Uppsatsen handlar om 1944 samt 1953 års Statens offentliga utredningars föreställningar om abort och de som genomgick detta ingrepp, hur deras sociala situation såg ut samt i vilka sammanhang männen omnämndes. De använda källorna är alltså Betänkande i abortfrågan samt Abortfrågan. Syftet är att bidra med en historievetenskaplig undersökning om abort eftersom de flesta forskningar har förekommit inom juridik och medicin. Studien är uppdelad i tre delar: Definitionen av abort, De aborterande kvinnorna och Männens roll, som tillsammans ger en helhetsbild. Yvonne Hirdmans teoretiska diskussion om genusordning och genuskontrakt fungerar som ett ramverk i min studie.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

När tillgängligheten i offentliga miljöer brister begränsar och försvåras det dagliga livet för personer med funktionsnedsättning. Det är en fråga om mänskliga rättigheter att de offentliga rummen blir tillgängliga. Därför har regeringen omarbetat sin handikappolitik och satsat stora resurser på att förbättra tillgängligheten i svenska städer, främst genom deras strategi ?Lätt avhjälpta hinder? och Boverkets regelsamlingar. Målet är en förbättrad tillgänglighet både på befintliga platser och vid nybyggnationer.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).