Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid.

Syftet med denna studie är att hjälpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgräsning är Angered i Göteborgs nordöstra områden där Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten är att ta fram ett första utkast på ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras på kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkätundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi är den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmänt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler än de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i ämnet hållbar utveckling för att sedan fokuserapå den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi äter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmål för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill år 2010. För att möta produktionsmålet sattes ett inriktningsmål för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt år 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i måltidsverksamheter är stor.

Syftet är att undersöka huruvida prestationsmätningar har inverkan på lärande, samt hur prestationsmätningar nyttjas för att uppnå lärande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet är en djupgående fallstudie av en asylprövningsenhet på Migrationsverket i Malmö..

I byggprocessen kan saker och ting gå fel och det är inget ovanligt att något byggs och senare används på ett helt annat sätt än vad det var tänkt från början. Träd kan med tiden utvecklas till att utgöra stora problem genom att kronan växer in mot fasaden av byggnader eller att rötterna tränger in i ledningar. Varför uppstår den här typen av projekteringsmissar fortfa-rande när vi bör ha lärt oss för länge sedan?Syftet med arbetet blev därför att ta reda på var i byggprocessen som felen uppstår. Dessut-om presenteras en sammanställning av återkommande projekteringsmissar i offentliga ute-miljöer.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i välfärdsarbetet, utifrån deras i stiftelseform drivna seniorboende. Frågeställningen innefattar även i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrädare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnämndens ordförande och en områdeschef inom äldreomsorgen. Den använda metoden var intervjuer som berörde frågeområdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Essay in Political Science C by Peter Nilsson, spring 2008.Det offentliga samtalet ? en argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad ArenaTutor: Stig MontinThe purpose of this essay is to examine the public deliberation of Kristianstad Arena in the local newspaper and clarify who the actors are and what kind of arguments they express. Further I intend to find the differences between the actors and the kind of arguments they use. To fulfill the purpose I?ve used three minor questions which are; a) which actors participate in the public deliberation about Kristianstad Arena, b) Which are the arguments emerge, c) Which clear differences in the arguments is there between the actors? To find my answers I?ve examined the local paper during a period of four months.