Syfte: Uppsatsens syfte är undersöka och analysera hur offentligt anställda upplever belöningssystem samt att identifiera vad de anser vara ett idealt belöningssystem. Vidare är vårt syfte att komma med förslag till förbättringar på rådande belöningssystem. Metod: Vi har använt oss av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod då vi har använt oss av både besöks- och mailintervjuer samt en enkätundersökning. Vi använder oss av en deduktiv ansats. Vår studie kan också beskrivas som en fallstudie då vi inriktar oss på en organisation, nämligen Folktandvården i Falkenberg.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

The public sector has through the years been exposed to a rather radical alteration. The aim with this alteration has been to make the public sector more effective. It?s a dynamic society that Norrbottens läns landsting (NLL) operates in today and it is therefore of great importance that the managers get a solid foundation to rely on, since they have a central role in the ambition for efficiency. Another reason to educating the managers is that NLL can secure the future pension losses.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Med vår kandidatuppsats, Vad önskar chefen hos den nya chefen ? en studie om vilken betydelse chefer anser att kompetens har i rekryteringsprocesser, vill vi undersöka hur rekryteringen går till i ett företag när man rekryterar in nya chefer. Syftet är att undersöka vilken betydelse begreppet kompetens tillskrivs av rekryterande chefer vid en chefsrekrytering. Skälet till varför vi intresserade oss för just detta var för att vi vill få en inblick i hur det går till i det utvalda företaget och varför de väljer att hantera sina chefsrekryteringar så som de gör. Men vi ville även undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan praktik och teori inom området samt kunna bidra med något nytt utifrån studien till forskningen.

Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner.

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlägger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del ägt rum på den politiska och akademiska arenan inom området korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gäller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förändrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk ståndpunkt i denna fråga. Det har heller inte skapat någon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, däremot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), främst på initiativ från EU. Riksrevisionsverket (RRV) har även ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förändringarna finns främst på det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förändringar fortfarande finns frågetecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngångaraktig? inställning hos myndigheter och näringsliv gentemot korruption i Sverige..

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Background: The Swedish Police authorities have accomplished several changes the last years. We have studied one of these changes, the co-ordination of two supporting functions, economy and staffadministration at the Police authorities in Östergötland, Jönköping, Södermanland and SKL (Swedish crime technical laboratory). The initiative to this change was taken in 2002 and in 2003 a decision was made to create a joint servicecenter.Purpose: The purpose of this rapport is, in a collaborator perspective, to study the employees´ experiences of the change process.Method: The empirical material was collected throw interviews with the employees who have taken part in the change process. Even the leader of the project has been interviewed.Results: We have distinguished five central aspects in the change process. These are information/communication and understanding, the project leader, teamwork, timeaspect/reflexion and the leadership.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden.

Studiens syfte är att granska två fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrån dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstås i denna studie uttrycka mer än bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstås artefakterna och de konstruerade temana ingå i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tänkas återskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans ställning i samhället. Våra frågeställningar lyder: ?Hur är klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda klassrumsmiljöerna??.

Sedan slutet av 1990-talet har antalet långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero på arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Huvudsyftet med undersökningen är att utveckla omhändertagandet inom företagshälsovården. Följande frågor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhändertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohälsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 år. Genom retrospektiv genomgång av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende på sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohälsa, förekomst av livshändelser och tidigare psykisk hälsa.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.