Sökresultat:
47947 Uppsatser om Olika lösningsmetoder - Sida 34 av 3197
Rörelse pÄ förskolansutegÄrd : En observationsstudie
Det huvudsakliga syftet med studien var att fÄ ökad kunskap om hur förskolans utemiljö stimulerar till barns rörelse och motorik. Syftet var att undersöka och titta pÄ exempel pÄ utomhusaktiviteter som kan innebÀr rörelsetrÀning för barnen och se vilka rörelser dessa utomhusaktiviteter kan stimulera till. I undersökningen anvÀndes barnobservationer för att fÄ svar pÄ syftet. Barnobservationerna genomfördes pÄ tvÄ förskolor. Resultaten stÀmmer bra överens med litteraturen i det fall att det Àr viktigt med en utomhusmiljö som stimulerar till rörelse samt att det Àr i leken som barnen trÀnar pÄ olika rörelser.
Den lockande förskolegÄrden : Vad inspirerar och utmanar barn till lek och rörelse?
Det sÀgs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse Àr mycket betydelsefulla för barns utveckling och vÀlbefinnande sÄ Àr det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och rörelse. Vad i utemiljön kan göra det? Vad kan man göra för att förbÀttra en förskolegÄrds utemiljö? Det Àr frÄgor som jag sökt svar pÄ genom att intervjua barn och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att det bör finnas naturinslag och en variation av platser med olika karaktÀr pÄ en gÄrd.
En dag vaknar vÀrlden och inser att alla mÄste hjÀlpas Ät : En studie om CSR och dess utveckling
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att se hur begreppet CSR kan skilja sig frÄn olika företag och branscher. Men Àven hur arbetet om att skapa ett hÄllbart samhÀlle har förÀndrats med tiden.Bakgrund: HÄllbarhetsfrÄgor har funnits sedan lÀnge men har under senare Är fÄtt allt större uppmÀrksamhet. Det finns mÄnga olika definitioner för arbetet, vilket Àven speglar att arbetet skiljer sig Ät mellan företag. Aktiviteterna som bidrar till ett hÄllbart samhÀlle Àr frivilligt och strÀcker sig utanför vad la-gen skriver.Metodik: VÄr undersökning grundar sig i en kvalitativ forskningsme-tod med ett abduktivt angreppssÀtt. Insamlingen av data ge-nomfört via semi-strukturerade intervjuer med sju företag inom olika branschomrÄden..
Vad heter destinationen egentligen? : -att förstÄ sin egen identitet i ett gemensamt varumÀrke
Studien handlar om en destination i den svenska fjÀllvÀrlden som bestÄr av tvÄ nÀrbelÀgna orter. Aktörerna Àr flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har dÀrigenom flera utmaningar att hantera och beakta dÄ vÀrderingar och intressen Àr Ätskilda. De tvÄ orterna Àr olika till karaktÀren och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sÀnder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsÀndarna.En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sÀnder ut en diffus bild till bÄde besökare och investerare. En destination som bestÄr av flera aktörer Àr i stort behov av sÄvÀl samarbete som konkurrens ? pÄ ett positivt och inte destruktivt sÀtt.
Huvudet pÄ spiken! : Kompetensutveckling inom byggsektorn
Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. HÀr pÄvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem Àr om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frÄgan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar utifrÄn syfte och problem Àr: Hur definierar de olika aktörerna i vÄr undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter pÄ kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger pÄ intervjuer och har en kvalitativ ansatts dÀr förstÄelse söks.
Redovisningens funktioner i kommunikationen mellan riskkapitalbolag och riskbolag
Syfte: Enligt Mellemvik mÄste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen fÄr olika funktioner beroende pÄ situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och dÄ olika bolag arbetar pÄ olika sÀtt och i olika situationer anvÀnds Àven redovisningen pÄ olika sÀtt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats Àr att identifiera redovisningens funktioner i anvÀndningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhÄllningssÀtt, empirin utgörs av en fallstudie dÀr tillvÀgagÄngssÀttet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.
AnvÀndandet av skratt vid interaktion hos en person med afasi
Personer med afasi fÄr sin sprÄkförmÄga nedsatt pÄ flera olika sÀtt vilket kan försvÄra för dem att delta i samtal. De kan dÄ anvÀnda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sÄdan strategi Àr skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi anvÀnder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgÄtt frÄn videofilmer dÀr en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.
Voxelbaserad rendering med "Marching Cubes"-algoritmen
Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla
med olika för- och nackdelar som lÀmpar sig för olika applikationer.
Voxelbaserad rendering har anvÀnts flitigt inom vetenskapliga omrÄden, frÀmst
inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken anvÀnds nu
inom flera olika omrÄden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i
matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion.
I den hÀr rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen
undersökas för att se hur den lÀmpar sig för realtidsapplikationer. OmrÄdet
behandlas dels teoretiskt, men Àven praktiskt dÄ en implementering av Marching
Cubes gjordes för att genomföra nÄgra tester för att se hur prestandan
pÄverkades.
Av testerna framkom det tydligt att algoritmen lÀmpar sig vÀl för
realtidsapplikationer och dagens grafikkort.
Svensk kod för bolagsstyrning - kan maktbalansen i den svenska Àgarmodellen pÄverkas
Syftet med vÄr uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, pÄverkar de olika maktgrupperna i den svenska Àgarmodellen. Vi vill i vÄr studie studera om koden kommer att pÄverka den maktstruktur som idag kÀnnetecknar Sverige med starka och inflytelserika Àgare.Vi anvÀnder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjÀlpa oss att mÀta vad svensk kod för bolagsstyrning har för pÄverkan pÄ de olika maktgrupperna. UtifrÄn denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels frÄn de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vÄr analys har vi kommit fram till att inte nÄgon av de tre grupperna pÄverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte Àr att skapa en vÀl avvÀgd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, Àgare, styrelse och verkstÀllande ledning.
Perspektivberoende vid identifiering av rörelser utförda av mÀnniskor
Vi mÀnniskor har en speciell förmÄga att kÀnna igen rörelser frÄn andra mÀnniskor. Olika undersökningar försöker komma fram till om vi Àr perspektivberoende i vÄr igenkÀnning av dessa rörelser, med det menas att vi till exempel skulle ha lÀttare att kÀnnna igen en rörelse om den sÄgs frÄn ett visst hÄll (tex. framifrÄn). För att studera perspektivberoende kan en ljuspunktsfigur som utför en viss rörelse roteras pÄ olika sÀtt. Olika undersökningar har roterat figuren antingen plant (figuren visar rÀttvÀnd eller upp-och-ner) eller pÄ djupet (figuren visas frÄn vÀnster eller höger sida).
Knutby ? tvÄ sidor av samma mynt : en socialkonstruktivistisk analys
Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsÀttningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. ForskningsfrÄgorna var: hur beskriver man? Hur vÀrderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, tvÄ med medlemmar i församlingen och tvÄ med personer som har lÀmnat den.
Reportagejournalistik i olika medier : En lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur reportagejournalistik skiljer sig i olika publiceringskanaler. Huvudpunkt för undersökningen ligger i att studera lingvistiska skillnader och undersöka hur journalistiska texter dras mot olika fÀlt beroende pÄ publiceringskanal.Undersökningen bestÄr av en lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Denna analys har jag gjort med hjÀlp av tvÄ journalistiska verk dÀr det ena Àr publicerat pÄ Aftonbladets webb och det andra i pappersmagasinet Offside. De slutsatser som dras utifrÄn undersökningen bör ses som ett första nÀrmande av att undersöka de skillnader som finns mellan reportage publicerade i olika merdier. Enligt slutsatserna i denna uppsats kan man se klara lingvistiska skillnader mellan texter publicerade pÄ webben kontra pappersmedia.
Stadens skelett : analysering och tillÀmpning av olika planeringsideal pÄ oljehamnen i Karlskrona.
Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras pÄ olika sÀtt, mycket beroende pÄ tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett vÀxer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende pÄ hur det ska anvÀndas, fÄgel, fisk eller mitt emellan. PÄ samma sÀtt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.
En glimt av Clint : En regissörs utveckling
Uppsatsen belyser olika hÀndelser som finns beskrivna i tre olika dystopiska filmer frÄn 2000-talet. Uppsatsen jÀmför hÀndelser i filmerna med historiska och nutida hÀndelser i vÄrt samhÀlle. Uppsatsen försöker Àven visa om filmerna visar trovÀrdiga framtidsscenarion..
Studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap
Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation Àr för att sedan gÄ in pÄ litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlÀgga olika faktorer fem gymnasieelever ansÄg pÄverkade deras studiemotivation att prestera i samhÀllskunskap Àn att mÀta de olika faktorerna exakt. Med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de mÄnga olika faktorer som eleverna ansÄg pÄverkade deras studiemotivation i samhÀllskunskap. De sju kategorierna var: LÀraren, Àmnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mÄl och möjlighet att pÄverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och förÀldrar.