Norrvatten Àr ett kommunalförbund som förser Stockholms norra kommuner med dricksvatten. Norrvatten har fyra grundvattentÀkter som skulle kunna fungera som reserver vid ett eventuellt ledningsbrott eller förorening av den ordinarie ytvattentÀkten, MÀlaren. MÄlet Àr att uttaget frÄn MÀlaren vid behov ska kunna ersÀttas i upp till en mÄnad.  De befintliga grundvattentÀkterna har i dagslÀget inte den vattentillgÄng som behövs för detta. Grundvattengruppen har pÄ uppdrag av Norrvatten gjort en genomgÄng av tidigare undersökningsmaterial, driftdata och kompletterande fÀltbedömningar som visade att konstgjord grundvattenbildning i form av infiltration skulle kunna vara en lÀmplig lösning pÄ problemet med grundvattentÀkternas begrÀnsade vattentillgÄng.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Denna uppsats handlar om vilka sÀtt det finns att konkurrera pÄ som butik. Vi valde att undersöka detta Àmne för att vi sjÀlva har drömmar om att öppna en egen butik. Vi har undersökt butiker i Motala med dess omnejd, som har haft det vÀldigt tufft under lÄgkonjunkturen. Vilket fick oss att fÄ funderingar pÄ om man ska starta ett företag frÄn grunden eller köpa ett befintligt företag. Inom detta Àmne finns det massor med olika slags teorier och hypoteser kring hur man ska konkurrera.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden Ă€r aktuellt och rör sig ofta i grĂ€nslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhĂ„lla sig till dessa icke-definierade platser pĂ„ olika sĂ€tt men gemensamt Ă€r att de i grund och botten berör frĂ„gan Vem har rĂ€tt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte nĂ„gon egen funktion utan finns enbart som grĂ€nser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsomrĂ„den frĂ„n varandra.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrÀvande i förhÄllande till sin kapacitet i jÀmförelse med föregÄende modeller. Detsamma gÀller ocksÄ nya diagnostiska verktyg inom sjukvÄrd, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltsÄ pÄ olika hÄll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgÄngspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras pÄ aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. mÀnniskor och dÀggdjur.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

I uppsatsen undersöks hur personal pÄ öppna ungdomsverksamheter, populÀrt kallade fritidsgÄrdar, talar om kön och tjejers plats inom verksamheterna. Studiens syfte Àr att undersöka hur kön omtalas och förstÄs inom ramen för öppna ungdomsverksamheter samt hur det pÄverkar gÄrdarnas jÀmstÀlldhetsarbete. VÄrt urval, som Àr mÄlstyrt, innefattar tre olika öppna ungdomsverksamheter ifrÄn en och samma stadsdel i Göteborg. I varje verksamhet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tvÄ anstÀllda ur personalen. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och sociologisk teoribildning om kön.

MÄnga av Europas öringpopulationer har dÄlig rekrytering. Flera variabler som pÄverkar rekryteringen av dessa bestÄnd har uppmÀrksammats i forskningen genom Ären. Forskningen har oftast bedrivits pÄ specifika bestÄnd, för att se vilka variabler som pÄverkar just dem. I  PinnarpsbÀcken i Kinda kommun finns ett öringbestÄnd som har vikande populationssiffror. BÀcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-omrÄde.

DÄlig uppkomst Àr ofta ett stort problem i Sverige och hur sÄbÀdden utformas pÄverkar utsÀdetsgroning. MÀlardalsregionen utmÀrks av höga lerhalter och dÀrmed stÀlls sÀrskilda krav pÄbrukningsmetod för att lyckas med odlingen. Dessutom tillÀmpas mycket plöjningsfri odling och det ÀrdÀrför intressant att jÀmföra förhÄllandena i sÄbÀdden med plöjda system.I detta examensarbete har en stickprovsundersökning av sÄbÀddar gjorts, för att se hur förhÄllandenapÄverkar etablering, tillvÀxt och skörd hos maltkorn. SÄbÀddsegenskaper i plöjningsfria jÀmfört medplöjda system, samt effekter av extra harvning har ocksÄ undersökts. Undersökningen Àgde rum iMÀlardalen, dÀr sex fÀlt med reducerad bearbetning jÀmfördes med lika mÄnga plöjda fÀlt för att skeskillnad i tillvÀxt, etablering och skörd.

Vi stĂ€llde oss till en början frĂ„gan om arbetsledare och anstĂ€llda har liknande uppfattning gĂ€llande arbetsmotivation. Med hjĂ€lp av befintliga teorier som vi ansĂ„g som lĂ€mpliga ville vi beskriva och utvĂ€rdera hur arbetsmotivationen förhĂ„ller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anstĂ€llda.För att ett företag som verkar pĂ„ en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgĂ„ngsrikt sĂ„ Ă€r produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man mĂ„ste fĂ„ de anstĂ€llda att vilja prestera sitt bĂ€sta och motivera dem till att göra detta varje dag. MĂ„nga företagare brukar ofta pĂ„stĂ„ att företagets största resurs Ă€r dess anstĂ€llda. Det Ă€r svĂ„rt att hĂ€vda motsatsen dĂ„ det Ă€r dessa mĂ€nniskor som i grund och botten utför arbetet pĂ„ mĂ„nga företag.Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen pĂ„ det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen frĂ„n olika delar av vĂ€rlden.

Orenat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i vattendrag. Sedan nÄgra Ärtionden tillbaka finns det krav pÄ att avloppsvatten frÄn svenska hushÄll och industrier ska renas innan det leds till recipienten. Luftade dammar Àr lÀmpliga för att samla och behandla avloppsvatten biologiskt. I dem bryter mikroorganismer i nÀrvaro av syre ner organiska föreningar till koldioxid och vatten. Syre kan tillföras genom att vatten kastas upp i luften (ytluftare) eller genom att luft komprimeras och tillförs i form av fina bubblor i botten pÄ dammen (bottenluftare).

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affÀrssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förvÀntas leverera i form av bÀttre beslutsstöd och effektivare processer vilka Àr viktiga för att företag skall uppnÄ en högre nivÄ av konkurrenskraft och tillvÀxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvÀndig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken Àr nödvÀndig för förverkligandet av de nyss nÀmnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svÄr att erhÄlla. ERP-lösningar bestÄr av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullstÀndig integration genom standardisering.