The information society creates new demands on the knowledge making individual; besides being literate one has to be information literate. And in the educational society there is an ongoing change from teaching to learning, the focal point being the active student and life long learning. The aim of this dissertation is to within a context of learning and teaching elucidate the relation between user education and subject education by examining what significance the academic libraries user education has for the development of information literacy within students. Some epistemological theories connected with learning is presented as well as aspects of the information search process and of information literacy. Universities and their libraries view of information literacy and the goal of their user education is being focused on in an empirical study.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Sveriges Radio sparar sin data i stora arkiv vilket gör det svårt att hitta specifik information. På grund av denna storlek blir uppgiften att hitta specifik information om händelser ett stort problem. För att lösa problemet krävs en mer konsekvent användning av metadata, därför har en undersökning om metadata och nyckelordsgenerering gjorts.Arbetet gick ut på att utveckla en algoritm som automatisk kan generera nyckelord från transkriberade radioprogram. Det ingick också i arbetet att göra en undersökning av tidigare arbeten för att se vilka system och algoritmer som kan användas för att generera nyckelord. Dessutom utvecklades en applikation som generar färdiga nyckelord som förslag till en användare.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

This study investigates the individual usage of the Dublin Core metadata format in three Swedish Subject Based Information Gateways, SAFARI, Svenska miljönätet and Svesök. The authors also present the reader with an overview of the metadata concept and explains in particular the Dublin Core Element Set. The approach to the study is investigation of Dublin Core application from the viewpoint of three major issues, user friendliness, interoperability and quality control. The study includes an in-depth comparison of the three different metadata templates, as well as interviews with people in charge of the metadata production at the respective SBIGs and users of the respective SBIGs« templates. The study shows that the three SBIGs are more similar than they are different.

Projektet är en strategi för att stegvis uppgradera och förstärka offentliga delar av Holma i Malmö, i takt med att området byggs ut med nya bostadskvarter. Arbetet tar sin grund i vikten av spontana och planerade möten mellan människor, utgående från möjligheterna i strukturen av ett bostadsområde från senare delen av miljonprogrammet. Punktvisa ingrepp innefattar ett Folkets hus, en cykelpump, ett område för urban odling samt tillförsel av lokaler för publika funktioner i marknivå..

This masters thesis concerns three different types of cataloguing within three different memory institutions museums, archives and libraries. The focus lies on the cataloguing elements which are compared in order to illuminate similarities and differences. The Regional Archive and The National Museum of World Cultures - both in Gothenburg - were chosen and compared to KRS, the Swedish counterpart to the Anglo-American Cataloguing Rules, AACR2, 2: nd ed. The purpose of this comparison is partly to display the elements in order to make students disciplines, but also the staff within archives, libraries and museums to become conscious of each others cataloguing methods in regard to future cooperations within the memory institutions and to see if it is possible to create common cataloguing rules for archives, libraries and museums. The questions asked in this thesis are: 1.

"Outstanding" or "They ought to know more about computers" : A study on computer support at university libraries.The main purpose of this study is to investigate the support computer users are given at university libraries. Further, the aim is to find out if the users thought they received the support that they needed. The study is carried out at two different university libraries. The data is obtained through interviews with the librarians, observations of the daily work at the information counters and questionnaires handled out to the users.The study indicates that variables such as knowledge, time and equipment play a central role in making the computer support successive. To a great extent the computer support is synonymous with information search, but it also deals with word processing and technical support connected with computer errors.

The aim of this Master's thesis is to investigate the importance of subject expertise for academic librarians in Skåne. Virtually all librarians in Sweden have studied other subjects besides library and information science (LIS) before becoming librarians, and in this thesis we ask what happens to this expertise. How many librarians can be said to have a good background in the subjects they are working with? Do academic librarians use their subject knowledge on the job? Does it make a difference what subject one has studied when it comes to job opportunities? What do librarians themselves think of the importance of subject expertise? We are also interested in finding out how subject expertise fits in with the growing professionalization of librarianship.A quantitative questionnaire was sent to 195 academic librarians at four different institutes of higher education in Skåne. A total of 107 librarians answered questions about their LIS education, subject background and current job as well questions on how important they perceived a subject background to be for themselves and for academic librarians in general.

Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.Huvudfrågorna i uppsatsen är:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur?För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.

Regeringens mål för ekologisk konsumtion inom den offentliga sektorn har avsett en inriktningmot 25 procent ekologiska livsmedel fram till innevarande år 2010. En handlingsplan förhållbar konsumtion - ?Bilen, Biffen, Bostaden? ligger som bakgrund till denna inriktning.Handlingsplanen vill förmedla att samverkan mellan politiker och medborgare måste bli bättre.Ekologiska produkter är ett medel för att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål. Med hjälp avden offentliga sektorn ökar efterfrågan. Med hjälp av olika miljöprojekt hoppas man kunna fåelever på skolor till att tänka på miljöfrågor och svinn samt öka efterfrågan på ekologiskalivsmedel.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar miljösatsningarna ideras skolrestaurang och om skolrestaurangen bidrar med kunskap och inspiration till att ageramiljömedvetet.

This study investigates and evaluates a project called "Hisnande historier: från Bellman till Batman". "Hisnande historier" is composed to stimulate childrens literacy and it is directed towards pupils in the fourth class. The project is a co-operation between public librarians and compulsory school representatives in the municipality of Ystad. It contains visits by an author and exercises in reading and writing. We have been following the project during autumn 1998 at two schools in Ystad.

The subject of this thesis is to ascertain the task of the public library in Swedish society today according to the employer, that is the State and the municipalities, and according to the public library itself. The thesis also tries to establish as to what extent these different actors share the same view of the task. To this purpose I have studied the library law, the target reports of municipal authorities and public libraries, and made interviews with public library representatives during the autumn of 2001. The particular consideration of this paper is whether the task is being described in active, culture making terms or in passive, service functionary terms. Initially, I describe the task according to the library law.

Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig.

För att Sveriges hälso- och sjukvård skall fungera på ett så effektivt sätt som möjligt måste kostnadsfördelningen mellan den offentliga sektorn och patient vara i balans, både vad gäller pris och antal läkarbesök. I denna studie analyseras relationen mellan prisförändringar och antalet läkarbesök på vårdcentraler över tid. Resultatet från de utvalda modellerna visar att det inte finns någon effekt på utnyttjande av primärvård då priset förändras..