Det här kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med två exempel på offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. Där har människors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfällen på dygnet. Uppsatsen undersöker förhållandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden på dygnet och människors aktiviteter. Syftet är att skapa större förståelse för hur människor påverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fältanteckningar.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och förväntningar på restaurang- och dansmiljöer för personer med lätt begåvningshandikapp. Den kvalitativa studien genomfördes med öppna frågeställningar utifrån en intervjuguide. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra män, med lätt begåvningshandikapp i åldrarna 24 - 65 år. De var bosatta i en av två utvalda, i storlek jämförbara, kommuner i Norrbotten. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två teman: Erfarenheter och Förväntningar.

Hur reglering av det offentliga rummet ter sig i sommarstaden. Typexempel Borgholm..

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Från att det tidigare varit enbast mycket Offentliga Personer med allmänintresse som omskrevs vid självmord, så har gränserna flyttats successivt så att det i kvällspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs även om idrottare och artister, även sådana personer som inte räknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och självmorden beskrivs detaljerat på ett ingående sätt, där mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sådan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland är det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmänintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

Multipel Skleros (MS) är en sjukdom vars förlopp är oförutsägbart. Den exakta sjukdomsorsaken är fortfarande okänd. MS relaterade symptom resulterar i en försämring i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet (ADL).Syftet med vår studie var att undersöka upplevelsen av I-ADL aktiviteter i den fysiska miljön hos personer med Multipel Skleros. Respondentgruppen som matchade våra inklusionskriterier bestod utav sju personer med diagnosen MS. Den valda metoden utgick ifrån en egen komponerad, semistrukturerad intervjuguide i huvudsak baserat på ?Användbarheten I Min Bostad- AIMB? och kompletterades med frågor berörande I-ADL för områden utanför AIMB.Av resultatet framgick att respondenterna upplevde stort aktivitetsbortfall i sina I-ADL aktivitetsutföranden i den fysiska miljön.

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utsträckning. Miljörelaterade krav ställs på leverantörer för att säkerställa de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstår problem då kraven i många fall utformas på sådana sätt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsättningarna för att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar som går längre än EU-lagstiftningen och fokuserar på tre identifierade problemområden. Upphandlande myndighets ställning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremålet och möjligheten till kontroll av uppställda krav. Utgångspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna Rättvik- och Sigtunamålen, för att sedan behandla de tre problemområdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmänheten, men ändå har exkluderande design givits större utrymme på offentliga platser världen över och så även i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestående av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrån element som är vanligt förekommande på offentliga platser, vilka utgjordes av bänk, mur, toalett och fontän. Undersökningen resulterade i hur dessa element används och av vem. Resultatet från fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frågan kring vad exkluderande och inkluderande design är, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att använda den här typen av utformning på offentliga platser.

Detta kandidatarbete behandlar städsegröna och vintergröna vedartadeVäxtmaterial och deras biologiska, fysiologiska krav och användandet av dem i offentliga miljöer.

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen..

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, från att vara en transportsträcka till att bli ett momentärt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att få sakta upp för ett ögonblick, och därigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmänniskor..

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? är den utformad som en fallstudie där tre fall granskas för att kartlägga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jämför även med en normativ ansats två olika förslag till förändrade förutsättningar som är ämnade att bättre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..