Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

En allt hårdare konkurrens på marknaden, krav på effektivitet i en organisation eller jakten på reducerade kostnader är alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att få det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lång rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende på i vilket skeende processen är i. Beställaren är oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det är viktigt att just beställaren säkrar och arbetar effektivt med kvalitet, både internt och externt. Om beställaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rätta till fel eller avvikelser. Beställaren är den som finansierar projekt och får även leva med slutprodukten.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Undersökningen syftar till att få svar på frågor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, på kommunal nivå i Malmö stad. Med fokus på den fysiska planeringens roll ställer jag följande frågeställningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel från Malmö stad? hur hanterar man uteliggare på kommunal nivå, med exempel från Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer på kommunal nivå för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel från Malmö stad? Genom litteraturstudier, som står för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frågeställningarna från olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med Skånes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhåll (Gatukontoret) i Malmö stad, står tillsammans med observationer för undersökningens exempel från Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Länsstyrelsen i Skåne ville ha bättre översikt och skapa sig en bättre uppfattning om hur många hundpensionat och hunddagis som finns i länet idag. För att uppnå detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagsläget. Därför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom området. För att djurskyddet ska hålla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hålla en jämnare standard gick ansvaret för djurskydd över från att vara kommunernas ansvar till att bli länsstyrelsens den 1 januari 2009. Länsstyrelsen är idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstånd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och även se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som ställs i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om länsstyrelsen ska klara detta behövs en god kännedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet. För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till Skånes 33 kommuner för att begära ut de tillstånd de hade utfärdat och godkänt innan ansvaret gick över till länsstyrelsen. Vi jämförde länsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte länsstyrelsen fått in i sina diariesystem från kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning på sociala medier för att få fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjänster på internet.     De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt åkte vi, tillsammans med länsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion på. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstånd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i Skåne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll på.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

The issue of sick leave and an increase of ill health in the workplace is a social problem inSwedenthat is currently an important topic. Public human service organisations are one of the sectors where this is a major problem. The aim of this study is to examine what significance the leadership in public human service organisations has on the health and sense of well being among the staff within the organisation. We have chosen to look at this issue from a health promoting perspective where we focused on health factors and to what extent the management can influence and promote the possibilities for a healthy workplace with healthy staff. The results of the study are based on interviews with three leaders within the public human service sector.

Inom stadsplaneringen har man förstått vikten av en blandad och varierad stad. Istället för att tänka skola här, bostäder här och jobb där, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad händer om tänker byggnaden som en stad, som används av olika människor under dygnet, veckan och året. Det är en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och på så sätt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, används dygnet runt och av olika människor och verksamheter.Projektet tar utgångspunkt i en existerande miljö.

Ekonomprofessionen genomgår ofta förändringar och därför är det naturligt att ekonomens roll förändras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en så kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har därmed börjat anta rollen som en affärspartner. Offentliga verksamheter såsom stat, kommun och landsting är stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhällsekonomi. Ekonomen har därmed en viktig roll inom den offentliga sektorn då deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlägga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

Med hjälp av internpriser kan den offentliga organisationen spåra vart kostnader uppstår och vart resurserna hamnar. När en offentlig verksamhet går mot att styras mer som den privata sektorn uppstår vissa problem. Den offentliga verksamheten som har en stor bredd i sina verksamheter för att tillhandahålla service till medborgarna behöver det att de också hushålla med sina resurser, då dessa finansieras av bland annat skatteintäkter. Det kan uppstå vissa styreffekter till följd till användningen av internpriser, som kan vara av såväl positiv som negativ karaktär. Genom att en offentlig organisation använder sig av internpriser för att styra i organisationen uppstår ytterligare effekter såsom förändringar i resursanvändandet.