Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället.Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det Offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Detta är en studie kring ämnet intelligent videoanalys som verktyg för framtagandet av rörelseanalyser. Rörelseanalyser är ett brett begrepp då rörelse kan ske på många olika sätt. Det kan vara rörelse av fotgängare, cyklister, bilister m.fl. Dagens analyser av rörelsemönster baseras bland annat på intervjuer, observationer, egna erfarenheter, spår i marken, som en del av andra analyser (Bland annat genom Kevin Lynch och Jan Gehl) eller koppling till befintliga strukturer. För att få verklighetsbaserad data under en längre tidsperiod och för att kunna utföra mer djupgående analyser av rörelsemönster hos fotgängare på offentliga platser krävs nya verktyg.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack i offentliga organisationer. Budgetslack är ett problem i många organisationer och är därför intressant att studera. Utgångspunkten för detta arbete har varit sju faktorer som enligt teorin har betydelse för förekomsten av budgetslack. De faktorerna består dels av orsakande faktorer och dels av åtgärdande faktorer. De orsakande faktorerna är enligt teorin hård budgetstyrning, minskad informationsbehandling, informationsasymmetri, handlande i eget intresse och deltagande i budgetförhandlingen.

En svensk delegation om fyra personer från Vänskapsföreningen Sverige- Kampuchea, var inbjudna av Pol Pot att besöka Kambodja under hösten 1978. Efter hemkomsten till Sverige vittnade samtliga av delegationens medlemmar om en lyckad revolution och förnekade att det skulle pågå ett folkmord i landet. Genom utställningen Middag med Pol Pot år 2009 på Forum för levande historia, blev den svenska delegationens resa till Kambodja åter igen ett hett ämne för debatt i media. Denna studie ämnar visa hur två av dessa personer valde att hantera problematiken kring att tidigare aktivt ha försvarat ett land och dess ledare, Pol Pot, som under sitt styre var ansvarig för att upp till två miljoner människor dog.Jag har med denna studie sökt visa hur personer genom att aktivt sprida åsikter i olika media med syfte att påverka den allmänna uppfattningen av ett fenomen, med stor sannolikhet leder till att personen blir en del av den offentliga debatten. Vidare har min ambition varit att påvisa att det med offentligheten följer ett ansvar och att ansvaret för det tidigare handlandet intebara kan försvinna eftersom att de offentliga budskapen förblir offentliga..

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

Denna studie tar upp hur diskussionen kring ?hedersrelaterat? våld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjälp av litteraturen och intervjuer har jag ämnat undersöka hur detta våld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet på Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hänt. Mordet tolkades utifrån skilda ståndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller.

Varumärkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och därmed en del av arbetsuppgifterna för offentliganställda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommunikatörer resonerar kring varumärkesarbete utifrån demokratiska och ekonomiska värden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre västsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumärkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumärkesorientering i den offentliga sektorn bättre bidrar till mer demokrati än den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar är dominerande i dag.

Syfte: Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare.

Olika miljöer inbjuder till vissa sätt att föra sig, vissa sätt att välja sina ord och sina samtalsämnen. Det grundläggande syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse för hur en plats påverkar det som är och bildas där: människor, möten och kunskap.Undersökningen är en etnografisk studie som handlar om vad det är som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att få en större insikt i förutsättningar för lärande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar på allt detta.Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material består av intervjuer, fältobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. Utgångspunkten i arbetet är att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten.Den gestaltande delen av uppsatsen är en undersökning av vad det är som är ett möte och vad dess förutsättningar är.

Syftet med studien är att presentera olika begrepp med definitioner för odefinierade rum i bebyggd miljö. Rum som blivit över eller bortglömda i stadsplanering, övergivna och förfallna områden eller rum som saknar en känsla av identitet. Olika författare med olika bakgrund presenterar olika begrepp och definitioner för dessa rum. Genom litteraturstudier undersöks nio relevanta begrepp från publicerad litteratur. De undersöks utifrån frågor som behandlar författarens ursprung, verkets publiceringsår, begreppets definition, exempel som ges på odefinierade rum, hur rummen uppkommit samt hur de enligt författaren bör behandlas i planering.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

?Undersökning syftar mot att visa att det finns informella läroprocesser inom den kreativa praktiken graffiti och vilken roll de spelar när en utövare kommer in på en konsthögskola.Min frågeställning är, vilket inflytande denna informella läroprocess har haft för mina informanter, i deras val av utbildningsområde? För detta ställer jag också frågan, vilka moment som varit särskilt viktiga för mina informanter i den kreativa processen? Det ges en kortfattad beskrivning av graffitins historia. Undersökningsdelen är baserad på intervjuer med tre informanter som själva målar graffiti.Deras svar är sedan tolkade utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Roger Säljö och Lev S Vygotskij texter Lärande i praktiken och Fantasi och kreativitet i barndomen. I slutdiskussionen berörs lätt den kriminella aspekten av graffiti och kampen om det Offentliga rummet.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av en graffitimålning som gjordes utifrån en skiss som var daterad 1993. Gestaltningen får utgöra en symbol för en graffitimålares resa från tåg och väggar in på en konsthögskola.Målningen gjordes i Vita havet på Konstfack..