En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt.

Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det.

Uppsatsen ?Hur mår du lilla hjärnan?? syftar till att klargöra varför det finns få kvinnliga chefer på toppnivå inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie där vi utifrån teorier om glastaket, könsmärkta organisationer samt socialkonstruktivism, fastställer rådande ledarskapsdiskurs samt klarlägger de hinder som är mest relevanta. Studiens andra del är empirisk och består av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer från Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrån de aspekter vi har med oss från litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvärde gällande den ojämna könsrepresentationen på toppnivå. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen är under ständig förändring, men att vissa aspekter av den fortfarande är förankrade i det manliga.

Bakgrund: Denna uppsats studerar ämnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan användas inom koncerner där moder- och dotterbolag har skatterättslig hemvist i olika länder och kan därmed använda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. Då moderbolaget finansierar dotterbolaget med lånat kapital istället för att skjuta till eget kapital uppstår räntekostnader som minskar dotterbolagets skattemässiga resultat och därmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltså använda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom två olika organisationer. Under senare år har relativt stora satsningar gjorts på personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhället ökar ständigt och för att finna en lösning på detta har många företag valt att satsa på kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad är kunskap och kompetens än kapital som växer i framtiden. Därför bör såväl privata som offentliga organisationer satsa på kompetensutveckling både kortsiktligt och långsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utsträckning. En hypotes som vi har utgått från är att medarbetarsamtalet många gånger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal är i offentlig sektor. Det är en kvalitativ undersökning omfattande såväl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att få fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gång per år.

Valet att hyra eller äga lokaler för att tillfredställa sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svåraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig sektor har inställningen tidigare varit att de ska äga de lokaler där de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle användas som tillfälliga lösningar. På senare år har dock inställningen ändrats och inhyrning har börjat användas som ett permanent sätt att tillfredsställa sitt lokalbehov. Antalet tillfällen där den offentliga sektorn sålt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. Många menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur energideklarationen har tagits emot och påverkat fastighetsägares arbete med energifrågor i flerbostadshus i Gävle.Metod: Denna uppsats baseras på kvalitativa intervjuer med fastighetsägare i Gävle. Fastighetsägarna som har medverkat är från den kommunala och privata hyressektorn samt kooperativa bostadsrättsorganisationer och privata bostadsrättsföreningar. Intervjumaterialet har sammanställts i fem olika kategorier i löpande text med förtydligande tabeller och diagram.Resultat och slutsats: Endast tre av de sju tillfrågade fastighetsägarna är helt färdiga med energideklarationerna. Alla respondenter anser att energideklarationen är bra över lag, men det finns även flera saker som de anser är negativt med energideklarationen. Majoriteten av respondenterna anser att de inte har gjort några större förändringar i och med den nya lagen, de jobbade redan med energibesparande åtgärder innan energideklarationerna genomfördes.Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har vi inte tagit hänsyn till de boende och deras påverkan av energiförbrukningen.

Den offentliga sektorn är en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stärka välfärden.För att verksamheterna ska fortsätta att utvecklas är det av största vikt att välfärdssektornarbetar för att stärka och utveckla ledarskapet. Vår uppfattning är att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kämpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det är ett arbete som innebär att på ett effektivt sätt förhålla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats är att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrån valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjälpa till att beskriva komplexiteten. Vår förhoppning är att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn.

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.