Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn på konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen, utifrån tre frågeställningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer på ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frågorna konstruerades utifrån frågeställningarnas inriktningar och åtta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som går ut på att finna de meningsbärande enheterna ur det latenta innehållet, vilket uppnås genom forskarens tolkning. Resultatet sammanställdes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebär att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet därefter. Upplevelsen av en konflikt är subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsättningar på företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor väljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns något som hindrar kvinnor från att bli chefer, samt tar reda på hur kvinnorna på Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats är att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemärkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa än sin mamma, de är lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriär är familjen, eftersom de kan bli uppsagda på grund av föräldraledighet, samt rekryterarna som anställer män av gammal vana..

Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället.Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Detta är en studie kring ämnet intelligent videoanalys som verktyg för framtagandet av rörelseanalyser. Rörelseanalyser är ett brett begrepp då rörelse kan ske på många olika sätt. Det kan vara rörelse av fotgängare, cyklister, bilister m.fl. Dagens analyser av rörelsemönster baseras bland annat på intervjuer, observationer, egna erfarenheter, spår i marken, som en del av andra analyser (Bland annat genom Kevin Lynch och Jan Gehl) eller koppling till befintliga strukturer. För att få verklighetsbaserad data under en längre tidsperiod och för att kunna utföra mer djupgående analyser av rörelsemönster hos fotgängare på offentliga platser krävs nya verktyg.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack i offentliga organisationer. Budgetslack är ett problem i många organisationer och är därför intressant att studera. Utgångspunkten för detta arbete har varit sju faktorer som enligt teorin har betydelse för förekomsten av budgetslack. De faktorerna består dels av orsakande faktorer och dels av åtgärdande faktorer. De orsakande faktorerna är enligt teorin hård budgetstyrning, minskad informationsbehandling, informationsasymmetri, handlande i eget intresse och deltagande i budgetförhandlingen.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.