Several theoretic and environmental psychological models establish a connection between the environment and the reactions of humans and the research support that there is a mutual influence between individual, environmental and behavioral factors. You often assume that a person both can influence and be influenced by the surrounding environment. This is evident, but it is less obvious how a given physical design influence people?s immediate behavior in the city. The aim of this study was to investigate if the physical design of a place influences people in an urban environment and to investigate how the behavior is influenced.

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, är en garanti att offentliga medel används så effektivt som möjligt, att kommuninvånarna ska få ut mest värde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affärer. Detta genom en likvärdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska präglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Bestämmelserna skiljer sig åt beroende om det gäller upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader. En tröskelvärdesberäkning måste alltid göras inför en upphandling för att fastställa vilka bestämmelser i LOU som ska tillämpas.

Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete.Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning.Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet.

Stadsodling är ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens växande städer. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt värde för de som odlar. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om stadsodlingen, genom sin utformning, även kan tillfredsställa de stadsinvånare som inte odlar eller äter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jämförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehålla för att människor ska vistas, må bra och mötas på platsen. Målet är att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska värden som i sin tur kan inge ett mervärde av kommande stadsodlingsprojekt.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi.

Denna studie är ett försök att belysa samspelet mellan chefer och politiker i Åtvidabergs kommun, där man har tillämpat ett slags roterande kommunchefskap som består av en chefsgrupp på fem individer där man roterar på posten som formell kommunchef med två månaders intervaller. Studien baseras på kvalitativa interjuver med både kommunchefer och politiker verksamma i Åtvidaberg. Vi tillämpar ett maktperspektiv när vi analyserar våra informanters utsagor, genom att i synnerhet ställa dessa i förhållande till Dennis H. Wrongs maktformer..

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i världen. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohälsa i arbetslivet. Risken är stor att organisationer missar en del av sitt lärande och sinprestanda då det blivit allt svårare att hantera tidsproblematiken.Syfte: Attundersöka vad som begränsar tid, men också vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser.Design/metod/tillvägagångssätt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingår i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt gränser. På så sätt har de benägenhet att utveckla nya strategier för att både kunna hantera och optimera tid.Resultat: Påfrestningen av att alltid vara tillgänglig, hantera en stor mängd information samt svårigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrävande.

Parkour och Freerunning inom konstvetenskap.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Den östra delen av Ulvsunda Industriområde kommer framöver att utvecklas från industri- och handelsområde till bostadsområde. Mitt projekt är ett förslag till hur industrifastigheten Masugnen 5 kan bebyggas med flerbostadshus och offentliga rum längs med Bällstaviken..

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid.