Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder.

I dagens snabba, globala och föränderliga omvärld anser allt fler att innovation är en viktig och nödvändig faktor för ekonomisk tillväxt. Entreprenörer har därför en betydande roll för samhället i jakten på nya innovationer och start av nya företag. På samma sätt har även riskkapitalister en lika betydande roll då staten, banker och andra institutioner sällan vågar satsa på nya riskfyllda affärsidéer. För affärsidéer i tidiga faser, som kanske ännu inte blivit företag med intäkter, är Venture Capital-bolag den vanligaste och största form av riskkapitalister som är villiga att ta en sådan investeringssrisk. Affärsidéer i tidiga faser är mycket riskfyllda då det kan vara svårt att förutse marknaden eftersom det ännu inte finns ett företag.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina ägare ska drivas med ägarnas intresse främst. Många regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och ägare. Från och med 1 juli 2005 tillämpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen med ett marknadsvärde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har därför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillämpas på de mindre börsnoterade bolagen från och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rådfråga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har därför valt att i vår studie fånga upp revisorns syn på den reviderade bolagskoden.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Bakgrund och problem: Marknaden för fusioner & förvärv har växt rekordartat sedan 90-talet mycket på grund den ökade globaliseringen som tvingar företag att konkurrera globalt,vilket gör att bolag tvingas växa genom förvärv för att skapa hållbara konkurrensfördelar. Attgenomföra ett förvärv är en riskfylld process där en mängd omständigheter kan påverkautgången. Det finns en mängd anledningar till att ett bolag väljer att förvärva ett annat bolag,men oavsett vilket motiv ett bolag har finns det ofta en grundläggande vilja att förvärvet skaskapa synergier, d.v.s. generera värde. Ett förvärv föregås av en noggrann planering för atthitta och analysera ett lämpligt bolag, men det läggs inte lika mycket tid på att utvärderaförvärvet.Syfte: Att beskriva förvärvsprocessen utifrån teorin och undersöka om Totals samt OldMutuals förvärv var värdeskapande.Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att undersöka Total och Old Mutuals förvärv.Vidare har vi valt att endast använda oss av en värdemodell och eventuellt värdeskapandeeller förstöring kommer endast att konstateras utifrån den modellen.

Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare då den finansiella marknaden har globaliserats. Därmed har IASBs främsta mål varit att öka jämförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan länder. Redovisning av den immateriella tillgången goodwill, är en del av harmoniseringsprocessen då goodwill enligt IFRS 3 från och med år 2004 inte längre skall skrivas av, utan årligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga värdet understiger det bokförda värdet.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Företagsskandaler som inträffat under de senaste decennierna har påverkat marknadens och aktieägares efterfrågan på en förbättrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket är nära relaterat bolagsstyrning. En välfungerande intern kontroll är viktig för att undvika att aktieägarnas intressen försummas och för att i allmänhetens ögon stärka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en påverkan på effektiviteten på företagets bolagsstyrning.

Att ha en fungerande kommunikation mellan kund och bolag är viktigt för att en verksamhet ska kunna fungera. Genom kommunikation byggs även lojalitet där kunderna återkommer i framtiden och blir därigenom mer lönsamma för ett bolag. De förändringar inom IT som ägt rum i samhället har förändrat den kommunikation som finns mellan kund och bolag, inte minst inom banksektorn där kunder numera kan utföra nästintill alla ärenden online. Då den personliga relationen mellan personal och kund minskar är det svårt att upprätthålla nivån av lojala kunder. De flesta större aktörer inom bank- och försäkringsbranschen har, för att skapa lojala kunder, i olika utsträckning infört så kallade helkundskoncept där målet är att få en kund att samla alla sina tjänster i samma bolag.De två övergripande frågorna som behandlas i denna uppsats är dels hur arbetet med helkundskoncept har förändrats i och med ökat IT-användande och dels om helkundskonceptet kan bidra till att öka kundernas lojalitet gentemot det undersökta bolaget och dess varumärke.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ökade användandet av IT påverkat det valda företaget samt hur arbete med helkundskonceptet utvecklats över tid och vad det har inneburit för såväl kunder som företag.Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som varumärkens funktioner, marknads- och kundkommunikation, återkoppling från kunder samt lojalitetsbegreppet.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .