Den offentliga sektorn är en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stärka välfärden.För att verksamheterna ska fortsätta att utvecklas är det av största vikt att välfärdssektornarbetar för att stärka och utveckla ledarskapet. Vår uppfattning är att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kämpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det är ett arbete som innebär att på ett effektivt sätt förhålla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats är att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrån valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjälpa till att beskriva komplexiteten. Vår förhoppning är att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn.

Denna uppsats syftade till att kartlägga hur chefer själva upplever och arbetar med frågor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot Gällivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nätbaserade enkäter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utsträckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohälsa samt om det fanns någon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras från psykosocial ohälsa beroende på kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivån både inom ämnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gäller var något som cheferna hade en god uppfattning om.

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd.

Att arbeta som chef inom offentlig förvaltning innebär att tillgodose en mängd olika behov och att verkställa politiskt fattade beslut. Denna studie har till syfte att undersöka arbetssituationen för de personer som har en mellanchefsbefattning inom Kalix kommun. Efter indikationer på att cheferna har hög arbetsbelastning uppdagades ett behov av att göra en undersökning av deras arbetssituation för att komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som uppmärksammats. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: Hur upplever cheferna sin arbetssituation utifrån krav från personal och överordnade chefer? Vilka faktorer påverkar upplevelsen av kontroll i arbetet? Hur upplever cheferna det sociala stödet från kollegor och högre chefer? Hur fungerar chefsstödet och inom vilka områden kan stödet förbättras? Undersökningen är baserad på kvalitativ metod där intervjuer använts som tillvägagångssätt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll.

Denna kandidatuppsats består till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjänsten och fyra med mellanchefer inom äldreboenden. Ålder på informanterna har varit allt från 30-60 år, alla är dessutom kvinnor. Det brukar sägas att en mellanchef är i kläm från alla håll, där av namnet mellanchef men samtidigt har även mellanchefer möjligheter att se verksamheten från både botten upp till toppen vilket gör att de får ganska bra koll på verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjänst och äldreboenden ser på sitt eget ledarskap. Dessa är frågeställningar:1. Hur är det att vara en så kallad mellanchef inom äldreomsorgen?2.

Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthållighet på taktisknivå inte är tillräckligt utan bör vara mer flexibelt så att den även passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstånd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen är att utreda vad trovärdig uthållighet är. Att utreda om tre dygns uthållighet på taktisk nivå är tillräckligt eller om denna bör utökas till mer än tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som står skrivet i olika dokument från Försvarsmakten vilka styr uthålligheten. Det beskrivs även hur Försvarsmakten avser att uthålligheten skall se ut i framtiden.

Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fått ett allt starkare fäste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer är, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum är  i  denna  uppsats  benämnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kännetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lägre  offentlighetsgrad  främst  kännetecknas  av egenskaper  från  den  privata  sektorn.  Utifrån  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och använts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillät organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byråkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte är att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad påverkar dess entreprenörskap.

Bakgrund: Med tanke på de förändringar som har skett i den kommunala sektorn det senaste trettio åren har även ekonomrollen förändrats och anpassats. Faktorer som har haft en inverkan i organisationsförändringen är bland annat globalisering och utveckling i teknologin samt decentralisering. En av förklaringarna till organisationsförändringen och därmed också ekonomers roll i den offentliga sektorn var New public management vars syfte var att effektivisera den offentliga sektorn. Den traditionella rollen som "Bean counter" har utvecklats till att det idag tas mer hänsyn till informella faktorer. Otydligheten kring ekonomens roll och en svag tidigare forskning gör detta till ett intressant område att undersöka.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle ställs idag höga krav på en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Samhällets expansion i form av nybyggnation är en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer långsiktigt hållbara byggnader så kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhällets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer långsiktigt hållbara byggnader. I Sverige är kommunerna landets största byggherrar och de har därför ett stort ansvar att förse samhället med fastigheter och då framförallt offentliga lokaler.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans.

Tes: Homogenisering är en uteslutningsmekanism som försvårar invandrarnas möjligheter att nå chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och väcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun då de som organisation har ett befolkningsansvar som innehåller ett krav att påverka befolkningen i mångkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, på arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi från att homogenisering på chefsnivåer bäst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda på hur chefer ser på mångfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att ändra på den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering är ett faktum på chefsnivåer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mångfaldsinsatser inom kommunen. I vår undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att åtgärda homogenisering.

Som den svenska asylprocessen såg ut innan 2006, var den omdiskuterad och hårt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansågs därför alltför öppen för beslut tagna baserat på politiska, snarare än juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny Utlänningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebär bland annat möjligheten för asylsökande att få sin sak prövad i särskilda domstolar; Migrationsdomstolar.Då målet med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes även Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga biträdena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.