Att känna sig trygg i sin omgivning är en förutsättning för att trivas och må bra. Trygghet är en känsla som innebär frihet från oro eller hot. I dagens samhälle är otrygghet ett utbrett problem och många människor känner sig otrygga i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man väljer omvägar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar människor från varandra. Trygghetskänslan påverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör ämnet relevant för landskapsarkitekter.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som Offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus på underhållsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestånd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjälp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen är utformade som en punktlista där brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhållsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i fråga hur arbetet har förändrats över tid men även vikten av att underhålla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter där verksamheten styr lokalanvändningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande där stat, kommun och landsting är en av de största aktörerna på fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs där syftet att främja konkurrens alltför ofta istället blir konkurrensbegränsande vid planering och beställning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgår från Stockholms Hamn fastighetsbestånd och tre stycken fastigheter plockas ut ur beståndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 är kärnfastigheten, Magasin 6 är en osäker fastighet som ej har något att göra med kärnverksamheten och Hus P är en övrig fastighet som på sikt skall rivas.Modellen tittar närmare, för respektive fastighet, på verksamhetsplanering och underhållsplanering, respektive fastigheters förutsättningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsområdena mellan hyresgäst och hyresvärd avseende underhållet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn är ett välskött företag med större potential än vad de idag utnyttjar.

Norra Sorgenfri är ett av de få områden som fortfarande visar spår från Malmös tid som Industristad. Under de senaste åren har Malmö genomgått en dramatisk förändring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus på hållbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri är nästa område att stå på tur i Malmös förnyelsearbete. Detta område är idag ett industri - och verksamhetsområde beläget strax sydost om Malmös stadskärna. På grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, står idag många byggnader tomma.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Syftet med examensarbetet är att studera och analysera hur möten mellan olika människor och livsstilar sker på offentliga plaster och stråk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen Offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar på varför det är viktigt att människor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan få för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sådana möten. Examensarbetet baseras på litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. Därefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum.

Namnet web 2.0 refererar till ett relativt nytt sätt att kommunicera och dela information på Internet. Utvecklingen av web 2.0 har lett till en uppkomst av sociala nätverk på Internet, så som de populära nätverken Facebook och myspace. Med över 130 miljoner användare är facebook utan tvekan det största och mest kända sociala nätverk som finns idag. Vi tror, och vet, att det finns kommersiella intressen inom denna nya genre, PR industrin är ett exempel. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan företag och deras kunder ur ett sociala medier perspektiv.

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur väntan kan kännas såpass negativ (tråkig och otrygg) att jag valt andra färdmedel. Måste det se så ut? Vad styr utformningen av hållplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervärden? I denna uppsats har målet varit att redogöra för varför hållplatser är utformade som de är, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hänsyn till detta ifrågasätta och föra en kritisk diskussion kring hur hållplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv väntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förståelse för denna planering men även belysa hållplatsens potential till att dels få fler att resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tät stad. Studien är indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det är som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrågasätter utformningen.

Idag är det vanligt att reklamen du tar del av online är riktad. Genom att använda din personliga information och sökhistorik online kan företag rikta reklam efter din målgrupp. Medvetenheten om att detta sker varierar mycket och beror oftast på utbildning och intresse för området. Denna studie var ämnad att undersöka attityden mot riktad reklam hos målgruppen medieteknikstudenter på Kungliga Tekniska högskolan. Med en utbildning inom medieteknik får dessa studenter en större insikt i relationen mellan människa och medier, vilket kan komma att vara intressant för studien.

Syfte: Det vi vill åstadkomma med uppsatsen är att kartlägga de metoder som är mest lämpade för att mäta effekten av produktplacering i film. Relevanta aspekter att effektmäta är försäljning, ökad märkesmedvetenhet hos konsument, förstärkning av varumärke och förändring av företagets image. Vidare kommer vi att analysera och utvärdera vilken eller vilka metoder som ger bäst information på ovan nämnda områden. Metod: Vårt arbete bygger metodmässigt på att utföra intervjuer med produktplacerande företag, marknadsundersökningsföretag och mediekonsulter för att se hur utbredd produktplacering och effektmätning av denna är. Litteraturstudier är ett annat metodmässigt tillvägagångssätt där vi ser på exponering av produktplacering, varumärkes funktion, sponsringens relevans för produktplacering och hur man bäst effektmäter den.

Denna uppsats intresserar sig för motiven till företagsförvärv. Företagsförvärvens effekter har i många studier visats vara negativ ur aktieägarsynpunkt men trots detta så fortsätter företagsledningar att företa företagsförvärv. Denna paradox har gjort att många forskare intresserat sig för att undersöka företagsledningarnas motiv till företagsförvärv för att på den vägen eventuellt kunna lösa paradoxen. Det empiriska underlaget i sådana undersökningar har oftast tagits fram genom intervjuer med olika personer med djup insyn i företagsaffärer. Denna uppsats undersökning har dock inriktat sig på att använda s.k.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg är viktiga platser i staden och har även varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rådplatser, marknadsplatser med mera, även viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala är en gammal stad och har många olika torg som ser olika ut på centrala platser och dessa torg ville jag titta närmare på. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur länge det varit så eftersom det är ett dominerande inslag på många av dem. Torgen ses oftast som mellanrum i staden när man ser på kartor och även om det är viktiga platser för människorna finns det oftast inte så mycket nedskrivet om dem.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.