Giraffer Àr svÄra att utfodra i djurparker pÄ grund av att de i det vilda mestadels Àter löv som kan vara svÄrt att fÄ tag pÄ i kallare lÀnder. Löven de Àter kommer dessutom frÄn acaciatrÀd som Àr vÀldigt taggiga, för att kunna Àta mat frÄn dessa trÀd behöver girafferna anvÀnda sin lÄnga och rörliga tunga. För att kunna ge girafferna rÀtt nÀringsmÀngd i en för dem onaturlig miljö ges de ofta mycket pellets och annan mat som Àr lÀtt att smÀlta. Men om girafferna fÄr lÀttillgÀnglig pellets att Àta fÄr de inte anvÀnda tungan sÄ mycket som de Àr skapta att göra. PÄ djurparker försöker man dÀrför aktivera girafferna och deras tunga sÄ mycket som möjligt genom att försvÄra det för dem att Àta. PÄ BorÄs djurpark har de löst detta genom att förse girafferna med grenar av lövtrÀd oavsett Ärstid samt hö i höhÀck och lusern i en automat utöver pellets som ges i foderkrubba.

Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen om hur vÀndpunktsprocesser gestaltat sig för mÀnniskor som har erfarenhet av att tagit sig ur en problematisk livsföring, de flesta med missbruksproblem. Vi vill söka vad dessa personer ser som vÀndpunkter. Avsikten Àr ocksÄ att ge initierade bilder av den betydelse familj, nÀtverk och de professionellas insatser haft för dessa vÀndpunktsprocesser. Vi har intervjuat 11 personer frÄn vÄra verksamheter, familjevÄrd och narkomanvÄrd. Som metod har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer och fokuserat pÄ mÀnniskors egna berÀttelser av sina livsprocesser.

I dagens svenska fÄrproduktion hÄlls de flesta djuren pÄ djupströbÀddar av halm under stallperioden. Att fÄ till en vÀl fungerande djupströbÀdd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning dÄ den mikroorganiska aktiviteten som sker i bÀdden Àr en komplicerad process. EfterstrÀvansvÀrt Àr att en stor del av miljön i djupströbÀdden Àr aerob, sÄ att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas dÄ strömedlet klarar av att absorbera den urin och trÀck som avges till bÀdden. Vid kompostering sker en vÀrmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullÀmnen.

Bakgrund: Åren 86-97 kĂ€nnetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nĂ„dde sin botten med tre Ă„r i följd av negativ BNP-tillvĂ€xt. PĂ„tagligt var Ă€ven reaktionen frĂ„n Stockholmsbörsen som i samband med lĂ„gkonjunkturen upplevde en kraftig nedgĂ„ng. Vad drev dĂ„ denna avkastningsutveckling, vinsterna eller vĂ€rderingarna av dessa? Hur sĂ„g sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvĂ€rderingar och börsutveckling för perioden?Syfte: Syftet med denna uppsats, pĂ„ uppdrag av Melker Schörling AB, Ă€r att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillvĂ€xt drivit avkastningen för olika branscher pĂ„ Stockholmsbörsen.I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster pĂ„ Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt Ă€ven hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat pĂ„ aktievĂ€rderingar under tidsperioden. UtifrĂ„n studiens resultat kommer eventuella lĂ€rdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgĂ„r frĂ„n AffĂ€rsvĂ€rldens tidsskrifter och Ă„rsböcker med början 1986 och slut 1997.

Detta arbete Àr ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus pÄ att undvika, ÄtgÀrda och ett vÀxtval. Arbetet Àr skrivet pÄ 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika Àmnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet dÀr det tas upp att Àmnet kommer i grund och botten frÄn Alnarp förskola samt att det Àr ett stort problem i den gröna sektorn. SjÀlva syftet med arbetet var att fÄ en bÀttre förstÄelse för markpackning hur det uppstÄr, hur det kan undvikas och ÄtgÀrdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i Àmnet eftersom det Àr en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .

Detta arbete Àr ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus pÄ att undvika, ÄtgÀrda och ett vÀxtval. Arbetet Àr skrivet pÄ 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika Àmnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet dÀr det tas upp att Àmnet kommer i grund och botten frÄn Alnarp förskola samt att det Àr ett stort problem i den gröna sektorn. SjÀlva syftet med arbetet var att fÄ en bÀttre förstÄelse för markpackning hur det uppstÄr, hur det kan undvikas och ÄtgÀrdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i Àmnet eftersom det Àr en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

De senaste Ären har halterna av vÀxthusgaser stigit mÀrkbart, detta kan sÀgas bero pÄ Àndrad markanvÀndning och föroreningsutslÀpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgÄtt en del kraftiga förÀndringar, med bland annat global uppvÀrmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefÀr 36 procent av Sveriges totala energianvÀndning. Det Àr dÀrmed mycket viktigt att energiÄtgÄngen inom fastighetssektorn minskar för att pÄfrestningarna pÄ miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och mÄste tÀnka lÄngsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och dÀrmed uppnÄ en hÄllbar utveckling som gör att klimatpÄverkan minskar.

Denna rapport behandlar Àmnet magnetisk resonanstomografi (MR), och kan sÀgas vara en orientering i Àmnet, dÄ mÄnga av de inom MR förekommande begreppen behandlas och systemets grundfunktioner tas upp. Det finns mycket litteratur i Àmnet och för den intresserade finns alla möjligheter att fördjupa sig, referenslistan lÀngst bak i detta arbete kan tjÀna som boktips och guide till att komma igÄng med vidare studier. Arbetet tar upp den fysik som ligger till grund för magnetisk resonanstomografi och begrepp som protonspinn, nettomagnetisering och relaxationstider gÄs igenom. Dessutom görs en genomgÄng av hÄrdvaran i MR systemet och de olika varianter av system som finns, det vill sÀga permanenta-, resistiva- och supraledande magneter. Detta arbete fÀster störst vikt vid de supraledande magnetsystemen eftersom de Àr de klart dominerande kliniskt.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden Ă€r aktuellt och rör sig ofta i grĂ€nslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhĂ„lla sig till dessa icke-definierade platser pĂ„ olika sĂ€tt men gemensamt Ă€r att de i grund och botten berör frĂ„gan Vem har rĂ€tt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte nĂ„gon egen funktion utan finns enbart som grĂ€nser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsomrĂ„den frĂ„n varandra.

Djur har genom alla tider varit betydelsefulla för mÀnniskor pÄ mÄnga sÀtt. Forskning har bland annat visat pÄ djurs positiva pÄverkan pÄ personer med psykiska problem. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer tagit reda pÄ hur vÄra informanter upplevt insatsen djurassisterad terapi (DAT). Syftet Àr att belysa denna metod genom att undersöka vilka erfarenheter de personer som genomgÄtt DAT har av insatsen. VÄrt material bestÄr av fyra personers utsagor, och varje informant harintervjuats individuellt.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.