Hur långt kan man egentligen gå innan man korsar gränsen för det privata i en bostad, när blir en bostad dålig för att huvudmålet varit att tillföra kontexten och området något av värde med bostaden som verktyg?I denna gestaltningsstudie har syftet varit att komma så nära gränsen för vad en bostad tål i offentlighet utan att den blir oattraktiv. Studien har undersökt vad som händer med bostadens planlösning när utsidan sätter förutsättningarna.Resultatet visar att bostaden har stora möjligheter att vara öppen och transparent mot sin omgivning, men för att de boende inte ska glömmas bort, krävs medveten planlösning och även en reflekterande utformning av utsidan med cykelstråk, anvisade gångvägar m.m. Kan dessutom den transparenta fasaden få en funktion för de boende från insidan sett, det vill säga med en tydligt riktad kvalitativ utsikt eller kanske en funktionell utsikt på t.ex. lekområdet, lekplasten eller dyl.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas.

Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det är bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga byggnader så att innerstaden får växa ochde nya bostadsområderna får en egen, attraktiv karaktär. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya värtastaden och skapa ett flöde fråninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i området och leda till en blandning av bostäder och olika verksamheter..

Denna uppsats syftar till att, utifrån kunskaper om det offentliga rummet och människors användning av det, ge idéförslag till utformning av en busshållplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen är att designen ska stimulera till fler upplevelser i människors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan människor samt sinnesstimulans som bidrar till återhämtning och aktivering. Eftersom människor naturligt måste uppehålla sig här, ser vi en stor potential i att busshållplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer än att vara en väntplats mellan två destinationer. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar människans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi använde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane Jacobs teorier om hur människor använder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vår busshållplats valde vi att observera människors beteenden på platsen.

Det krävs inte lång tid för en brand att ödelägga en byggnad och dess innehåll. Brand är alltid ett hot mot våra byggnader och följderna kan bli katastrofala, både gällande människoliv och ekonomiska värden. När det kommer till kulturbyggnader kan en brand även resultera i att historiska värden och delar av vårt kulturella arv går förlorade. Det är dock inte bara bränder som kan skada denna typ av byggnader, utan även olämpliga brandskyddsåtgärder. Av denna anledning är det väsentligt att arbete med brandskydd i kulturbyggnader sker på ett sätt som inte förstör det som ska skyddas.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Aim With this study we want to highlight and analyze the media spin of the PR campaign Miss Skinny by clarifying; a diffusion pattern which covers posts published by bloggers and journalists; a framing pattern from the first audited post to the last; how journalists are influenced by user generated content, and what consequences this may have for the news coverage.Method We have conducted a studied of news posts and blog posts about the Swedish PR campaign Miss Skinny through content analysis, diffusion analysis and mapped direct links between blog posts and news posts.Main result We found that a surprisingly large amount of news postings contained direct links to previous blog posts and that the former media serial no longer can be applied on today's modern media where journalists and other players come together on the converged media arena. .

De faktorer som främst skapar motivation och arbetstillfredsställelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrävande och omväxlande arbetet är. Man kan se vissa skillnader när det gäller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jämfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna är att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna känner en ökad arbetstillfredsställelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska också undersökas om det går att förbättra kvalitetsprocesser genom att titta på kvalitetssäkringen hos två verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lära sig av varandra. .

Som hjälpmedel inför projektering, byggande och fastighetsförvaltning finns ett antal verktyg för att kunna göra miljöbelastningsprofiler för byggnader. I denna rapport har två metoder använts för att göra en miljöbedömning av ett flerbostadshus. Metoderna är EcoEffect och Green Building Challenge. EcoEffect är en svensk miljövärderingsmetod för att mäta och värdera miljöpåverkan från en fastighet under en tänkt livscykel. I EcoEffect beskrivs miljöpåverkan som negativ påverkan på människors hälsa och ekosystem samt utarmning av naturresurser.Green Building Challenge är ett internationellt samarbete som startades 1996 med syfte att använda en gemensam värderingsstruktur för byggnader.

Under 1990-talet förändrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, så kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förändringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fått ett allt större inflytande på deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med två ideella organisationer på entreprenad och en ansvarig kommuntjänsteman undersökt den förändrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vår analys har vi även använt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gågator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som är en lyckad gågata. Målet med examensarbetet är att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gågator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gågator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansågs av vikt för huruvida gågator har goda förutsättningar att vara lyckade och använda av såväl boende som besökare. De fem olika kriterierna är: Stadsstruktur, Tillgänglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

På Riddarholmen idag finns ett mycket begränsat utbud på publikt tillgängliga byggnader. Tots ett centralt läge och en attraktiv kulturmiljö, är det få Stockholmare som hittar till ön. Genom att bygga ett Musikens hus för amatörmusik intill Riddarholmskyrkan, förbättras Riddarholmens publika miljö, samtidigt som det skapas en god plattform för amatörmusiken i Stockholm. Satsas det idag på den marginaliserade amatörmusiken, ges förutsättningar för att i morgon ha en livskraftig och kompetent muikscen i Stockholm..

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva. Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva.