Sökresultat:
393 Uppsatser om Oklart kön - Sida 13 av 27
Effekter av kastration pÄ kortisol- och serotoninnivÄer hos hund : samband mellan hormoner och beteende
Hur hundars beteende pÄverkas av kastration Àr till stor del oklart men antalet kastrerade hundar ökar i Sverige och en vanlig anledning till kastration Àr beteendeproblem som Àgaren hoppas ska minska hos hunden. Att undersöka om koncentrationer av hormoner med beteendekoppling förÀndras efter kastration och om detta korrelerar till förÀndringar i
beteende skulle kunna bidra till mer kunskap om hur hundar pÄverkas av kastration.
I det hÀr examensarbetet studerades sju tikar och tre hanhundar före och upp till fyra veckor efter kastration genom att analysera urinprov avseende koncentrationer av hormonerna kortisol och serotonin samt genom beteendeenkÀter till hundarnas Àgare. Kortisol Àr ett viktigt stresshormon och serotoninsystemet Àr i hög utstrÀckning inblandat i det psykiska vÀlbefinnandet. Dessutom analyserades kreatinin som anvÀnds som en markör pÄ hur koncentrerad urinen i provet Àr. I arbetet redovisas dÀrför kvoterna mellan hormon- och kreatininkoncentrationer.
Tikarna hade signifikant lÀgre kortisolnivÄer efter kastrationen Àn före.
Blivande förstagÄngspappors tankar om att bli förÀlder
Papparollen har förĂ€ndrats frĂ„n att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnĂ„ en jĂ€mstĂ€lld förĂ€ldraledighet. Tidigare forskning Ă€r grundade pĂ„ pappors erfarenhet och tankar om den planerade förĂ€ldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka blivande förstagĂ„ngspappors tankar om förĂ€ldraledighet, rollen som pappa och förĂ€ldrautbildning. Metod: Ă
tta blivande förstagÄngspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjÀlp av innehÄllsanalys.
Grön IT : IT med miljöhÀnsyn
IT-branschens inverkan i miljön har under de senaste Ären blivit ett hett Àmne. Inte bara för att nÀringslivets ansvar i miljöfrÄgorna diskuteras mer utförligt. Utan ocksÄ för att IT-branschens miljöbelastning har, i led med den ökade IT-anvÀndningen, ökat markant. Grön IT kan dÀrför erbjuda stora möjligheter för företag för att ta sig an de utmaningar de stÄr inför. Men brist pÄ forskning har gjort att mÄnga företag avstÄr frÄn att arbeta med Grön IT.
PÄverkar takhöjden hÀstens normala kroppsstÀllning?
I de svenska djurskyddsföreskrifterna anges 1,5 à mankhöjden som lÀgsta takhöjd i hÀststall. Det har ifrÄgasatts om takhöjden pÄverkar djurets miljö sÄ mycket att föreskriften skall tillÀmpas strikt Àven i befintliga stall. Motivet till föreskriften Àr att hÀsten skall kunna stÄ i normal stÀllning och inte slÄ i taket om den kastar upp huvudet men ocksÄ för att ventilationen ska fungera pÄ ett bra sÀtt. Inga objektiva data har hittats i litteraturen om hur takhöjden pÄverkar hÀstens möjlighet att stÄ i normal stÀllning eller att lÀgre takhöjd Àn den föreskrivna pÄverkar risken att slÄ i taket. Varför takhöjden skulle vara viktig för att ventilationen ska fungera pÄ ett bra sÀtt Àr oklart.
För att djurskyddskontrollerna skulle bli mer likvÀrdiga fick lÀnsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna 2009.
InformationsmÀklarens roll i grÀnsöverskridande aktiviteter - En studie kring mervÀrdet av informationsmÀklare
En teknik som pÄ senare Är fÄtt allt större uppmÀrksamhet pÄ grund av dess potentiella nytta Àr RFID-tekniken som bland annat utlovar kostnadsminskningar och ökad konkurrenskraft. RFID i en logistikkedja genererar stora mÀngder data som mÄste lagras, hanteras och anvÀndas i realtid. Detta tillsammans med antalet anvÀndare av denna data gör att informationsmÀklare kan vara nödvÀndiga. En informationsmÀklarens uppgift Àr att hantera avlÀsare, filtrera och aggregera den insamlade RFID-data och skicka den, förÀdlad, till anvÀndaren av den data. DÄ utbudet av forskning kring de mjuka aspekterna av informationsmÀklare inom RFID Àr begrÀnsad Àr det oklart vilken roll informationsmÀklare har vid grÀnsöverskridande aktiviteter.
Alternativa fordon för urban godsdistribution - En jÀmförande studie mellan lastcykeln, paketbilen och elbilen i Göteborgs innerstad
Urbaniseringstrenden utsÀtter storstÀder för fler folk, mer rörelse och större efterfrÄgan pÄgodstransporter vilket i sin tur skapar trÀngsel. I stadskÀrnan Àr handeln ofta som mestcentraliserad och gods mÄste levereras dit pÄ ett eller annat sÀtt. Problematiken som uppstÄr Àratt stÀderna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör dÀrför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra dÀr en elbiloch en lastcykel anvÀnds för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock Àr oklart Àrvilken fordonstyp som Àr lÀmpligast för godsdistribution i Göteborg utifrÄn kostnader,tidseffektivitet och de mÄlsÀttningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom omrÄdet, men pÄ grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mÀtningar göras.
Byggnad pÄ ofri grund: Ett omrÄde med ett oklart sakrÀttsligt skydd vid köp, pantsÀttning samt sÀkerhetsöverlÄtelse
Uppsatsen behandlar de sakrÀttsliga reglerna betrÀffande byggnad pÄ ofri grund. Den behandlar problematiken kring överlÄtelse och pantsÀttning samt sÀkerhetsöverlÄtelser som sakrÀttsligt betraktas som vanlig överlÄtelse men i praktiken fungerar som pantsÀttning. Vid överlÄtelse och sÀkerhetsöverlÄtelse fungerar avtalet ensamt som sakrÀttsligt moment medan det vid pantsÀttning krÀvs tradition. Problemet med att ha avtalet som sakrÀttsligt moment Àr att omsÀttningsskyddet försvinner, d.v.s. godtrosförvÀrv blir omöjligt.
Hantering av bygghandlingar : En intern granskning av STRABAG Sveriges rutiner
Byggsektorn Àr en av de Àldsta projektbaserade industrierna i vÄr tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mÀngd information, ofta i form av bygghandlingar som Àr juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska lÀsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lÀsta, att handlingarna blivit förstÄdda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras pÄ arbetsplatsen. Det Àr mÄnga parametrar som spelar roll för att hanteringen av bygghandlingarna skall fungera bra, sÄ som ansvarsfördelning, kommunikation etc. MÄlet med studien var att kartlÀgga och besvara frÄgan om hur STRABAG Sveriges hantering av bygghandlingar fungerar.
Finns det nÄgon cross-overeffekt mellan statisk och dynamisk uthÄllighetstrÀning av bÄlmuskulaturen, och hur pÄverkar de olika trÀningsformerna resultatet pÄ ett bÄlstabilitetstest?: En studie med single subject experimental design
Bakgrund: BÄltrÀning kan anvÀndas vid prevention, behandling samt för att öka prestationsförmÄga. Vilken typ av bÄltrÀning som Àr lÀmpligast för de olika ÀndamÄlen Àr dock fortfarande oklart, vilket till viss del beror pÄ brist pÄ tydliga definitioner inom omrÄdet. Mot bakgrund av specificitetsprincipen inom trÀningslÀra och bÄlmuskulaturens olika indelningar och dess muskelfysiologi, vill författarna undersöka om en cross-overeffekt kan uppnÄs mellan tvÄ olika typer av uthÄllighetstrÀning, liksom trÀningens effekter pÄ bÄlstabilitet. Syfte: Syftet var att beskriva observerade och mÀtbara effekter av dynamisk bÄltrÀning pÄ statisk uthÄllighet i bÄlmuskulaturen, och omvÀnt, samt de observerade och mÀtbara effekterna av de respektive trÀningsformerna pÄ resultatet av ett bÄlstabilitetstest. Metod: Studiedesignen var single subject experimental design (SSED).
Klart ungen gillar musik - En studie om förÀldrars syn pÄ sitt barns musikaliska utveckling
Barns musikaliska intresse och utveckling kan bero pÄ förÀldrarnas pÄverkan genom uppvÀxten. I den hÀr rapporten presenteras resultatet av kvalitativa intervjuer med sex mammor med barn i en Älder under tvÄ Är. Tre av mammorna Àgnar sig Ät musik i sin profession, medan de andra tre har ett mer allmÀnt musikintresse. Oberoende av förÀldrarnas bakgrund visar det sig att de anser musikalisk stimulering vara nÄgonting viktig och nyttig för deras barns utveckling. Till exempel har alla i intervjugruppen deltagit i nÄgon form av musikalisk aktivitet Àmnad för barn.
Undantaget fra?n uppsa?gningsfo?rbudet i 7 § 3 st. LAS : Tilla?mpningen i svensk ra?tt i fo?rha?llande till o?verla?telsedirektivets a?ndama?l
O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.
BenförbÀttrande ÄtgÀrder vid sinuslyft med lateral fönsterteknik - Utfall av implantatbehandling vid augmentation med benersÀttande material
Det finns ett stort utbud av benersÀttningsmaterial att anvÀnda vid sinuslyft i samband med implantatbehandling. Autogent bentransplantat har lÀnge varit ett populÀrt val trots nackdelar som t.ex. postoperativ smÀrta frÄn donationsomrÄdet och/eller eventuell sjukhusinlÀggning. AnvÀndning av substitut till autogent bentransplantat skulle kunna vara en lösning för att eliminera dessa problem. Vid utvÀrdering av implantatbehandling och tolkning av resultat anvÀnds olika mÀtparametrar som t.ex.
Relevanta rÀttigheter? : En undersökning av förvaltningsrÀtternas behandling av Europakonventionen under 2013
Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.
Self-cleaning inom offentlig upphandling. En möjlighet eller skyldighet för upphandlande myndighet?
Denna uppsats Àr Àgnad att undersöka konceptet self-cleaning som reglerar den situation dÄ en leverantör vidtagit ÄtgÀrder för att undvika att tidigare förekommande oegentligheter upprepas i framtiden. Syftet med ÄtgÀrderna Àr att pÄvisa bÀttring och pÄ sÄ sÀtt att undvika uteslutning. Uteslutning frÄn offentlig upphandling kan fÄ stora negativa konsekvenser för leverantörer och dÀrför Àr det viktigt att det finns möjlighet till undantag frÄn uteslutning dÄ det Àr motiverat i det enskilda fallet. I vissa medlemslÀnder inom EU har self-cleaning vÀxt fram som ett koncept som reglerar nÀr en leverantör som riskerar uteslutning har genomfört tillrÀckligt omfattande ÄtgÀrder för att undvika att tidigare oegentligheter upprepas i framtiden. Self-cleaning Àr idag inte uttryckligen reglerat i Sverige och inte heller pÄ EU-nivÄ.
Behövs ett gemensamt patentsystem inom EU?
Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förĂ€ndra synen pĂ„ patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen pĂ„ den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förĂ€ndringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock Ă€nnu inte blivit verklighet.Svensk patentrĂ€tt har över tiden kommit att nĂ€rma sig den europeiska, vilket Ă€r ettexempel pĂ„ det arbete som pĂ„gĂ„r inom Europa. Inom den svenska rĂ€tten Ă€r Patentlagenav stor betydelse dĂ„ internationella avtalsbestĂ€mmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Ăven om ett nordiskt samarbete funnits sedan lĂ€nge Ă€r det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patentrĂ€tten. I slutetav Ă„r 2009 nĂ„ddes en politisk överenskommelse gĂ€llande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i nĂ„got nytt patent eller nĂ„gon ny patentdomstol Ă€r dockĂ€nnu oklart.