Sökresultat:
2792 Uppsatser om Offentliga lokaler - Sida 62 av 187
Rörelseaktivitetens betydelse i förskolan : Utifrån pedagogers perspektiv
Syftet med studien är att få en uppfattning om hur rörelseaktiviteter kan praktiseras i förskolans verksamhet samt hur pedagoger ser på dess betydelse. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla vår empiri. Arbetet är även grundat i tidigare forskning och relevant litteratur. Intervjuerna gjordes med tio pedagoger från olika avdelningar eller förskolor. För att få en större spridning har vi valt att genomföra studien både på förskolor med olika pedagogiska inriktningar och förskolor som inte har någon uttalad profil.
Friskolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa
Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa.
Partnering ur ett byggherreperspektiv: incitament för samverkan
Byggbranschen har länge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gäller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer såväl från politiker som från ägare och kunder. En utveckling för att förnya och förbättra branschen pågår sedan en tid tillbaka där ett antal organisationer arbetar med förändrings- och förbättringsarbete. Själva byggprocessen är här av central betydelse där en stor förbättringspotential finns.
Användes Kommundelegationens pengar taktiskt i syfte att köpa röster? - en empirisk studie
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.
Urban building i kvarteret Domherren : Life aquatic
Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..
Möjligheter till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i transportinfrastrukturprojekt : En jämförelse av svenska förhållanden med London och Hong Kong
Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.
Integrationen av Invandrare : En diskursanalytisk studie
Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera och beskriva diskursiva sätt att framställa integrationen av invandrare i den del av den offentliga debatten som förs i svensk massmedia. För att göra detta har jag tagit min teoretiska utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska diskursanalys.Integration artikuleras i artiklarna som fullständig likhet, delvis likhet och deltagande samt som ensidig/ömsesidig och total/delvis anpassning. Integration artikuleras vidare som språklig och kulturell integration, som en fråga om arbete, ekonomi och utbildning samt som politik. Detta dels utifrån vad det svenska anses vara och dels utifrån vilka/hur invandrarna är..
Subkultur i det offentliga rummet : en undersökning om förändringsbenägenhet och attitydförändring inom stadsplanering
Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrånperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling där subkulturella grupper får plats i det offentliga rummet.
Arbetet beskriver en studie från Malmö som exemplifierar underifrånperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehåller intervjuer med representanter från tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjänstemän inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov ställs mot kommunens beredskap, bemötande och förändringsbenägenhet. Utifrån en litteraturstudie jämförs dessa lokala arbetssätt med generella framgångsfaktorer när det gäller tillåtande attityder inom stadsplanering.
Resultatet från litteraturstudien visar att en stad tjänar på en dynamisk utveckling där en mångfald uttryck och rörelser får ta plats.
Cirkulär ekonomi - möjligheter och utmaningar : En kvantitativ studie över potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin
Syftet med studien är att undersöka potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkätundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit ställning till frågor som utgår från konceptet cirkulär ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket låg efterfrågan för en cirkulär affärsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriär som framförallt anses begränsa införandet av en cirkulär ekonomi är det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..
Den komplexa styrningen : En studie om styrning vid Linköpings Universitet
Bakgrund och problem: Det finns mycket litteratur skrivet kring styrning i privat verksamhet, dock glöms den offentliga sektorn ofta bort, trots att styrning krävs även i dessa verksamheter. I denna studie kommer att fokuseras kring styrning i den offentliga sektorn och närmare bestämt i den akademiska världen. Anställda inom akademin värderar ofta friheten att själva kunna organisera sitt arbete högt, vilken kan hämmas av de finansiella begränsningar som dessa organisationer innehar. Här har strategin en viktig uppgift i att visa för de anställda i vilken riktning de ska sträva och få dem att fokusera på rätt saker. Vi ser att de finansiella begränsningarna kan hämma de anställdas frihet och på så vis påverka motivationen negativt.
Konsumentskydd vid offentliga välfärdstjänster. I gränslandet mellan offentlig rätt och civilrätt.
På den traditionella konsumentmarknaden finns ett skydd för konsumenten i form av civilrättsliga påföljder som är möjliga att tillämpa vid fel eller dröjsmål. När brister uppkommer vid utövandet av välfärdstjänster kan det finnas ett behov av att kräva skadestånd, prisavdrag, hävning, fullgörelse eller ett avhjälpande även i relationen mellan brukaren och det allmänna, för att på så vis stärka den enskildes ställning. Uppsatsen har till syfte att ur ett konsumenträttsligt perspektiv undersöka i vilken mån det är möjligt att tillämpa dessa civilrättsliga sanktioner inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, skolan och förskolan. En analys görs även gällande huruvida det rättsläge som framkommer ger ett tillfredsställande rättsskydd för brukaren, samt ett resonemang de sententia ferenda och de lege ferenda, dvs. hur gällande rätt borde vara.
50/50: Demokrati som räkneexempel
Massmedia är idag torget där det offentliga samtalet förs och som sådant är det mansdominerat. Som maktfaktor i detta offentliga rum bär media på ett ansvar. Hos det regionala nyhetsprogrammet Västerbottensnytt finns en modell som syftar till att skapa jämvikt mellan kvinnor och män i sina nyhetssändningar. Jag har studerat hur den redaktionella personalen på Västerbottensnytt arbetar med och utifrån denna modell.Den teoretiska grunden för uppsatsen vilar på fyra pelare där den första beskriver feminismen som medie- och kommunikationsvetenskaplig teori. Nummer två behandlar feminismen i Sverige ur historiskt och politiskt perspektiv och den tredje delen ser på jämställdhet i media.
Granknytning i medelålders och äldre bestånd i sydöstra Sverige ? en myt eller mätbara effekter?
Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI). Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.
Framgångsfaktorer för etablering av ledningssystemstandarderna ISO 14001 och ISO 39001.
Standarder för ledningssystem är ett hjälpmedel för företag och myndigheter att bedriva arbete i en viss fråga. Spridningen och etableringen av ledningssystemstandarder är beroende av flera faktorer. I och med lanseringen av det nya ledningssystemet för trafiksäkerhet, ISO 39001, vill Trafikverket förstå vilka framgångsfaktorer som finns för ett väletablerat ledningssystem. Detta görs genom att utvärdera ett ledningssystem som har kommit att få god global spridning och etablering, miljöledningssystemet ISO 14001. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka framgångsfaktorerna är för etableringen och spridningen av miljöledningssystemet, ISO 14001, för att sedan se om dessa går att applicera på trafiksäkerhetsledningssystemet, ISO 39001.
Ett försprång till skapande - en undersökning om förutsättningarna för Musikproduktion på Kulturskolan
Syftet med rapporten är att undersöka förutsättningarna för en introduktionskurs i musikproduktion på Kulturskolan i Karlskrona, samt att utforma en övergripande plan för undervisningen. Arbetet omfattar även en mindre undersökning av eventuella liknande kurser på kulturskolor i tolv större svenska städer. För att besvara frågeställningarna har intervjuer genomförts med lärare och ledning på Kulturskolan i Karlskrona, anställda på kulturskolor på andra orter, musikgymnasium i Karlskrona samt på kommunens kulturförvaltning. Undersökningen visade att endast två av tolv städer har motsvarande eller liknande kurser på sina kulturskolor. De materiella förutsättningarna för en musikproduktionskurs på Kulturskolan i Karlskrona är goda, i form av lokaler med befintlig ljudutrustning och programvara.