioden 2001-2012 var jÀmn och flest honor (28,7%) hade fÀllts vid tvÄ till tre Ärs Älder.

Perspektiv pÄ stöd till elever - utifrÄn inkludering, individualisering, resurser och förutsÀttningar.

Syftet med min undersökning har varit att utifrÄn begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsÀttningar försöka ta reda pÄ hur man resonerar kring elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det Àr en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid tvÄ olika högstadieskolor i tvÄ olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har ocksÄ anvÀnt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

DatasÀkerhet : Att förebygga inre angrepp

Verksamheter Àr idag utsatta för olika hot och faror, i form av bÄde yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och Àr sÄledes viktigt för verksamheten.De yttre angreppen kan frÀmst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, Àr att mer Àn en tredjedel av de angrepp som sker Àr av typen inre angrepp, dÀrför Àr det viktigt att hitta de sÀkerhetsÄtgÀrder som pÄ effektivaste sÀtt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste sÀkerhetsÄtgÀrderna Àr för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.

"Det Àr vi som ska anpassa undervisningen för att ge kunskap till dem" : En kvalitativ studie om hur olika kulturer integreras i den svenska idrottsundervisningen.

SyfteSyftet Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se om och i sÄ fall hur elevers kulturbakgrund pÄverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs 7-9 i StockholmsomrÄdet. I studien anvÀndes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrÄgor.ResultatLÀrarna vid de skolor vi besökt tycker det Àr viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppvÀxter i undervisningen, men lÀrarna utgÄr alltid ifrÄn den svenska skolans lÀroplan med dess mÄl och riktlinjer samtidigt som de mÄste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvÀrdig undervisning för alla. Av det tre lÀrare vi intervjuat pÄ tre olika högstadieskolor i StockholmsomrÄdet arbetar alla lÀrare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.LÀrarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

Web Services: visioner, fördelar, nackdelar

Integration av system har varit ett aktuellt omrÄde under de senaste Ären. Det har dÄ frÀmst handlat om integration av system internt pÄ företag. En av anledningarna till det stora intresset av web services Àr möjligheterna att integrera olika system, exempelvis stordatorbaserade och Windowesbaserade system med varandra. Web services handlar om att kunna integrera system, bÄde internt pÄ ett företag och externa mellan olika företags olika typer av system. Allt detta görs via Internet och bygger pÄ att man utgÄr i frÄn standards nÀr man bygger web services.

Pedagogers uppfattning om tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling - miljöns betydelse för lÀrande

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

Barns sprÄkutveckling genom lek i olika typer av barngrupper

SprÄk utgör kommunikation som Àr en naturlig del av interaktion mellan mÀnniskor och som bestÄr av olika typer av sprÄk till exempel talsprÄk, kroppssprÄk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. SÄ smÄningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talsprÄk. SprÄket utgör en viktig del i kommunikationen mellan mÀnniskor men Àr Àven ett verktyg för kunskapsinhÀmtning och formulering av individens tankar och kÀnslor. Hur sprÄket tillÀgnas och anvÀnds Àr av stor vikt samt beror pÄ vilken miljö man befinner sig i.

BÄngstyriga situationer - hur gör vi? : En kvalitativ studie om förskollÀrares arbete med konflikthantering mellan barn i förskolan

Syftet med studien Àr att synliggöra förskollÀrares syn pÄ konflikter och vilket förhÄllningssÀtt de anvÀnder i konfliktsituationer mellan barn i förskolan. I studien har 12 yrkesverksamma förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor deltagit i form av kvalitativa intervjuer. Det har framkommit i resultatet att konflikter Àr oundvikliga och kan ses som bÄde positiva och negativa. Studiens informanter skildrar att konflikter Àr ett tillfÀlle för lÀrande och utveckling om de hanteras pÄ ett bra sÀtt men om de inte hanteras pÄ ett bra sett kan de fÄ destruktiva konsekvenser för barnet i sin utveckling och sitt lÀrande. Konflikter kan se vÀldigt olika ut beroende pÄ situation, Älder och innehÄll.

Hur individer formas i samspel med andra genom kommunikation och dess pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

IT-investeringar : Hur fattas besluten?

IT spelar en allt större roll bland företag idag och stora pengar spenderas varje Är pÄ olika typer av IT-lösningar. I uppsatsen har vi undersökt och analyserat IT-investeringar och beslutsprocessen som ligger bakom dessa. Vi har sökt svar pÄ hur företag ser pÄ investeringar av IT och vilka svÄrigheter de upplever i sammanhanget. Den teori vi utgÄr frÄn grundar sig bÄde i traditionella beslutsteorier och IT-relaterade beslutsmodeller. I studien har vi intervjuat personer med ledande stÀllning i tre olika företag och försökt ta reda pÄ hur de ser pÄ investeringar av denna typ..

Kan man ha hÀlsa och samtidigt sitta i rullstol?: en studie
av lÀrares och elevers uppfattning om hÀlsa i gymnasieskolan

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som frÀmst kan tolkas ur tvÄ olika perspektiv, salutogent dÀr fokuset ligger pÄ att frambringa hÀlsa och patogent dÀr fokuset ligger pÄ den fysiska kroppen och sjukdom. I skolÀmnet har begreppet idag en central roll dÀr begreppet i Àmnet delats in i olika diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med lÀrare samt en kvantitativ enkÀtundersökning med elever pÄ tvÄ olika skolor har syftet att utreda vad lÀrare respektive elever har för förhÄllningssÀtt gentemot hÀlsa svarats pÄ utifrÄn perspektiven och diskurserna. Arbetet berör hur dessa förhÄllningssÀtt förhÄller sig till varandra samt om det föreligger nÄgon regional skillnad mellan de olika skolorna. Studien visar pÄ att elever och deras undervisande lÀrare i stor grad har en liknande syn pÄ hÀlsa och att det finns regionala skillnader.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->