Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av Officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  Officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgår från den institutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebära att även om outsourcing av Officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, så kan detta förhindras av sådana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frågeställningar inför intervjuerna har hämtats från utredningen ?Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav? samt ?Riksdagens revisorers förslag angående Försvarshögskolan i det nya försvaret?.

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och Officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan Officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer.

Svenska försvarsmakten hävdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa påstår att så inte är fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara så att bristen på förståelse för doktriner och ledningsfilosofier finns där grunden läggs, under soldat- och Officersutbildning på lägre nivå. Mycket forskning och utveckling har skett på högre nivåer men på grundnivån har tyvärr relativt lite forskning genomförts.

Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på Officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

Försvarsmakten skall, enligt ett ÖB beslut 2001-01-17, låta högskolelag och högskoleförordningligga till grund för den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens skolsystem. Jag har undersökthur denna akademiseringsprocess, eller högskoleanpassning, uppfattas idag inomFörsvarsmakten. Jag har också undersökt vilken kunskap som idag finns i Försvarsmakten kringvad akademisk utbildning de facto innebär. Denna uppsats är en kvalitativ undersökning, där detövervägande inslaget är en intervjuundersökning i vilken jag har genomfört djupintervjuer medrepresentanter för olika nivåer inom Försvarsmakten. För att bl.a.

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade Officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa.

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens Officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:? När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som ledningsmetod?? På vilket sätt bör Officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?? Är vårt Officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod?.

This paper is about the different parts within the officers training that motivate the cadets to continue their employment within the armed forces after graduation, it also brings up the different parts that influences their motivation in a negative way. Six cadets from the 2011 class at the military academy at Karlberg have been interview in order to give their view on the following seven themes; reasons to take employment, collegiate attitude, comfort, study motivation, perceived education quality, the regiment and career. The responses have then been compared to the previous research at a cadet level which have been scarce. The result followed the previous findings about conscript?s motivation to continue their career and officers to end theirs.

Undersökningen syftar till att jämföra två olika urvalssystem för officersprogrammet. För detta syfte ställs det gamla respektive det nya urvalssystemet mot kadetternas studieresultat. Urvalskriterierna till dessa urvalssystem korreleras mot studieresultatet i en korrelationsmatris. Därefter undersöks de uppmätta sambanden medelst semi-partiala korrelationsmått och konfidensintervall. Detta skapar belägg för att det föregående urvalssystemet var effektivare än den nya för att välja ut kadetter med förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ?Big Five?-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till Officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test.

Med utgångspunkt från de nya officerarnas uppfattning om sin situation och sina erfarenheter från utbildningen samt den inledande karriären vid första Ubåtsflottiljen, syftade studien till att försöka klarlägga vilka motiv de nya officerarna hade för att söka utbildningen och att kvarstanna i yrket. Inspiration till vald metod för studiens genomförande hämtades från de empirinära forskningsmetoderna Fenomenografi och Grounded Theory där datainsamlingen oftast bedrivs genom djupintervjuer. Studiens resultat har gett värdefull insikt i vad som krävs för att rekrytera och få de nya officerarna att stanna i Ubåtsflottiljen. Studien visade på bristande informationsspridning och att värnpliktens upphörande kommer att spela stor roll när det gäller framtida nya officerares förförståelse för utbildningen och den framtida karriären. Vidare att utbildningens innehåll och längd inte är optimalt utformad för karriären på Ubåtsflottiljen.

Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna.Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för Officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer.

Omvärldsförändringarna under de två senaste decennierna har varit av sådan karaktär attde omkullkastat de mest grundläggande idéerna om den svenska Försvarsmaktens roll ochdess uppgifter. Förändringarna har inneburit att det gamla invasionsförsvaret har lämnatstill förmån för ett insatsförsvar. Med anledning av denna utveckling har innehållet i denhögre Officersutbildningen radikalt förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att medutgångspunkt i professionsteorin utforska i vilken mån den högre Officersutbildningenavspeglar den militära professionens kärnkompetenser under perioden 1985-2004.Utgångspunkt tas i professionsteorin vilken försöker förklara varför vissa yrken kan ansesvara mera professionella än andra. Officersyrkets kärnkompetenser, vilka konstitueraryrket identifieras, och omsätts sedan till de ämnen i utbildningen som utgör utbildningenskärnämnen.