Bakgrund: För att hjälpa psykiskt funktionshindrade att leva ett självständigt liv i samhället trädde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället öka. En strategi för att förbättra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle få stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebär att företräda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer därav att påverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistå med stödinsatser. En följd av detta arbete är att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte får sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Finns det skillnader i kvinnor och mäns sätt att leda? Inom forskningen är det ett omtvistat ämne och vissa hävdar att det finns skillnader inom området. Här menar forskarna att det finns en rad olika faktorer som spelar in. Intresset för kvinnligt ledarskap har vuxit de senaste åren. Idag blir allt fler kvinnor chefer och vi förutsätter att vi i framtiden kommer att se allt fler kvinnor i ledande roller.

I det offentliga stadsrummet finns en stor mängd reklam som visar avkläda kvinnokroppar och som ofta anspelar på sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och är en fråga som skär mellan områdena politik, juridik och näringsliv och frågan har debatterats under flera årtionden. Denna uppsats ämnar undersöka hur individer upplever och förhåller sig till reklamens framställning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och på vilket sätt det sexualiserade offentliga rummet förstås ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvärldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framställa en synnerligen homogen kropp ? något som studiens respondenter upplevde som negativt då de ständigt behövde förhålla sig till detta ideal.

Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara. Jag har studerat fyra små, centralt belägna, offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, offentliga platserna kan göras mer användbara.

Uppsatsen ?Hur mår du lilla hjärnan?? syftar till att klargöra varför det finns få kvinnliga chefer på toppnivå inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie där vi utifrån teorier om glastaket, könsmärkta organisationer samt socialkonstruktivism, fastställer rådande ledarskapsdiskurs samt klarlägger de hinder som är mest relevanta. Studiens andra del är empirisk och består av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer från Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrån de aspekter vi har med oss från litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvärde gällande den ojämna könsrepresentationen på toppnivå. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen är under ständig förändring, men att vissa aspekter av den fortfarande är förankrade i det manliga.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns skillnader i chefskapet mellan danska kontra svenska nya första linjens chefer utifrån en nationalkulturell aspekt. Studien har utgått från ett induktiv angreppssätt där vi har valt att använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Detta i form av 21 semistrukturerade intervjuer riktade till nya första linjen chefer och 108 enkätstudier riktade till deras medarbetare. Studien har genomförts på sex olika företag i Öresundsregionen som bedriver verksamhet i såväl Sverige som Danmark. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgått från Geert Hofstede´s teori beträffande nationalkulturer samt de specifika förutsättningarna som föreligger för de båda länderna.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidareinnebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål.Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser tillkandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen ivissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

På uppdrag från Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen väljer att avsluta sin anställning efter kort tid som anställda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsättning av chefer under de senaste sex åren (sedan år 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anställning. Dessa 20 personer kommer från tre förvaltningar: Vård- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför chefer slutar samt föreslå åtgärder för hur Hedemora kommun kan skapa en bättre stabilitet isin chefskår. För att samla in data har vi använt oss av telefon- och personliga intervjuer.

Uppsatsen behandlar de försvarsstrategier ett målbolags bolagsledning har att tillgå för att förhindra att ett offentligt uppköpserbjudande lämnas eller att ett offentligt uppköp av målbolaget sker. Uppsatsen behandlar även tidsaspekten för när dessa försvarsstrategier måste initieras. Bolagsledningen, det vill säga styrelse och verkställande direktör, är underställda målbolagets bolagsstämma. Bolagsledningen kan bland annat på grund av detta ej själv alltid besluta om vilka försvarsstrategier som skall företas. Efter det att bolagsledningen i målbolaget har grundad anledning att anta att ett offentligt uppköpserbjudande är nära förestående eller om ett offentligt uppköpserbjudande har lämnats får ej bolagsledningen vidta åtgärder som är ägnade att försämra förutsättningarna för erbjudandets lämnande eller genomförande utan beslut om detta på målbolagets bolagsstämma.

Arbetsplatskonflikter är ett svårt ämne som tenderar att resultera i konsekvenser för både anställda och chefer i organisationer. Då jag anser mig ha upplevt en osäkerhet och frustration hos chefer när de ställts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes välutbildade chefer agerade på sådant sätt. För att närma mig en förståelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tänkas ha påverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.