Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Dagens organisationer står inför stora utmaningar i att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. De mänskliga resurserna är organisationernas viktigaste faktor för att över huvud taget överleva. För att verksamheten ska kunna förvalta och nyttja medarbetarnas kompetens på rätt sätt behöver det skapas förutsättningar och tillfällen där relationer kan uppstå. Detta är något som diskuteras i både forskning och litteratur så även hur organisationer ska vara uppbyggda för att främja arbetet kring medarbetarna.Denna studie är ett bidrag att använda i organisationer för att arbeta med att utveckla medarbetarnas kollektiva lärande om varandra för att förstärka relationiken.Processmetoden som har använts för att skapa kollektivt lärande hos medarbetarna är Attraktivt arbete. Deltagarna har fått utföra metoden och observationer har gjorts på hur deltagarna har agerat under processen.Resultatet visar att för att åstadkomma ett kollektivt lärande behöver deltagarna visa på engagemang och viljan att lära sig om varandra.

Abstrakt Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel på hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, såväl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvägagångssätt byggt på grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. Vårt teoretiska ramverk är byggt utifrån Carliles (2002) teorier om semantiska barriärer och påbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrån common meaning. Således är vårt teoretiska ramverk lämpligt för att tolka hur barriärer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriärer kan överbryggas samt olika synsätt på kunskapen som ett regelrätt mått.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriärer för datatolkningen som måste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer går mot kunskapskonsensus genom att utifrån datakällan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men även ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med målet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..

Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor.

År 2002 uppmärksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det växande problemet. Syftet för denna uppsats är därmed att beskriva och granska kunskapsläget inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfältet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet är vidare att analysera hur man kan förstå den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrån ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.

Strategiprocessen är en viktig fas för en organisation och är underlag för de strategiska mål, styrmått och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som väljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mål i strategikartan som i sin tur leder till styrmått i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bäst vid värdebaserad styrning och är ett strategiskt beslut där hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan är en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mål och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort är att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affärssystem och rapportering.

Detta arbetes syfte är att göra en jämförelse av olika organisationer och undersöka vad som kännetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranätet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranätet. Även frågan om vem eller vilka som ansvarar för intranätet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jämförelser utifrån problemställningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller är på väg att införa ett intranät, där alla är verksamma inom olika områden.Slutsatserna visar att många av de större organisationerna har någon form av organisation runt sitt intranät, för de mindre organisationerna, som även har mindre intranät, är det oftast en eller kanske några som hanterar drift och förvaltning av intranätet. Även i avseende på ansvaret för intranätet visar slutsatserna att det främst är de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranätet..

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden..

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssätt i hela sin organisation. Lean härleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen använts inom privata organisationer där effektivitet, produktivitet och ekonomiska värden varit de huvudsakliga målen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är det därför av vikt att undersöka leans förmåga att även beakta de demokratiska värden som en offentlig verksamhet har att ta hänsyn till. Genom att intervjua handläggare och teamledare på Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssätt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean är ett lämpligt arbetssätt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förändrar synen på värdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet från denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmåga att underlätta för medarbetarna att stärka rättssäkerheten samtidigt som arbetssättet ökar effektiviteten.

Inom stadsplanering har vi sett att kvaliteten i det offentliga rummet har minskat under det senaste århundradet. Under 1960-talet utvecklades det, exempelvis, i Sverige en modell för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet, SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för trafiksäkerhet), som strävade efter separering av de olika trafikslagen. Trafikseparering av de olika trafikgrupperna medförde samtidigt separering av funktioner och sociala företeelser i det offentliga rummet. Det gjorde att städerna präglades av rum avsedda för transport och inte för social interaktion med vackra och inbjudande platser att vara på. En motsatt modell har däremot utvecklats i andra länder i Europa.

Bakgrunden till uppsatsen är intresset för hur ledarskap påverkar individers möjlighet att trivas och förmågan att utvecklas på arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en viss ledarskapsstil - lyssnande ledarskap - bidrar positivt till individers möjlighet att växa och utvecklas i sitt arbete. Passar ?lyssnande ledarskap? alla organisationer?Hur vet man att det lyssnande ledarskapet är bra?Kan alla bli en ?lyssnande ledare??Är dagens organisationer mogna för denna typ av ledarskap?.