Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för vilket förhållningssätt första linjens chefer har för att främja lärandet i vårdarbetet. Lärandet i vårdarbetet handlar om handlar kravet på att personalen ska lära sig nya rutiner, behandlingsmetoder och samarbetsformer. På vilket sätt första linjens chefer organiserar lärandet i vården samt vilket stöd de upplever sig ha. För att undersöka hur första linjens chefer går till väga intervjuades åtta chefer på ett sjukhus i södra Sverige, som bedriver offentlig vård. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats och empirin bearbetades med hjälp av kontextuell analys.

Barnens rätt till det offentliga rummet i städerna är idag högst begränsad. Förutom förskolegårdar och skolgårdar är barn i städerna hänvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer där barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgränsat område. Bland annat har jämförelser gjorts mellan olika förskolegårdar för att ta reda på vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. Då det gäller barns lek i det offentliga rummet är forskningen idag högst begränsad.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation kräver ett förhållningssätt som tar hänsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt är det viktigt att hänsyn tas till underställda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och få förståelse för hur de hanterar kraven som kommer från överordnade chefer och underställda medarbetare, om det innebär en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen är kvalitativ till sin karaktär med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att få en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom området använts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byråkrati och rationalitet.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera användandet av Balanced Scorecard inom primärvården och speciellt diskutera instrumentets koppling till belöningssystem. Undersökningen har genomförts som en fallstudie, där en deduktiv ansats anlagts. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativa metoder. De teoretiska perspektiven som använts är Balanced Scorecard, belöningssystem och offentliga organisationer samt kopplingarna dessa områden emellan. Undersökningen baseras på information från intervjuer, internt arbetsmaterial samt Region Skånes hemsida.

Idag ställs allt större krav på chefer från såväl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjälp för att klara sin roll. Således blir stödet från HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara både dagliga utmaningar och långsiktiga höga mål. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet från HR i dagsläget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien är undersökningen mellan chefers förväntningar på stödet från HR kontra det stöd som levereras. Studien består av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahållandet av stöd från HR.

Syftet är att utifrån ett bestämt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förväntningar på rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebär. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet är framtaget från 10 intervjuer med chefer på olika företag verksamma i Sverige. Vår studie har påvisat vilken typ av förväntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har även tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av våra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

BakgrundUnder de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov.

Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. Frågeställningarna som denna uppsats bygger på är Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap? Hur agerar de som chef utifrån två bestämda situationer, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal? Vad anser cheferna är bra arbetsmiljö? För att bevara vår frågeställning har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar på särskilda boenden för personer med funktionshinder i två mindre kommuner i Skåne. I vår resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrån olika teoretiska perspektiv.

Jag har i min undersökning uppmärksammat den dolda konsten som alltid finns tillgänglig i vårt allmänna stadsrum. Utifrån tre platsbestämda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frågeställningen, Hur används stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsområden? Syftet med uppsatsen är att genom fältstudier undersöka hur konstverk i bostadsområden används av de barn och unga som bor där. De konstverk uppsatsen ställer i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De är alla belägna i Stockholms ytterområden.

Syftet med denna studie är att utifrån intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anställd personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring ämnet är av kvantitativ art och inriktad på att attrahera potentiella rekryter snarare än redan anställd personal. Denna studie jämför även likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anställd personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image används. Den teoretiska utgångspunkten för studien är att individer i sociala interaktioner gör utbyten där något ges och fås.

Den offentliga sektorn har genom åren genomgått en hel del förändringar. Dessa förändringar har främst skett inom områdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn själva tagit initiativ till att adoptera från den privata sektorn. När en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet återstår att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk då implementeringsprocessen är av mycket komplex natur och kräver en hel del entusiastiskt arbete från både de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gå tillväga för att lyckas med implementeringen då utfallet på denna påverkas av en mängd olika faktorer.

Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av att utföra uppsägningar i samband med arbetsbrist samt undersöka om chefer erhållit någon form av stöd i uppsägningsprocessen. Deltagare i studien var chefer (n=6) med erfarenhet av uppsägningsprocessen. För att få svar på studiens frågeställning intervjuades cheferna utifrån en förbestämd intervjuguide. Merparten av informanterna upplevde uppsägningsprocessen som den tyngsta delen inom chefsarbetet, ett fåtal av cheferna ansåg dock uppsägningsprocessen som en förändring som kan leda till förbättring för enskilda individer.Merparten av informanterna ansåg det även viktigt att de hade tillgång till någon form av stöd. Chefers förmåga att agera professionellt samt tillgången till rätt stöd vid uppsägningsprocessen tycks påverka hur chefen upplever att ge ett uppsägningsbesked till en anställd..

Abstrakt Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter.