Att tala inför andra Àr för de allra flesta bÄde nervöst och svÄrt. I skolan stÀlls krav pÄ elever att de ska vara goda talare. Vad hÀnder om eleverna inte har de rÀtta förutsÀttningarna och kanske rent av lider av talÀngslan? Genom att undersöka fenomenet talÀngslan, som Àr nÄgot lÄngt mer Àn bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktÀr. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elever med talÀngslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling.

En av de viktigaste aspekterna i omvÄrdnad Àr betydelsen av mÀnsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vÄrdgivare. Anorexia Nervosa Àr en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktÀr och vÄrdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. MÄlet med denna studie var att nÄ en djupare förstÄelse för den mÀnskliga kontaktens betydelse i omvÄrdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vÄrdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mÀnskliga kontaktens betydelse i möten med vÄrdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig pÄ sex sjÀlvbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa.

FörhÄllandena mellan agentteorins aktörer, frÀmst mellan principalen, dvs. aktieÀgarna, och revisorn men Àven mellan principalen och agenten, dvs. företagsledningen, har rubbats. Det gÄr inte pÄ förhand att dra generella slutsatser om hur och till vilken utstrÀckning Sarbanes-Oxley Act kommer att pÄverka revisorernas arbete respektive den interna kontrollen hos amerikanska dotterbolag verksamma i Sverige. Utfallet för bÄde revisorernas och företagens del beror pÄ förhÄllandena i den specifika revisionsbyrÄn respektive det specifika företaget.

Principen om fullt skadestÄnd utgör utgÄngspunkten vad gÀller berÀkning av skadestÄnd som uppkommer med anledning av kontraktsbrott. Ett skadestÄnds omfattning begrÀnsas dock pÄ olika sÀtt genom olika skadestÄndsbegrÀnsande metoder.NÄgra skadestÄndsbegrÀnsande metoder som gÀller enligt dispositiv rÀtt Àr adekvanslÀran, köplagens indelning av skador i direkta och indirekta sÄdana samt förutsebarhetsformeln i United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, Vienna 1980. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vilken eller vilka av de nÀmnda skadestÄndsbegrÀnsande metoderna som bÀst kan anses motsvara mÄlen med att skadestÄndsskyldighet för parter i kommersiella köpeavtal över huvud taget begrÀnsas.Den av Jan Hellner anförda mÄlanalysen anvÀnds för att identifiera de i rÀttskÀllorna nedlagda ultimÀra mÄlen, annorlunda uttryckt syftena eller anledningarna, med att skadestÄndsskyldighet ska begrÀnsas. De identifierade ultimÀra mÄlen utgörs av ett mÄl om att uppnÄ en ekonomiskt effektiv riskfördelning, ett mÄl om att Ästadkomma jÀmstÀlldhet mellan avtalsparter samt ett mÄl om att efterstrÀva största möjliga rÀttssÀkerhet.Den av de analyserade skadestÄndsbegrÀnsande metoderna som bÀst motsvarar de identifierade ultimÀra mÄlen Àr förutsebarhetformeln. Att förutsebarhetsformeln Àr den metod som bÀst motsvarar de ultimÀra mÄlen har i grund och botten att göra med att metoden Àr den av de analyserade metoderna som begrÀnsar en avtalsparts skadestÄndsskyldighet i störst omfattning..

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hÀlsa. FrÄgestÀllningar baserades pÄ studiens syfte som var att fÄ förstÄelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrÄn de ansÄgs komma. Vidare frÄgestÀllningar var att undersöka hur kraven pÄverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar pÄ individens hÀlsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrÄgor som konstruerades utifrÄn en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer pÄ idrottande ungdomar frÄn bÄde en skidförening och en fotbollsförening i GÀstrikland.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. FrÄgor som berörts Àr skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vÄrdnadshavare. Det har Àven gjorts en jÀmförande analys gÀllande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarförÀldrar finns pÄ flera plan i den svenska skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur familjerÀttsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden. FrÄgestÀllningarna var; Hur definierar familjerÀttssekreterarna sitt uppdrag vid vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden vid förÀldrars separation? Vilka instrument/verktyg anvÀnder familjerÀttssekreterarna för att ta reda pÄ barns situation i samband med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden vid förÀldrars separation? Hur upplever familjerÀttssekreterarna att barns fysiska och psykiska hÀlsa samt relation till förÀldrarna pÄverkas i samband med förÀldrarnas separation? Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod dÀr undersökningen innefattade Ätta semistrukturerade intervjuer med familjerÀttssekreterare. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn systemteorin och grÀsrotsbyrÄkratin. Detta för att familjerÀttssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsÀrenden tittar pÄ hur familjemedlemmarna samspelar med varandra.

1997 infördes en ny chefsfunktion inom sjukvÄrden, nÀmligen verksamhetschefens ochkraven pÄ denne var att ha ledaregenskaper och att, om denne inte var lÀkare i botten, att ha enmedicinskt ansvarig med delegation som rÄdgivare i medicinska frÄgor. Antalet verksamhetschefer med annan bakgrund Àn som doktor vÀxer i snabb och ökande takt inom vissa organisationer. Medicinsk kompetens behövs fortsatt för att leda sjukvÄrden. MÄlet med denna uppsats har varit att, utifrÄn lagförÀndringens betoning av manageriell kompetens, belysa faktorer som pÄverkar lÀkares förutsÀttningar att axla chefspositioner Àven i framtiden. MÄlet har alltsÄ inte varit att diskutera om verksamhetschefer skall vara lÀkare eller inte.

Hemuppgiften Àr ett viktigt moment inom sÄvÀl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). MÄlsÀttningen med denna uppsats var att utröna om, och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingÄng var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersÀttas av de mer beteendeorienterade som ingÄr i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla pÄ en öppenvÄrdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nÀmnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkÀtundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstÄ mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus lÄg pÄ den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nÀmnda team förvÀntas konstruera utifrÄn tillhandahÄllen FFT-manual.Resultatet visade pÄ en relativt stor bredd nÀr det gÀllde terapeuternas syn pÄ och tillÀmpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade pÄ att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade sÄvÀl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom Àr dock ett behov av och en önskan frÄn familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man gÄr tillvÀga dÄ man faststÀller och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute pÄ Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebÀr detta egentligen? Ordet innebÀr i grund och botten en attitydförÀndring som har med hur InternetanvÀndare anvÀnder Internet och dess applikationer att göra. Det rÄder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan rÀknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bÀttre förstÄelse för ordet och dess innebörd.

Stress Àr idag nÄgot de flesta mÀnniskor kan relatera till och stressystemet Àr ett av det mest grundlÀggande verktyg som mÀnniskan utvecklat. Detta för att klara av de stora pÄfrestningar och belastningar det innebÀr att leva ett liv. Men vid lÄngvarig stress utan att mÀnniskan fÄr chans till ÄterhÀmtning och vila sÄ utvecklas istÀllet en ohÀlsa som kan vara svÄr att hantera. Denna ohÀlsa kallas stressrelaterad ohÀlsa och kan leda till en rad olika sjukdomar bÄde inom det somatiska och det psykiatriska omrÄdet. Begrepp som hÀlsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvÀndiga att anvÀnda för att pÄ ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohÀlsa.Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohÀlsa och vÀgen till att finna balans.

Trafikverket i Norr- och VÀsterbotten har noterat oproportionerligt mÄnga problem med den relativt nya typen av vÀgtrummor (spÀnnvidd < 2 m) som Àr formade som valv utan botten. ValvbÄgskonstruktionen Àr framtagen för att underlÀtta fiskvandring samt förbÀttra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i vÄra vattendrag. Fokus har tidigare legat pÄ miljömÀssiga förbÀttringar, och mindre hÀnsyn har tagits till tekniska krav pÄ konstruktionen.Totalt har Ätta valvbÄgar studerats nÀrmre, för att fÄ information om skador och anlÀggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar pÄverkar konstruktionen och vilka ÄtgÀrder som dÀrmed krÀvs. Trafikverkets befintliga regelverk har anvÀnts för att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ konstruktioner i vatten, och dÀrefter anpassat dessa till valvbÄgskonstruktionen.De största problemen Àr undermÄlig grundlÀggning, icke-existerande eller dÄligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbÄgar som Àr mindre Àn tvÄ meter.MÄlet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbÄge bör projekteras och senare anlÀggas.

Sammanfattning ? ?SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemet?Datum: 19 januari, 2012NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling, HST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985Titel: SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemetHandledare: Ole LiljeforsNyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstĂ€ckningFrĂ„gestĂ€llning: Vad kĂ€nnetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur Ă€r SUHF-modellen uppbyggd jĂ€mfört med ABC-systemet?Syfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet.Metod: Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sekundĂ€rdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom Ă€mnet ABC-systemet i lĂ€rosĂ€ten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen pĂ„ MĂ€lardalens högskola för att fĂ„ information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp anvĂ€ndes som underlag till den empiriska delen.Slutsats: MĂ„let med de bĂ„da modellerna Ă€r att full kostnadstĂ€ckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna pĂ„ ett tillfredstĂ€llande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbĂ€raren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna Ă€r att ABC-systemets fokus ligger pĂ„ aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger pĂ„ kĂ€rnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten Ă€r benĂ€mningar för samma utföranden.

Detta projekt har utförts pÄ Institutionen för maskinkonstruktion pÄ Kungliga tekniska högskolan (KTH) som en fortsÀttning pÄ tidigare examensarbeten dÀr en solugn samt en energieffektiv grill har utvecklats. MÄlet var att undersöka möjligheterna att lansera dessa produkter i Namibia. Ett viktigt syfte med projektet var att skapa arbetstillfÀllen för lokalbor i norra Namibia.Som en del av forskningen inom detta projekt utfördes tvÄ mÄnaders fÀltstudier i Namibia. Dessa fÀltstudier finansierades av MFS (SIDA), Fonden för exportutveckling, PIEp och e-man. Namibia ligger i södra Afrika.