Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Satsningar på kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vår uppsats är att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Således blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nätverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

Infärgning är en form av ämnesintegrering och avser samverkan mellan kärnämnet och karaktärsämnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infärgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna såg lärarna att eleverna får en helhets syn och ökad motivation. De hinder lärarna upplever är tidsbrist och relevanta läromedel. Lärarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov.

The aim of this study was to investigate how school counselors experienced collaboration with social services and whether they felt they have the ability to improve upon this collaboration. The empirical data consists of qualitative interviews with eight school counselors from public schools, ages 13 to 15, in eight separate municipalities in the Stockholm area. The main results showed that the school counselors recognized the positive benefits from collaboration, but that they in practice experienced difficulties turning this into a high-quality collaboration. The school counselors experienced that due to uncertain expectations in the collaboration it led to unclear distribution of areas of responsibilities. The school counselors expressed small or no possibilities for them to improve upon collaboration but pointed out that higher commitment and a positive attitude are valuable attributes to improving collaboration.

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesärskolans verksamhet när det gäller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lärare och rektorer inom skolformerna gymnasiesärskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. Utifrån dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgångspunkt från ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som är ett perspektiv där samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna står i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstå hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lärare och rektorer och hur detta påverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hämtar sin inspiration från fenomenografin vars grund är att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt människors olika sätt att uppfatta sin omvärld. Datainsamlingen är gjord med hjälp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare verksamma inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i två kommuner i Sverige.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Syftet med studien har varit att undersöka hur personal på kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjänsten fungerar. Dessa organisationer är båda betydelsefulla aktörer i arbetet med våldsutsatta kvinnor och därför är det viktigt att de kan mötas och ta tillvara på varandras kompetenser för att uppnå en så god samverkan som möjligt. Frågeställningarna som resultatet bygger på är Hur tycker personalen på kvinnojourerna att samarbetet med socialtjänsten fungerar? Finns det något som skulle behöva förändras för att förbättra arbetet och i sådana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjänst - finns det tydliga roller att förhålla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjälp till en utsatt kvinna? Informanterna i den här studien arbetar på sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har använts för att få svar på frågorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att få struktur på empirin.

Studien ?Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nätverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande.

Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick över vilka skilda synsätt olika arbetsgivare har på att anställda privatsurfar på internet under arbetstid. Meningen med den här uppsatsen har alltså varit att försöka få en uppfattning om hur olika arbetsgivare kan ställa sig till detta fenomen, således har vi inte haft någon avsikt att jämföra de olika synsätten mot varandra.I den teoretiska referensramen har vi bland annat tagit upp fyra olika förhållningssätt som Ivarsson och Larsson (2010) menar att arbetsgivare kan ha gentemot privat internetsurfande. De är: officiellt förbjudet, till synes förbjudet, tillåtet samt uppmuntrat. Dessa förhållningssätt har vi haft med oss genom hela arbetsprocessen och de har därför präglat hela vår uppsats. Bland annat har vi också tagit upp teorier kring livspusslet och dess inverkan på detta beteende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de attityder som svenska och finländska konsumenter har beträffande ursprungslandsinformation, i synnerhet bilden av PIIGS-länderna. Teorierna i uppsatsen utgår ifrån Country of origin och dess effekter samt från tidigare forskning.Uppsatsen har en kvantitativ ansats där en enkätundersökning och statistiska beräkningar utförts. Slutsatserna i denna uppsats är att de svenska och finländska konsumenterna generellt inte tar hänsyn till ursprungslandsinformation. De påvisar även negativa attityder gentemotPIIGS-länderna gällande tillförlitlighet och produktkvalité i jämförelse med deras hemländer..