Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gällande organisationens grundvärderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring värderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska värderingars funktion och det värderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på olika organisatoriska nivåer inom en produktionsenhet på ett företag inom kemi och läkemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar på att cheferna upplever organisationens grundvärderingar som generella och allmänmänskliga, och de anser att det är främst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. Gällande frågan vilken funktion grundvärderingarna fyller i deras ledarskap är cheferna motstridiga i sina svar, både individuellt och om man jämför de intervjuade med varandra.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet.

En ny modernistisk syn på ledarskap började utvecklas i början på 1980 talet, där nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet på en telemarketingavdelning med många unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu använder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger på kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod användes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ändamålsenligt.

Bakgrund: Social tillhörighet grundas på självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället. Brist på social tillhörighet kan leda till social exkludering och sämre hälsa. Alla individer i samhället har rätt till självbestämmande och likvärdiga levnadsvillkor. Dagens samhälle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsättningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men också orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen får byggnader med kulturhistoriskt värde inte förvanskas, vilket kan försvåra anpassningar.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tillgängligheten till offentliga verksamheter i en äldre småstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi använt oss av är en observationsstudie i två delar.

Det har sedan lång tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, där den offentliga sektorn har befunnit sig på en lägre lönenivå. Denna skillnad är något som faller sig naturligt och som medarbetarna har lärt sig acceptera. Vad är det då som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad är det som gör dem motiverade till att stanna kvar när det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. När då gränszonen nås och de monetära medlen inte är disponibla kan det då finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en växelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det är möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög motivation med hjälp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen är det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift är bred med ett konglomerat av uppdrag och tjänster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebära att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter åsidosätts.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det.

Problemområde: På initiativ av äldreomsorgscheferna i Göteborgs 21 stadsdelar beslöt man under 2008 att införa ett salutogent förhållningssätt och perspektiv i äldreomsorgen i Göteborgs stad. Detta beslut var ett svar på de riktlinjer som har aviserats från den statliga nivån där man ville öka brukarinflytandet, få till ett ?friare val? och därmed göra brukarna mer välmående. Det har också funnits ett samhällsintresse i att få till en mer inflytelserik äldreomsorg. Det man i stort vill uppnå är en typ av maktförskjutning från utförare till mottagare.

BakgrundI Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

Syfte: Beskriva ett exempel på användandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hälso- och sjukvården samt beskriva förändringar kopplat till modellen. Syftet är även att beskriva den organisatoriska trögheten kopplat till användandet av Balanced Scorecard. Metod: Ett övervägande deduktivt val av metod med ett deskriptivt syfte. Vald metod har varit kvalitativ. Slutsatser: BSC används som ett mätsystem på avdelningen i uppsatsen.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till föränderliga marknader. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters påverkan på organisationens arbete med att anpassa sig till förändringar på marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie på Systembolaget och deras anpassningsarbete gällande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar på organisationens uppfattning om intressenternas påverkan och datainsamlingen utgjordes primärt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus på att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.