Sök:

Sökresultat:

47957 Uppsatser om Olika karaktärer - Sida 44 av 3198

En mÀnniskas sprÄkhistoria : i ljuset av ett vidgat lektbegrepp

Denna uppsats Àr en fallstudie av en tvÄsprÄkig persons individuella sprÄkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgÄngspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar sÄvÀl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika sprÄkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och vÀxelverkan mellan informantens tvÄ sprÄk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende pÄ lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer pÄverkar pÄ olika sÀtt utformandet av informantens tvÄ idiolekter. En analys görs ocksÄ av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..

HÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning i VÀsterbotten

Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.

LÀsinlÀrning : - i ett socialt sammanhang genom tiderna

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder som anvÀndes under olika tidsperioder för barns lÀsinlÀrning. Vi ville veta mer om samhÀllets vÀrderingar i de gÀllande perioderna och hur den rÄdande barnsynen pÄverkade lÀsinlÀrningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika lÀsinlÀrningsmetoderna Àr en avspegling pÄ de samhÀlleliga förhÄllandena sÄ ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhÀllets utveckling och barnsyn har pÄverkat utformandet av de olika lÀsinlÀrningsmetoderna.

En studie av landskapsindex för kvantifiering av rumsliga landskapsmönster

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera tvÄ landskapsindex: ett formindex som berÀknar formen för varje markanvÀndningsyta ( eng. "patch"); ett diversitetsindex, som beskriver de olika markanvÀndningarnas relativa utbredning. Formindexet berÀknas pÄ tvÄ olika sÀtt, beroende pÄ om dess storleksberoende inkluderas eller ej. UtvÀrderingen körs för ett landskap pÄ cirka 50 km2, men Àven för tre mindre omrÄden i landskapet: Äkerbygd, mellanbygd samt skogs-bygd. Samtliga omrÄden jÀmförs sedan i tvÄ olika skalor, flygbild respektive satellitbild..

Ärendebegreppet i förvaltningslagen

Förvaltningslagen (FL) omfattar förvaltningsmyndigheters handlĂ€ggning av Ă€renden. Den anger olika skyldigheter som förvaltningsmyndigheterna har gentemot den enskilde under Ă€rendets gĂ„ng. Vanligtvis Ă€r det knappast nĂ„gra problem att identifiera vad som utgör ett Ă€rende, men i de fall dĂ€r en grĂ€nsdragning mellan olika begrepp Ă€r nödvĂ€ndig för att avgöra om FL Ă€r tillĂ€mplig kan Ă„sikterna gĂ„ isĂ€r. Ärendebegreppet Ă€r inte klart definierat vare sig i lagtext eller i förarbetena. I ett försök att faststĂ€lla hur begreppet tolkas anvĂ€nder uppsatsen sig utav doktrin, förvaltningsmyndigheters interna tolkning samt ett rĂ€ttsfall dĂ€r begreppsdefinitionen aktualiseras.

Kontrollarkitekturers generaliseringsförmÄga vid yt-tÀckning

I dagens samhÀlle finns det en mÀngd olika maskiner för att underlÀtta ardagssysslorna, sÄsom batteridrivna dammsugare och grÀsklippare. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven grÀsklippare som har bÀst generaliseringsförmÄga. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds som testdomÀn dÀrför att det finns en oÀndlig mÀngd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra grÀsklipparen klipper pÄ ytor som den nyligen eller aldrig trÀnats pÄ. Experiment har utförs pÄ bÄda kontrollarkitekturerna i en simulator.

Kunder, kollegor och arbetsgivarens krav : En studie i hur butiksförsÀljare hanterar sitt kÀnsloarbete

Denna studie beskriver hur butiksförsÀljares kÀnsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. ButikssÀljarnas kÀnsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren pÄverkar de anstÀlldas kÀnsloarbete genom att anvÀnda sig av olika incitament. För att undersöka butikssÀljarnas kÀnsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv anvÀnds. Studien pÄbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument frÄn kosmetikkedjan.

LĂ€romedel och metoder

Syftet med mitt arbete har varit att jÀmföra tvÄ lÀromedel i tyska för svenska nybörjare, Är 7, frÄn tvÄ olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om sÄ Àr fallet , vari dessa bestÄr. Jag har studerat olika sprÄkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan lÀromedlens upplÀgg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstÄr. Jag gÄr i kronologisk ordning igenom olika sprÄkundervisningsmetoder och vad som kÀnnetecknar dessa. DÀrefter presenterar jag de tvÄ lÀromedlen och gör en jÀmförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att lÀromedlen skiljer sig Ät och jag finner tydliga tecken pÄ att bÄda lÀromedlen Àr starkt pÄverkade av och konstruerade utifrÄn de metoder som varit dominerande under tillkomstÄren..

Fysisk omgivning och fysiska behov : faktorer vid inlÀrning?

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov pÄverkar inlÀrningen. Samt om eleverna i undersökningen Àr medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har nÀr de skalllÀra sig nÄgot svÄrt och nytt. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp Ätta olika faktorer som kan pÄverka inlÀrningen. Tyngdpunkten ligger pÄ den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasielÀraren Gudmundssons teorier, men jag tar Àven upp andra pedagoger och metodiker som Àr relevanta för Àmnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka fÄ svar pÄ hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Terrorism : Ett hot mot Sverige?

Syftet med detta arbete Àr att fördjupa vÄra kunskaper om terrorism samt att ge lÀsaren en inblick i Àmnet och fÄ lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism Àr, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. DÀrefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vÀnster, höger, stats, och religiös terrorism. NÀsta del av arbetet handlar om Sverige, dÀr vi berör terroristdÄd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. DÀrefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som Àr ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Pedagogers syn pÄ naturvetenskap och teknik i förskolan

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur pedagoger i förskolan tÀnker runt Àmnena naturvetenskap och teknik. FrÄgorna som undersöks ÀrVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik Àr och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger pÄ fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn pÄ vad naturvetenskap och teknik Àr. Beroende pÄ pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren pÄ vad Àmnena innebÀr. Resultaten visar ocksÄ pÄ att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna Àr undermÄliga.

LÀrarens roll i den sprÄkstimulerande leken i förskoleklassen

Vi utgÄr frÄn teorier av Vygotsky och Lundberg. Dessa teorier handlar om sprÄk och lek somÀr av betydelse för undersökningen. Vi tar upp olika perspektiv pÄ sprÄk och lekteorier sompassar barn i 6-ÄrsÄlder. Detta kopplas till syftet som Àr: att undersöka hur lÀrare tÀnker ochförverkligar sin didaktik kring sprÄkstimulering och lek.Fyra lÀrare frÄn tvÄ förskoleklasser har ingÄtt i undersökningen. Dessa lÀrare har vi intervjuatoch observerat i förskoleklasserna.

JÀmförelse av produktionskostnader för olika byggsystem

Som avslutande kurs i civilingenjörsprogrammet VÀg och Vattenbyggnad utförs ett examensarbete pÄ 20 poÀng. Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Tjidtjak AB. Tjidtjak AB Àr ett projektutvecklingsföretag. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att samla in information om produktionskostnader och utvÀrdera dessa för olika projekt inom flerbostadshus. Detta för att i kommande projekt snabbt kunna vÀlja byggsystem utifrÄn förutsÀttningarna som respektive tomt (fastighet) ger i detaljplanekravet.

Das Experiment : -ett försök att skapa den passiva studentbostaden

Byggandet av passivhus har ökat kraftigt under 2000-talet i Sverige. Dock har det inteutformats och byggts nÄgra studentbostÀder i passivhus form Ànnu. Denna studie gÄr ut pÄatt försöka utforma studentbostÀder som uppfyller de svenska kraven för passivhus. Genomatt vÀlja ut lÀmpligt material och komponenter, t ex. vÀggtyper, platta pÄ mark ochfönstertyper redovisas olika berÀkningar för energiförbrukning.I metoden till berÀkningarna som genomfördes, dÀr resultaten hamnar i jÀmförelse medvarandra, anvÀndes VIP-energy samt PHPP.

Ungdomar, sex och klamydia : kunskaper i kondomanvÀndning, pÄverkar det spridningen av klamydia?

Klamydia har ökat de sex senaste Ären, vilket kan inverka negativt pÄ flickor förutsÀttningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr ungdomars kunskaper och instÀllning till kondomanvÀndning och klamydia. Föresatsen var att Àven fÄ en överblick av det förebyggande arbete som redan pÄgÄr i samhÀllet. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper Àr tillrÀckliga, varifrÄn kommer deras kunskaper och Àven instÀllning till kondomanvÀndning samt vilka faktorer pÄverkar att kondomen anvÀnds.En kvantitativ studie har genomförts pÄ tvÄ olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvÀndning och klamydia och att det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar att kondomen inte anvÀnds.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->