Bakgrund Människor som utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och självrapporterade hälsobesvär är störst i ojämställda länder. Sveriges arbetsmarknad karaktäriseras av könsmässig segregering och det finns samband mellan könssegregering på arbetsplatsen och sjuklighet för båda könen. I Diskrimineringslagen står det också att arbetsplatser med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan.Syfte Syftet är att beskriva jämställdhetsplaner på arbetsplatser i Offentlig verksamhet med utgångspunkt i Diskrimineringslagen.Metod Jämställdhetsplanerna har analyserats med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssätt i hela sin organisation. Lean härleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen använts inom privata organisationer där effektivitet, produktivitet och ekonomiska värden varit de huvudsakliga målen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är det därför av vikt att undersöka leans förmåga att även beakta de demokratiska värden som en Offentlig verksamhet har att ta hänsyn till. Genom att intervjua handläggare och teamledare på Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssätt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean är ett lämpligt arbetssätt för Offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förändrar synen på värdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet från denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmåga att underlätta för medarbetarna att stärka rättssäkerheten samtidigt som arbetssättet ökar effektiviteten.

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

BakgrundUnder de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov.

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att kartlägga de faktorer som hindrar näringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemområden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, näringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vårt arbete på litteraturstudier av forskningsområdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter från offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna är av kvalitativ karaktär och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemområden som är orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom både den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav från offentlig sektors sida ? Brist på mognad för ett införande både inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna.

I denna uppsats behandlas ämnet uppvärmda parkbänkar i offentlig miljö sett ur landskapsarkitektens perspektiv. Jag ville ta reda på vilken betydelse uppvärmda parkbänkar har för gestaltningen av det offentliga rummet samt tillgängligheten till detsamma. Min tes var att uppvärmda bänkar kan medverka till en hållbar stadsutveckling och syftet var att lyfta fram detta. Både för- och nackdelar diskuteras liksom vilka svårigheter för implementering av idén som föreligger mot bakgrund av aktuella miljöfrågor samt Sveriges stadsutvecklingshistoria. Uppsatsen utgör ett unikt forskningsmaterial och kan därmed användas som referens när man diskuterar möjligheten att installera varma parkbänkar inom både privat och offentlig sektor.

Bakgrund: Inom Offentlig verksamhet uppmärksammas emellanåt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. Många organisationer lägger därför idag stort fokus på den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnå full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det därför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom Offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte är att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivåer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer är grunden till vår empiri där vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller på annat sätt har ledande befattningar och därmed är viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har också tagit del av dokument på kommunens hemsida och intranät för att få så stor inblick som möjligt i arbetet.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Diskriminerande offentlig upphandling har länge utgjort ett problem inom EU något man försökt åtgärda genom fullbordandet av den inre marknaden i början på 1990-talet. Detta icke-tariffära handelshinder kan jämföras med en subvention och innebär högre inhemska priser och minskad import och därmed snedvridningar på marknaden. De förväntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling är därför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemsländerna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft på den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förändringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 år efter den inre marknadens skapande och fastställer att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgränserna.

Vad ledningen gör för att öka vårdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan offentlig och privat primärvård i Karlskronas närområde..

Andelen konkurrensutsatt Offentlig verksamhet har ökat i jämn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har både sina förespråkare och kritiker. När det gäller de stora partierna inom de olika politiska blocken, är konsensus numera att konkurrensutsättning är här för att stanna, skiljelinjen ligger mer på hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsättas. Även bristen på en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har väckt kritik. Kostnadseffektivitet är det som förespråkas vid konkurrensutsättning och används som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare Offentlig verksamhet på ett mer företagsekonomiskt effektivt sätt.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland använder sig av konkurrensutsättning och upphandling för att nå en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jämföra det empiriska underlaget mot tillgängliga teoretiska källor. För uppsatsen har följande två frågeställningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) På vilket sätt genomförs konkurrensutsättning för att uppnå företagsekonomisk effektivitet i Offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser används på bästa sätt?Uppsatsen visade inte på något otvetydigt klargörande när det gäller ekonomisk vinst vid konkurrensutsättning, eftersom uppföljning och utvärdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utsträckning som vore önskvärd.