Uppsatsen är en studie av Islamic Center i Malmö och dess nätverk och syftar till att förstå hur religiösa föreningar påverkar förutsättningarna för ekonomisk integration. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer som huvudkälla, såväl intervjuer med individer på Islamic Center som andra personer som på olika sätt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har främst baserats på teori kring socialt kapital och nätverksbyggande som viktiga förutsättningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har något att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjälpa folk in i arbetslivet. Samtidigt så måste de ideella/idéburna organisationerna själva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna få ta del av det arbetet.

Samhället förändras ständigt. Förändringen leder till att både staden och vi människor påverkas. Allt från världsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan på människors rörelsemönster och beteende. Bland annat är individualiseringen större än någonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket påtagligt påverkar segregationen i våra städer.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar.Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten.

I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader, överrensstämmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och historia.

I framställningen redogörs för och analyseras vinnande leverantörs talerätt i mål om överprövning av offentlig upphandling. Talerätten för vinnande leverantör är sprungen ur Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis varför tyngdpunkt ligger på analys av denna samt av kammarrättspraxis utifrån klagorätt i förvaltningsprocessen, samt ytterligare processuella frågor såsom förhandlingsprincipen, processram, rättskraft och processekonomi. Vidare diskuteras talerättsfrågan utifrån unionsrättens krav på effektiva rättsmedel. Syftet är att klargöra gällande rätt avseende talerätt för vinnande leverantör och att problematisera talerätten utifrån frågor som uppkommit i praxis och frågor som ännu inte prövats av överrätt.Enligt unionsrätten har varje berörd leverantör rätt till ett effektivt prövningsförfarande för Offentliga upphandlingar, vilket i Sverige utgörs av ansökan om överprövning hos förvaltningsrätten. Vinnande leverantör kunde tidigare inte försvara sin tilldelning inom ramen för en konkurrents ansökan om överprövning.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förändringar att vänta i framtiden. Sveriges alltmer åldrande befolkning samt stora pensionsavgångar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar ställde nya krav på hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka både effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstår. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mål.

The thesis deals with evaluation of tenders for communal construction procurement. Each year the public procurement equals the value of millions of Swedish kronors, of which construction projects makes up a large proportion. These projects tend to often exceed their budgets. The aim with the thesis is to investigate if there are faults in the tender evaluation process. The theoretical framework for the study partly consists of a review on how the communal evaluation work is described in law and practice.

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen.

Det balanserade styrkortet är en styrmodell vilken kommer från den privata sektorn, men den kan tillämpas såväl i den privata som i den offentliga sektorn. Det har visat sig vara problematiskt att styra organisationer inom den offentliga sektorn på grund av dess storlek, komplexitet samt de starka professionerna som finns bland yrkesgrupperna. Ett universitet är ett exempel på en organisation i den offentliga sektorn som ständigt möter den här typen av problematik, eftersom det är en komplex verksamhet där resultaten är svåra att mäta. Utifrån dessa förutsättningar är det av intresse att studera hur det balanserade styrkortet fungerar inom ett universitet.Syftet med denna studie är genom att beskriva strategiprocessen, öka förståelsen för effekterna av det balanserade styrkortet. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie utförts med två datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och enkäter.

Sammantaget tyder analysresultaten på att tron på kameraövervakningens möjligheter och användbarhet är omfattande. Teman rörande trygghet och säkerhet för personal, kunder, elever och så vidare är återkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rädsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förändras med uppsättningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjälp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskräcka brott samt att underlätta identifiering och gripande av dem som eventuellt begår brott trots kamerorna. Problem som identifieras och ämnas åtgärdas med övervakning är ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering där mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlätta för verksamheten ochskydda från olyckor med mera genom användningen av kameraövervakning.

Arkitekturskolan idag är stängd och avvisande med skola och offentliga program bakom låsta dörrar. I detta projekt har jag utgått ifrån frågeställningen om vad som skulle hända om man öppnar upp skolan och fyller bottenvåningen som idag är P-hus med offentliga program? Vår framtida yrkesroll är i de flesta fall väldigt relaterad till samhället och den omgivning vi lever i. Därför är det lätt att undra varför skolan är så stängd och snarare stärker den ibland lite trista syn som allmänheten har på vår yrkeskår.Med en öppnare skola skulle vi verka närmare debatten och förhoppningsvis få visa upp våra idéer för en större publik och kanske även få chans att träna på att förklara för, och bemöta kritik från människor som inte tittar på ritningar dagarna i ända.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare än döljer och som bjuder in istället för att stänga till..