Den vanligaste formen av korruption är enligt Brottsförebyggande rådet den form av korruption som benämns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen återfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter från olika organisationer. Syftet med denna uppsats är att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan användas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, används för att belysa teoriernas förmåga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att såväl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflätningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och från utomstående har viss betydelse för att korruption uppstår och för dess omfattning.

Idag är information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. På grund av den stora mängden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svårare resurs att skydda. Informationsläckage av hemligstämplad information blir därmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.Informationsläckage kan hanteras samt påverka organisationer på olika sätt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns någon skillnad på hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt påverkas av informationsläckage. Undersökningen inkluderar även vad enskilda individer, som på något sätt är kopplade till informationssäkerheten, inom organisationerna anser är anledningen till att någon väljer att bryta mot informationssäkerheten och läcka information.  En kvalitativ studie har gjorts på sex olika organisationer i Ljungby kommun där vi alltså intervjuat 11 personer med någon anknytning till informationssäkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgår det att samtliga informanter är medvetna om problemet informationsläckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar på skulle påverkas vid ett informationsläckage samt hur detta skulle hanteras.

Balans mellan arbete och privatliv är en viktig och aktuell fråga både idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hälsofråga och någonting som framförallt är aktuellt för chefer med barn eller sjuka föräldrar. Dock menar tidigare forskning att frågan numera även är aktuell för ungdomar som beaktar balansfrämjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva än att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte är att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och privatliv. Vidare vill vi skapa en förståelse för vilka insatser HR utför i dagsläget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att linjechefer ska kunna skapa balans.

Den offentliga sektorn i Sverige har präglats av förändring och turbulens sedan slutet av 1980-talet där rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgångsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret är en modell som anammats och det råder delade meningar kring modellen och dess användande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det är en modell som kommer uppifrån i organisationen där de anställda har liten påverkan. Arbetssituationen mellan olika nivåer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.

Denna uppsats behandlar Sveriges kulturbistånd ur ett kritiskt perspektiv. Teorin baserar sig på kritisk utvecklingsteori och postkolonial teori. Vi tar avstamp i de skillnader som finns i världen idag och analyserar kulturbiståndets roll i det som kallas moderniserings- eller utvecklingsteori. Denna menar att utveckling sker linjärt och att Väst har kommit längre än tredje världen. Frågeställningen behandlar huruvida Sida i sitt kulturbistånd reproducerar moderniseringsteorin.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jämförs några nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. Träden i parken har inventerats med hjälp av muntliga anteckningar,det vill säga ljudinspelningar, som gjorts på plats.

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Jag har tittat på aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga där de inte stänger av parken eller gatan istället aktiverar den. Jag har även tagit hänsyn till utsikt och klimat så aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur får det. .

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland..

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.

Examensarbetet har bestått i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehåller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet är således att informera allmänheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förståelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare är Eskilstuna Turistbyrå.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnärer och undersökningar på Internet sökt information om verken och konstnärerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan är inte helt färdig att användas av allmänheten.

Att vara chef idag är ofta krävande. Inte minst i det lilla företaget, där man måste vara lite av en allkonstnär. Chefer på småföretag tros arbeta hårt och ha en hög stressnivå, men lite är skrivet om hur de upplever sin hälsa och sin arbetsmiljö.Däremot är kunskapen stor om att socialt stöd på arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohälsa hos de anställda. Syftet med den här studien var att ta reda på hur chefen på ett mikroföretag upplevde sin egen hälsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hälsan. Chefer på mikroföretag anslutna till Järnhälsans Företagshälsovård, med 5-9 anställda, valdes ut som undersökningsgrupp.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.