Sök:

Sökresultat:

2268 Uppsatser om Offentliga utemiljöer - Sida 32 av 152

Beteende pÄ offentliga platser

Several theoretic and environmental psychological models establish a connection between the environment and the reactions of humans and the research support that there is a mutual influence between individual, environmental and behavioral factors. You often assume that a person both can influence and be influenced by the surrounding environment. This is evident, but it is less obvious how a given physical design influence people?s immediate behavior in the city. The aim of this study was to investigate if the physical design of a place influences people in an urban environment and to investigate how the behavior is influenced.

Offentlig upphandling: Översikt över en komplicerad lagstiftning

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, Àr en garanti att offentliga medel anvÀnds sÄ effektivt som möjligt, att kommuninvÄnarna ska fÄ ut mest vÀrde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affÀrer. Detta genom en likvÀrdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska prÀglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkÀnnande. BestÀmmelserna skiljer sig Ät beroende om det gÀller upphandling av varor, tjÀnster eller byggentreprenader. En tröskelvÀrdesberÀkning mÄste alltid göras inför en upphandling för att faststÀlla vilka bestÀmmelser i LOU som ska tillÀmpas.

Matchning av arbete och arbetskraft : En jÀmförande studie mellan privat och offentlig arbetsförmedling

Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jÀmförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur handlÀggare pÄ de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill sÀga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs ocksÄ för nÄgra av de faktorer som kan pÄverka handlÀggarnas arbete.FrÄgestÀllningarna Àr; Hur arbetar handlÀggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur pÄverkar den organisatoriska utformningen handlÀggarnas matchningsarbete och anser handlÀggarna att de yttre faktorerna sÄsom allmÀnhetens attityd eller politiska beslut pÄverkar matchningsarbetet? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.Intervjuguiden baserades pÄ teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen anvÀndes verktyg som inspirerats av grounded theory sÄsom kodning.Teoridelen Àr uppbyggd i kronologisk ordning dÀr det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet.

Stadsodling frÄn betraktarens blick : Gestaltningsidéer utifrÄn miljöpsykologiska perspektiv

Stadsodling Àr ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens vÀxande stÀder. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt vÀrde för de som odlar. Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om stadsodlingen, genom sin utformning, Àven kan tillfredsstÀlla de stadsinvÄnare som inte odlar eller Àter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jÀmförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehÄlla för att mÀnniskor ska vistas, mÄ bra och mötas pÄ platsen. MÄlet Àr att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska vÀrden som i sin tur kan inge ett mervÀrde av kommande stadsodlingsprojekt.

Parkour och Freerunning en normbrytare i det offentliga rummet

Parkour och Freerunning inom konstvetenskap.

BostÀder vid BÀllstaviken : flerbostadshus i kvarteret Masugnen 5

Den östra delen av Ulvsunda IndustriomrÄde kommer framöver att utvecklas frÄn industri- och handelsomrÄde till bostadsomrÄde. Mitt projekt Àr ett förslag till hur industrifastigheten Masugnen 5 kan bebyggas med flerbostadshus och offentliga rum lÀngs med BÀllstaviken..

Offentliga platser ? mötet mellan stad och mÀnniska; ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

TalÀngsliga flickor i det offentliga rummet : Hur nÄgra lÀrare resonerar kring detta

I mÄnga klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lÀrare och gjort litteraturstudier i Àmnet. Enligt de elva lÀrare som ingÄr i denna studie Àr dessa elever ofta flickor. Syftet Àr dÀrför att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare resonerar och arbetar med dessa elever. VÄra frÄgor Àr vad flickornas tystnad kan bero pÄ enligt lÀrarna och litteraturen.

Trygghet utifrÄn unga kvinnors perspektiv

MÄlet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrÄn unga kvinnors syn. Vi vill Àven undersöka diverse strategier som anvÀnds för att hantera situationer som kÀnns mindre trygga. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr Ätta unga kvinnor i Äldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad Àr en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvÀllstider utan sÀllskap. De unga kvinnorna anvÀnde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Inkludera flera! : - En fallstudie av BÄngs plan pÄ Stumholmen medutgÄngspunkt i radikal planeringsteori.

Karlskrona har varit en stÀngd stad för utlÀndska besökare under en period pÄ 300 Är men flera delar av staden har ocksÄ varit stÀngd för allmÀnheten. Ett exempel pÄ ett stÀngt omrÄde Àr Stumholmen som öppnades pÄ 90-talet inför bomÀssan som hölls pÄ ön Är 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men mÀnniskors vistelse pÄ ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förÀndringar i den fysiska miljön samt anvÀndning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas dÀr men ocksÄ till att Stumholmen övervakas sommartid.

Kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet

Syftet med denna studie Àr att hjÀlpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgrÀsning Àr Angered i Göteborgs nordöstra omrÄden dÀr Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten Àr att ta fram ett första utkast pÄ ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras pÄ kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkÀtundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi Àr den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmÀnt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler Àn de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

Bredband för alla - oavsett var du bor? : En kostnads-nyttoanalys av bredbandsutbyggnaden i landsbygdskommunen Ydre

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Att kultivera ett folk; att leda det i rÀtt riktning; att stÄ emot

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att pÄverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhÀllsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. MotstÄndet, sÄvÀl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

Vad sker pÄ taket? : En studie om tankarna bakom och anvÀndandet av det offentliga taket

Innan vi kommer in pÄ vad som sker pÄ tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i vÄra stÀder. Arbetet begrÀnsar sig dÀrefter till att titta nÀrmare pÄ potentialen av att offentliga anvÀnda taket. Arbetet syftar dÀrmed till att ifrÄgasÀtta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus pÄ dess lÀmplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjÀlp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och tvÄ utlÀndska tak vilka Àr tillgÀngliga offentligt. Exemplen Àr hÀmtade frÄn nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt frÄn historian i form av Hötorgscitys takterrasser. UtifrÄn teorier av frÀmst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsÀttningar och möjligheter till anvÀndande.

Ökning av ekologisk skolmat ? Ă€r det möjligt? Inköpares uppfattningar om ekologiska inköp i offentliga skolmĂ„ltidsverksamheter.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i Ă€mnet hĂ„llbar utveckling för att sedan fokuserapĂ„ den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi Ă€ter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmĂ„l för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill Ă„r 2010. För att möta produktionsmĂ„let sattes ett inriktningsmĂ„l för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt Ă„r 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i mĂ„ltidsverksamheter Ă€r stor.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->