Sökresultat:
2271 Uppsatser om Offentliga vćrdcentraler - Sida 45 av 152
Opera i Stockholm, Frihamnen (VĂ€rtahamnen)
Nytt operahus pÄ Frihamnspiren blir en ny attraktionspunkt för den framtida stadsdelen. Byggnaden skapar ett eget skÀrgÄrdslandskap lÀngst ut pÄ piren och möjliggör för kollektiv bÄttrafik, gÀsthamn samt en ny park. Den arkitektoniska idén baseras pÄ den dominanta gatan som ger piren en tydlig riktning och drar mÀnniskor till platsen. Genom att att lÄta strÄket förlÀngas genom byggnaden och avslutas i en stor foajé, skapas ett naturligt flöde genom byggnadens offentliga del. Foajén erbjuder bland annat en fantastisk utsikt mot havet..
Publika nÀtverk : SÀkerhet och attityd pÄ offentliga platser
Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att anvÀnda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan anvÀndas som strategi inom flera typer utav kommunikationsomrÄden, anvÀnds hÀr begrepp som kan relatera till flera av dessa omrÄden.För att komma i nÀrmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehÄllsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet gÄr hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan Äterspeglas i reklamaffischen. .
SmÄbolagens attityd till avskaffandet av revisionplikten
Syfte:Syftet med vÄr utredning Àr att ta reda pÄ vilken attityd smÄ aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda pÄ vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förÀndring kommer att ske. Metod:Undersökningen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr intervjuerna utformas pÄ ett semi-strukturerat sÀtt. FrÄgorna som anvÀnds vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som Àven arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstÄ innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.
Produktdesign av papperskorgskoncept för Kalix kommun: Ett examensarbete utfört som ett produktutvecklingsprojekt för att skapa en enhetlig kÀnsla för Kalix kommuns papperskorgar i offentliga miljöer
Detta produktutvecklingsarbete Àr ett examensarbete inom produktutveckling vars syfte Àr att ta fram en design för Kalix kommuns papperskorgar i offentliga miljöer. De problem som finns med dagens papperskorgar Àr att de finns i elva olika utföranden vilket medför att alla ser olika ut och töms pÄ olika sÀtt. Det huvudsakliga mÄlet Àr att papperskorgarna ska vara enhetliga inom kommunen och Àven kunna kopplas ihop med Kalix identitet.För att fÄ sÄ mycket kunskap och insikt som möjligt i det dagliga arbetet kontaktades de gatu- och parkarbetare som dagligen sköter papperskorgarna. De kunde ge vÀldigt bra information tack vare sina erfarenheter inom Àmnet. Efter detta inleddes idégenereringen för att skapa sÄ mÄnga olika lösningsförslag som möjligt.
Demografiska pÄfrestningar pÄ vÀlfÀrden : Hur ska den framtida vÀlfÀrden finansieras?
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.
Upphandling inom offentlig sektor : konkurrensutsÀttning inom Region Gotland
Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jĂ€mn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har bĂ„de sina föresprĂ„kare och kritiker. NĂ€r det gĂ€ller de stora partierna inom de olika politiska blocken, Ă€r konsensus numera att konkurrensutsĂ€ttning Ă€r hĂ€r för att stanna, skiljelinjen ligger mer pĂ„ hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsĂ€ttas. Ăven bristen pĂ„ en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har vĂ€ckt kritik. Kostnadseffektivitet Ă€r det som föresprĂ„kas vid konkurrensutsĂ€ttning och anvĂ€nds som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet pĂ„ ett mer företagsekonomiskt effektivt sĂ€tt.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland anvĂ€nder sig av konkurrensutsĂ€ttning och upphandling för att nĂ„ en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jĂ€mföra det empiriska underlaget mot tillgĂ€ngliga teoretiska kĂ€llor. För uppsatsen har följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) PĂ„ vilket sĂ€tt genomförs konkurrensutsĂ€ttning för att uppnĂ„ företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser anvĂ€nds pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt?Uppsatsen visade inte pĂ„ nĂ„got otvetydigt klargörande nĂ€r det gĂ€ller ekonomisk vinst vid konkurrensutsĂ€ttning, eftersom uppföljning och utvĂ€rdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utstrĂ€ckning som vore önskvĂ€rd.
VisionÀr design
Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .
Mellanrum : Ett tillÄtande rum
Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .
Datorisering i en offentlig verksamhet : Förstudie av införande av datoriserat system i Norrköpings Kommun
Norrköpings kommun har en viktig roll i samhÀllet, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav pÄ service och e-tjÀnster har ökat markant, dÀrför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjÀnster och de elektroniska Àrendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun Àr varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förÀndras finns det bra förutsÀttningar för en samverkan mellan dessa IT-system.
FramgÄngsfaktorer för elektronisk handel : En studie med fokusgrupper
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.
Luova. En förÀnderlig sittmöbel för det offentliga rummet
The aim of this project was to design a furniture that raises thoughts and curiosity about how to relate to people you share furniture with. Luova, a changing piece of furniture for public spaces is a bench where the user can choose the degree of social interaction. Furniture for public spaces has a diverse audience ranging from children to adults. Some come alone, others in group. Some are sitting down for a short time while others stay for longer.
Det offentliga rummet: uppbyggnad och funktionella förutsÀttningar
I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till
anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de
Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte,
Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom
omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer
att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning,
skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i
förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse
av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala
aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika
mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika
anvÀndningsomrÄden blir.
Torghandel förÀndrar temporÀrt integrationsvÀrdena i en stadsstruktur eftersom
siktlinjer och framkomlighet förÀndras.
VÀlgörenhet och individens vÀlfÀrdsansvar : vÀlgörenhetsbegreppet i vÀlfÀrdsstatens förÀndring
Studiens syfte Àr att genomföra en ideologiskritisk analys av vÀlgörenhetsbegreppet i det senmoderna samhÀllets vÀlfÀrdsförÀndring. I utförandet av detta har vÀlgörenheten som teori och praktik skisserats upp med hjÀlp av teorier om det senmoderna samhÀllet. Teorin har anvÀnts som ett ideologikritiskt verktyg i studiet av det offentliga samtalet kring vÀlgörenhet. Ett offentligt samtal som i studien innefattas av massmedialt men ocksÄ politiskt material. Studiens resultat visar pÄ en samhÀlls- och vÀlfÀrdsförÀndring som fÄtt till följd att vÀlgörenhetsbegreppet liberaliserats och instrumentaliserats.
Examensarbete
Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .
Examensarbete
Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .