Tillgången till offentliga och privata upphandlingar är den mest förekommande anledningen till att små tjänsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om någon faktor bidrar mer än någon annan till företagens affärsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar någon roll för upplevelsen av affärsnyttan, det är viktigare att man genomför arbetet än hur man gör det. De kommersiella fördelarna är i första hand beroende av de externa förhållanden som råder, exempelvis kundkrav och samhällsnorm. De interna faktorerna är därför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med små tjänsteföretag i Göteborgs kommun.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen.

Det balanserade styrkortet är en styrmodell vilken kommer från den privata sektorn, men den kan tillämpas såväl i den privata som i den offentliga sektorn. Det har visat sig vara problematiskt att styra organisationer inom den offentliga sektorn på grund av dess storlek, komplexitet samt de starka professionerna som finns bland yrkesgrupperna. Ett universitet är ett exempel på en organisation i den offentliga sektorn som ständigt möter den här typen av problematik, eftersom det är en komplex verksamhet där resultaten är svåra att mäta. Utifrån dessa förutsättningar är det av intresse att studera hur det balanserade styrkortet fungerar inom ett universitet.Syftet med denna studie är genom att beskriva strategiprocessen, öka förståelsen för effekterna av det balanserade styrkortet. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie utförts med två datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och enkäter.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Kommunikation kan definieras på en mängd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvå typer; formell och informell kommunikation. Både den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie är att inbördes jämföra de två typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen påverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras på litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i Stockholmsområdet.Efter genomförd studie framgår det att teorin och praktiken är generellt enade i fråganom vilka för- respektive nackdelarna är med formell samt informell kommunikation.Vidare är även synen på den informella dialogens påverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar på en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan påverka en organisation både positivt och negativt, således bör det ligga i ett företags intresse att ta hänsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

Sammantaget tyder analysresultaten på att tron på kameraövervakningens möjligheter och användbarhet är omfattande. Teman rörande trygghet och säkerhet för personal, kunder, elever och så vidare är återkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rädsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förändras med uppsättningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjälp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskräcka brott samt att underlätta identifiering och gripande av dem som eventuellt begår brott trots kamerorna. Problem som identifieras och ämnas åtgärdas med övervakning är ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering där mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlätta för verksamheten ochskydda från olyckor med mera genom användningen av kameraövervakning.

Översiktsplanen är ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvändningen. Eftersom planen ger förutsättning för typer av verksamheter som bedöms påverka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges också beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmänheten ska kunna få en bättre insyn i planeringsprocessen. Det är viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen på så sätt det skapas förutsättning för en hållbar utveckling. Denna studie är en fallstudie med inriktning på att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat.

Arkitekturskolan idag är stängd och avvisande med skola och offentliga program bakom låsta dörrar. I detta projekt har jag utgått ifrån frågeställningen om vad som skulle hända om man öppnar upp skolan och fyller bottenvåningen som idag är P-hus med offentliga program? Vår framtida yrkesroll är i de flesta fall väldigt relaterad till samhället och den omgivning vi lever i. Därför är det lätt att undra varför skolan är så stängd och snarare stärker den ibland lite trista syn som allmänheten har på vår yrkeskår.Med en öppnare skola skulle vi verka närmare debatten och förhoppningsvis få visa upp våra idéer för en större publik och kanske även få chans att träna på att förklara för, och bemöta kritik från människor som inte tittar på ritningar dagarna i ända.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare än döljer och som bjuder in istället för att stänga till..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Svenska kyrkan mötte den nya tid som föranletts av enhetskyrkans uppluckring. Detta har gjorts genom en konkret studie av framväxten av kyrkliga söndagsskolor och barngudstjänster i Västerås stift åren 1900-1916. I början av perioden fanns regelbundna söndagsskolor och barngudstjänster i endast ett fåtal församlingar, men i slutet av perioden fanns sådana verksamheter i nästan en majoritet av församlingarna. Studien visar att de enskilda församlingarna var beroende av resurser för att starta och att hålla igång regelbundna verksamheter för barn. Den organisering och centralisering av församlingsvården som ägde rum i början av 1900-talet var därför en förutsättning för framväxten av söndagsskolor och barngudstjänster. I uppsatsen studeras även de modeller som användes för barngudstjänster och söndagsskolor, samt hur barnens sätt att besöka kyrkan förändrades under samma period..

Då dagens samhälle mer och mer styrs av någon form av informationssystem, ställs det också krav på att medborgarna numera även ska kunna identifiera sig i den digitala världen. Samhällskritiska tjänster som adressändring, bankärenden och deklaration har förflyttats in i den digitala världen i besparingssyfte då företag och verksamheter söker effektivare och mer lönsamma lösningar för dess verksamheter, och säker identifikation blir således viktigt för framtidens handel via elektroniska tjänster. Det är inte bara själva identifieringen som är av vikt för processen, utan även hur en identitet kan säkerställas på så vis att det verkligen är rätt person som döljer sig bakom den elektroniska identiteten. Utifrån detta ämnas denna rapport påvisa huruvida det faktiskt finns någon användbarhetsrelaterad problematik med den nuvarande e-legitimationen.För att ge svar på den forskningsfråga och uppfylla studiens syfte kommer en deduktiv ansats att antas i rapporten. Denna ansats sker med hjälp av enenkätundersökning med både kvantitativa såväl som kvalitativa inslag, och slutligen utmynnar detta i att forskningsfrågan besvaras..

Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare.